Processrättsliga frågor

Anf. 38 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Vi ska mycket riktigt behandla processrättsliga frågor. Från att ha gått över från försvarsutskottets debatt har vi nu betänkande JuU16 framför oss. En stor del av betänkandet behandlar nämndemannasystemet. Regeringen tillsatte ju en utredning om breddad rekrytering och kvalificerad medverkan som presenterade sitt betänkande - om jag minns rätt - den 26 juni 2013. Utredningen finns också beskriven i betänkandet. För oss socialdemokrater är det viktigt att man har ett starkt och helst ett ökat förtroende för nämndemannasystemet. Vi socialdemokrater tror på vikten av insyn i domstolarna i form av nämndemän. Vi socialdemokrater tror också att det finns en poäng med likar i domstolen. Dessutom tror vi att domarna blir mer lättbegripliga av det skälet att man har nämndemän. Vi socialdemokrater tror även på att det är viktigt med mångfald i domstolarna. Vi ser systemet som viktigt för förtroendet för hela domstolsprocessen. Vi anser även att regelverket för hur nämndemän utses och entledigas måste vara utformat på ett sådant sätt att risken för extrema åsikter i domstolarna elimineras. På uppdrag av regeringen har en översyn nyligen gjorts av nämndemannasystemet. Efter den utredningen kan vi konstatera att regeringen har svängt efter det att utredningen presenterades och enligt den proposition som nyligen har lagts på riksdagens bord. De åtgärder som utredningen föreslog var ganska drastiska. Jag vill påstå att man lade fram förslag som i princip slaktade nämndemannasystemet. Några exempel på vad som föreslogs av utredningen var att man skulle minska antalet nämndemän från 8 300 till 5 200. Man skulle minska antalet nämndemän i tingsrätterna från tre till två nämndemän. Nämndemän skulle inte medverka i brottmål där straffskalan understiger två år. Man skulle också ta bort nämndemän i hovrätt och kammarrätt. Man föreslog även en fri kvot på 50 procent. Vi från Socialdemokraterna har i flera år motionerat här i riksdagen och föreslagit åtgärder och förändringar i nämndemannasystemet. Några exempel på det är att vi vill ha en obligatorisk generell nationell utbildning för alla nämndemän innan de tillsätts. Vi har föreslagit en översyn av ersättningsnivåerna för nämndemän. Vi har även föreslagit en förskjuten valprocess, så att man ett år efter det allmänna valet kan sätta mer fokus på vilka som utses till nämndemän. Vi har även föreslagit att frågan om möjligheterna till ett både enklare och tydligare regelverk om entledigande av nämndemän ska ses över. När vi behandlade dessa frågor i utskottet för några veckor sedan hade regeringen ännu inte presenterat sin proposition om hur man ser på nämndemannasystemet. Men jag kan bara glädjande nog bara konstatera att regeringen även på detta område lyssnat på Socialdemokraternas förslag. Det blir ingen slakt av nämndemannasystemet, vilken vi starkt kritiserade. Man behåller antalet nämndemän, enligt den proposition som ligger på riksdagens bord. Även utbildningsförslaget har regeringen tagit till sig liksom en förskjuten valprocess. Det finns inte heller någonting om en fri kvot, som vi starkt kritiserade, för att det ska bli verklighet efter den propositionen. Därför yrkar jag inte i dag bifall till våra reservationer som rör frågorna om nämndemannasystemet. Men jag hoppas att allianspartierna håller fast vid förslagen i propositionen som har lagts på riksdagens bord tills den debatten kommer här om några veckor. Det har ju svängt ganska rejält, och de förslag som regeringen har lagt fram har haft ungefär samma hållbarhet som en liter mjölk. Jag hoppas att detta håller något längre. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2, som handlar om tolkar i domstol. Vi har kunnat se att behovet av tolkar är större än tillgången. Vi tycker att det som regeringen har föreslagit är för svagt, det vill säga att se över hur man enklare skulle kunna ta hjälp av de tolkar som i dag finns och att det ska vara klart i mars 2015. Det är ett slag i luften. Vi vill gå något längre, och vi vill utöka antalet auktoriserade tolkar. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 39 Agneta Börjesson (MP)

Fru talman! Vi behandlar justitieutskottets betänkande om processrättsliga frågor. Jag och Miljöpartiet har åtta reservationer i detta betänkande, och de allra flesta kommer från vår omfattande kommittémotion om nämndemannauppdraget. Jag står givetvis bakom samtliga dessa reservationer och kommer också att utveckla en del varför, men jag tänker för tids vinnande yrka bifall bara till reservation nr 9, som handlar om den fria kvoten för nämndemän. Först ska jag bara säga några ord kring vår gemensamma reservation nr 2, som Mattias Jonsson nyss yrkade bifall till, om tolkning i domstol. För två år sedan införde vi en regel i rättegångsbalken om att tolkar ska användas om en misstänkt i brottmål inte behärskar svenska och får användas om ett vittne inte behärskar svenska. Det är bra - det säger sig självt att en rättsprocess inte alls är säker om de inblandade inte förstår det som sägs. Men jag menar att det är viktigt att vi stramar upp kompetenskraven på tolkarna, och i första hand ska man använda de rättstolkar som finns, det vill säga de auktoriserade tolkar som har specialkompetens inom rättsväsendet. Jag tycker att tiden är mogen att ställa sådana krav. I en alltmer internationell värld kommer det att bli allt fler rättsprocesser där tolkstöd behövs. Att ställa tydliga krav på att relevant tolkning kan ges är därför mycket centralt för en rättssäker process. Så, fru talman, övergår jag till vår ganska omfattande kommittémotion om nämndemän. Det har under lång tid varit en ganska stor debatt om nämndemän, och det har gjorts en statlig utredning som presenterades sommaren 2013. När utredningen startade var det många ledande jurister som gav sig ut i debatten och kritiserade nämndemännen för bristande juridisk kompetens. Under tiden som utredningen pågick blev det nog alltmer uppenbart att nämndemännen inte alls hade spelat ut sin roll, utan att synen från oss i samhället, att det behövs både en bild från samhällsföreträdare och en insyn från samhällsföreträdare, är ett oerhört viktigt perspektiv som bör finnas kvar i en rättsprocess. I vår reservation nr 15 har vi lyft fram att den kritik som har kommit från jurister och domare bör kunna kanaliseras på ett smartare sätt direkt till nämndemännen och göras systematiskt. Då kan man få en återkoppling och en lärandeprocess. Vi menar att det är viktigt att man här bygger en konstruktiv dialog, och inte det ställningskrig som vi såg i medierna under en kort period. En annan kritik mot nämndemännen har varit att det är en väldigt homogen grupp. Nämndemännen är ofta vita och äldre personer, och det är inte den sammansättning som vi har i samhället. Den statliga utredningen Nämndemannautredningen pekade därför på en rad väldigt bra åtgärder för att stärka och modernisera nämndemannarollen. Det mest betydelsefulla förslaget handlar om att bredda rekryteringen genom en fri kvot, så att man har både nämndemän utsedda via de politiska partierna, som i dag, och en kvot av andra personer som har ett starkt förtroende i samhället. Andra viktiga förändringar handlar om att få till stånd en bättre arvodering och en obligatorisk utbildning. Jag menar att en breddad rekrytering kräver att de som får rösta i landstings- och kommunalval också ska kunna bli nämndemän, det vill säga att man inte låser uppdraget till att gälla enbart svenska medborgare. Jag tror inte heller att det är en särskilt god idé att minska antalet nämndemän, som utredningen föreslog i somras. Snarare menar jag att de kanske behöver bli fler än i dag om man ska kunna få en vettig representativitet. Efter att ha tittat på det menar vi att det behövs en ökning med ca 25 procent. Det har att göra med att personer som har ett normalt jobb också ska kunna gå in - de kanske inte kan gå in så många gånger. Vi ser också gärna att den fria kvoten uppgår till 50 procent av samtliga nämndemän. Dessutom tror vi att man har allt att vinna på att införa en princip mot långsittning, och vi vill därför att nämndemannauppdraget begränsas så att det inte kan pågå längre än maximalt tre mandatperioder. För en dryg vecka sedan kom propositionen om nämndemannarollen. I propositionen behandlar man, precis som Mattias Jonsson nyss berättade, och säger ja till flera av de förslag som här i kammaren nu föreslås ska avvisas. Det gäller alldeles särskilt frågan om nämndemännens valperioder och obligatorisk utbildning för nämndemän. Som jag förstår det betyder det att alliansföreträdarna här i dag röstar emot förslag om sådant som de själva har föreslagit och vill ska genomföras. Men det är ju så ibland. I propositionen aviseras också att man framöver vill genomföra en fri kvot enligt Nämndemannautredningen, men man är dess värre inte färdig med ett sådant förslag. Det omöjliggör tyvärr att välja sådana ledamöter redan i höstens val, och det tycker jag är olyckligt. Det är därför som jag står fast vid vår reservation nr 9.

Richard Jomshof (SD)

Anf. 40 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Det är en allmänt vedertagen uppfattning i arbetet mot den organiserade brottsligheten att man ska slå mot de ekonomiska tillgångar som verksamheten ger upphov till, detta för att göra verksamheten mindre lönsam och därmed också mindre intressant att engagera sig i. Inte minst kan det försvåra för livsstilskriminella att skryta med dyra statussymboler och att locka till sig ungdomar in på den kriminella banan. I Sverige är det tyvärr alldeles för svårt för de brottsbekämpande myndigheterna att beslagta och förverka tillgångar genom så kallade utvidgade förverkanden. För att tillgångar som med stor sannolikhet härrör från en brottslig verksamhet ska kunna förverkas krävs det, förenklat, att brottslingarna döms för ett förverkandeutlösande brott enligt brottsbalkens 36 kap. Vidare måste brottet ha minst sex års fängelse på straffskalan eller vara ett av några få specificerade brott. Slutligen uppställs kravet i fråga om egendom att det ska framstå "som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet". Detta beviskrav är alldeles för snävt satt och innebär i praktiken att de livsstilskriminella kommer undan genom att berätta historier som är omöjliga för de brottsbekämpande myndigheterna att kontrollera, exempelvis att brottslingen fått pengar av en släkting utomlands. Vi menar att det bör bli lättare för polisen att beslagta tillgångar som är misstänkta i förhållande till den livsstilskriminelles redovisade inkomst. Det bör dessutom krävas att den misstänkte kan styrka tillgångarnas legala förvärv utom rimligt tvivel för att de ska återlämnas och inte förverkas av staten. Detta är nödvändigt för att rättsväsendet ska kunna agera mot grovt kriminella individer som gör stora vinster på sin kriminella livsstil. De utökade befogenheterna är naturligtvis inte tänkta att drabba vanliga medborgare som varken är grovt kriminella eller befattar sig med tillgångar från kriminell verksamhet. De är menade att drabba grova brottslingar kraftfullt och markera att det inte lönar sig att ägna sig åt brottslig verksamhet. Fru talman! Varje rättegång som genomförs korrekt sänder ut en signal till det omgivande samhället att vi har en väl fungerande rättsstat men också att rättvisa skipas under rättssäkra former. Varje gång medlemmar i tungt kriminella gäng - många gånger med särskilda kläder och yttre kännetecken - tillåts fylla en rättssal, störa och sprida rädsla bland vittnen och målsägande är det ett mycket stort misslyckande för demokratin och rättssamhället. Det är oacceptabelt att vittnen skräms till tystnad. Många av de individer som sätter sig i vittnesbåset är i dag väldigt utsatta. Ibland vittnar de även med fara för sitt eget liv. Rättsväsendet har uppenbarligen inte förmått att hantera framför allt den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Jag menar därför precis som motionärerna som står bakom motion Ju289 att det är angeläget att se över förutsättningarna för ordningen och tryggheten vid domstolsförhandlingar. Det är ett förslag som för övrigt som ligger helt i linje med Sverigedemokraternas åsikt i frågan. Utskottet hänvisar till en liten utredning genomförd av Domstolsverket i vilken man som ordningsskapande åtgärd rekommenderar följande: "Domstolarna bör genom tydliga anslag utförligt informera besökarna om de ordningsregler som gäller i allmänhetens utrymmen och i rättssalarna." Detta är inte tillräckligt. En bättre idé som motionärerna lyfter fram som möjligt förslag är att göra det straffbart att inte hörsamma domarens ordningsregler. Jag menar att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté och återkomma med konkreta förslag på hur tryggheten och rättssäkerheten i våra domstolar ska kunna garanteras. Utöver detta, fru talman, vill jag bara kortfattat nämna att Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar inte minst om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. Även för de juridiska ombuden, som ibland utsätts för hot, trakasserier och rena våldsdåd från kriminella nätverk och individer, förordar vi ett ökat skydd. Vi förordar dessutom fler ordningsvakter och att permanenta säkerhetskontroller ska införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte. Med detta sagt vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Anf. 41 Lena Olsson (V)

Fru talman! Vi behandlar ett betänkande med frågor om processrätten och andra domstolsrelaterade frågor som har väckts under allmänna motionstiden. Jag står naturligtvis bakom de reservationer där Vänsterpartiet är med, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 10. Jag vill också återkomma till det som har tagits upp av Socialdemokraterna och Miljöpartiet angående auktoriserade tolkar och instämma i deras anföranden. Vad avser frågan om vårt system med nämndemän har jag valt att med tre särskilda yttranden ta upp frågor som Vänsterpartiet har motionerat om. Vi är också med på några reservationer. Nu har regeringen lagt fram ett förslag som tillgodoser en hel del av det vi krävt, vilket är mycket glädjande. Man kan i detta sammanhang även tillägga att det i utredningen som Nämndemannautredningen lade fram fanns långtgående krav på en minskning av nämndemännen, vilket vi i Vänsterpartiet skarpt kritiserade eftersom vi anser att nämndemannasystemet är helt nödvändigt för medborgarnas förtroende. Argumentet i utredningen var till att börja med att den minskning på överrätterna som skulle göras i sin tur skulle bidra till att fokus mer skulle ligga på underrätterna. Detta undergrävdes helt och hållet när förslaget till slut landade på en minskning med ca 40 procent av nämndemän i underrätterna. Att ta bort dem var ett helt orealistiskt krav, enligt oss. Det förslag som nu kommit upprepar inte utredningens förslag att minska nämndemännens medverkan, och det är bra. Det är ju så, som har tagits upp här, att nämndemannasystemet har varit en het potatis till och från. Nu hoppas jag att det blir lugnt ett bra tag vad gäller kritiken och ifrågasättandet av systemet. I Vänsterpartiets reservation 10 tar vi upp att nämndemän ska kunna väljas från en så kallad fri kvot. Vi tycker att det skulle kunna öppna upp för yngre att engagera sig som nämndemän - nämndeman är ju ett väldigt viktigt uppdrag. Även medborgare som inte är kopplade till partipolitiken får en möjlighet. Vi är positiva, men vi tycker ändå att om man ska införa en sådan kvot räcker det med en kvot på 20 procent. Vi tycker också att man innan en sådan ordning införs i sin helhet ska pröva den i en försöksverksamhet som sedan ska utvärderas. I betänkandet svarar regeringen på frågan om en fri kvot att den ska utredas ytterligare. Då vill jag fråga om inställningen hos allianspartierna. Är ni positiva till att införa en fri kvot? Om ni är det, när kan ett förslag tänkas komma? Som jag sade förut har Vänsterpartiet redan sedan valt att i tre särskilda yttranden ta upp hur nämndemän som visat sig vara olämpliga kan entledigas. Man skärper också till hur man utser nämndemän, och det är bra. En obligatorisk introduktionsutbildning är ett måste, tycker vi - det drev vi också; det har vi gjort med alla krav när det gäller de särskilda yttrandena - och det föreslår man i den proposition som ska komma. En förskjuten valprocess är också helt nödvändig. Vi tycker att det är bra. När det gäller ersättningen byggde Nämndemannautredningens förslag om förbättrade ekonomiska villkor för nämndemän på att kostnadsökningen skulle kompenseras av de kostnadsminskningar som utredningens övriga förslag skulle leda till. Utredningen föreslog bland annat att nämndemännens medverkan i domstolar skulle minskas jämfört med i dag. Vänsterpartiet anser att nämndemännens arvode bör höjas och att ersättningsnivåerna bör vara desamma i de allmänna domstolarna som i förvaltningsdomstolarna. Enligt min mening bör dock inte nämndemännen minska i antal. Om nämndemännens arvoden ska kunna höjas utan att deras antal samtidigt minskas kan det bli nödvändigt att förstärka anslaget till Sveriges domstolar. Det bör man beakta i kommande budgetberedning. Till Sverigedemokraterna vill jag säga något om den ekonomiska brottsligheten. Richard Jomshof tycker att man inte gör någonting för att komma åt vinster som den ekonomiska brottsligheten och livsstilskriminella pysslar med. Jag måste ställa frågan om Sverigedemokraterna totalt har missat de förslag som vi faktiskt är överens om, där man försöker komma åt den ekonomiska brottslighetens vinning. Det finns en proposition, som du, Richard Jomshof, säkert har fått, som heter Kriminalisering av penningtvätt . Där gör man ganska långtgående förbättringar för att komma åt denna kriminalitet. Richard Jomshof pratar också mycket om vittnen och om trygghet vid domstol. Det är viktigt. Jag var på en rättegång med många som kanske sympatiserar lite med hans parti. Det var ett åtal som gällde Kärrtorpsdemonstrationen. På rättegången såg jag många rasister som försökte utmana dem som inte tillhörde deras läger. De satt och spände ögonen i dem. De gick till utgången från säkerhetssalen där de som var målsägande skulle passera. Där samlades tio rasister, minst. När dagen var slut stod där 30 stycken. När några av dem som var målsägande skulle lämna Södertörns tingsrätt kände de sig väldigt hotade av dessa massor. Det är alltså kanske inte bara vittnen det handlar om, men Richard Jomshof talar väl i egen sak. Jag förstår inte heller Sverigedemokraternas hållning när man menar att bevisprövning och så vidare måste prioriteras ned för att man ska komma åt ekonomisk vinning. Då tycker jag inte att ni, sverigedemokrater, ska stå här i kammaren och tala om rättssäkerhet, för den finns inte hos er.

Carl-Oskar Bohlin (M)

Anf. 42 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Ämnet för dagens debatt är processrätt. Minst lika viktigt som att ha rätt är att få rätt, och processrätten ger oss spelreglerna för hur man får rätt och definierar därmed ytterst det civiliserade samhällets funktionssätt. Om inte processrätten är tydlig, effektiv och rättvis kommer ingen annan del av samhället heller att vara det. Alliansregeringen har under den senaste mandatperioden gjort en lång rad reformer på det processrättsliga området som har bidragit till att effektivisera processrätten och att göra rätten mer tillgänglig. Det handlar om satsningar för att effektivisera domstolsförfarandet och göra handläggningstider kortare. Det har också handlat om den geografiska tillgängligheten för rätten, bland annat genom att vi i början av mandatperioden räddade fyra tingsrätter, däribland en i mitt eget hemlän Dalarna - något som var mycket välkommet. Vi har ökat anslagen till domstolarna. Vi har effektiviserat förvaltningsprocessen, och vi har reformerat resningsförfarandet. Allt detta är mycket viktiga reformer. Betänkandet lägger viss tyngd vid nämndemännen och nämndemannareformen. Jag ska nämna något om detta, även om det nästan är att föregripa den debatt som kommer i och med den proposition som regeringen lade fram i förra veckan. Anförandet från Socialdemokraterna som vi nyss hörde väcker en del frågor och funderingar. Även om tiden i opposition har söndrat socialdemokratin, och även om minnet av hur det var att styra Sverige hos Socialdemokraterna börjar falna, frågar man sig: Vet inte socialdemokratin vad som är skillnaden mellan en proposition och en utredning? Regeringens uppfattning kommer till uttryck i propositioner, lagstiftningsförslag - inte nödvändigtvis i utredningar. Detta bör man i socialdemokratin rimligtvis bära med sig i minnet från den tid då man själv styrde Sverige och hade utredningar som lade fram en lång rad förslag, av vilka man valde att göra verklighet av en del men inte av andra. Så fungerar det utredningsarbete som föregår skarp lagstiftning. Det är nästan som om det faktum att regeringen för en vecka sedan lade fram en proposition har gått Mattias Jonsson helt förbi. Han står ju och föredrar vad som sägs i utredningen men mycket lite av det som står i propositionen. Jag kan konstatera att i propositionen gör man inte verklighet av frikvotsresonemanget. I stället säger man att det behöver utredas vidare. Däremot säger man att det är otroligt viktigt att vi får tydligare regler för nämndemannainstitutet och att det blir lättare att avskilja olämpliga nämndemän, liksom att vi ser till att våra nämndemän får adekvat utbildning. Det som än mer förvånar är att Socialdemokraterna säger att de är kritiska till fri kvot och sedan kommer med något slags harang om att regeringen byter ståndpunkt och så vidare. Då kan man fråga sig: Vem var det egentligen som lanserade idén om frikvoten? Jo, det var ju den tidigare socialdemokratiske justitieministern Thomas Bodström. Det var han som lyfte frågan. Vem är det som byter ståndpunkt, och vem är det som inte har färsk mjölk i sina partikanslier? Jag skulle vilja säga att det i allt väsentligt är socialdemokratin som byter åsikter som vi andra byter mjölkpaket i våra kylskåp. Det man kunde förvänta sig i mars månad ett valår är breda överenskommelser och flerpartimotioner från en opposition som är sugen på att ta över regeringsmakten i Sverige. Men i stället får vi en diskussion om frikvoter, där vi kan konstatera att socialdemokratin är stenhårt emot medan de två tilltänkta regeringspartnerna är för frikvot. Konflikten har ni alltså inte med Alliansen, som ni vill låta påskina, utan på er egen bänkrad till vänster. Miljöpartiet går ut och säger att vi ska ha 50 procents frikvot nu direkt, Vänsterpartiet säger att vi ska ha 20 procents frikvot, och Socialdemokraterna vill inte ha någon frikvot över huvud taget. Man kan fråga sig varför den socialdemokratiske företrädaren, Mattias Jonsson, inte begärde replik på Miljöpartiet och tog upp frikvotsresonemanget. Det är ju inte Alliansen som ska angripas i den här delen. Vi menar att ett frikvotssystem kan vara nödvändigt att införa om de politiska partierna inte blir bättre i sin rekrytering, så att vi får en mer mångfasetterad bild av nämndemannakåren. Vi säger dock att man måste gå fram med det försiktigt och att man måste utreda det i rimlig ordning. Den uppfattningen tycks inte finnas hos Socialdemokraternas tilltänkta regeringsvänner. Då frågar man sig: Hur får ni ihop det? Var är de breda överenskommelserna för den rödgröna justitiepolitiken efter valet? Den finns ju inte. Den är icke-existerande. Det väcker en hel del frågor. Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att säga att processrätten är viktig därför att den reglerar hur förutsättningarna för att få rätt i vårt samhälle ser ut. På detta område har det gjorts väldigt mycket bra de senaste fyra åren. (Applåder)

Anf. 43 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Jag blev lite förvånad över Carl-Oskar Bohlins anförande. Jag talade mycket om den proposition som nu ligger på riksdagens bord. Den hade vi inte fått när den här frågan var uppe i justitieutskottet. Jag tycker att Moderaterna är skyldiga att svara på vad ni anser om fri kvot. Ni har beställt en utredning. I den utredning som presenterades i juni 2013 föreslogs 50 procent fri kvot. Ni har lagt fram en proposition där ni skjuter på frågan och inte talar om vad ni tycker. Det får ni svara på. Vad tycker ni i den frågan? Vad tycker ni om antalet nämndemän? Den utredning ni beställde föreslog i princip en slakt av nämndemannasystemet - en minskning från drygt 8 000 nämndemän till ungefär 5 000. Vad tycker Moderaterna om antalet nämndemän i våra domstolar?

Carl-Oskar Bohlin (M)

Anf. 44 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Jag vet inte om Mattias Jonsson var ouppmärksam under avslutningen av mitt anförande. Jag resonerade kring frikvotsföreteelsen och de fördelar och den problematik den har. Jag konstaterade att Alliansen i utredningen redovisade ställningstagandet att vi är försiktigt positiva till ett frikvotssystem under förutsättning att man kan få det att fungera praktiskt. Vi ser i dag problemet att nämndemannakåren är alltför homogen. Man kan dock inte driva igenom systemet utan att det är genomtänkt, och det måste därför beredas ytterligare. Den som blir svaret skyldig är Mattias Jonsson själv, för han svarar inte på vad som händer om vi skulle få ett rödgrönt maktövertagande i Sverige. Får vi 50 procents fri kvot, får vi 20 procents fri kvot eller får vi ingen fri kvot över huvud taget? Det är ett märkligt sätt att resonera att försöka ställa regeringen till svars och säga att den är otydlig när regeringen är tydlig med att vi inte går fram med en frikvotsrekrytering just nu för att frågan behöver utredas ytterligare. Samtidigt representerar Mattias Jonsson själv ett väldigt otydligt regeringsalternativ som har tre helt separata åsikter. Det Mattias Jonsson måste svara på är: Hur vill ni egentligen ha det? Och vad var det för fel på Bodströms sätt att resonera - varför avfärdar ni den tidigare justitieministern?

Anf. 45 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Regeringen har tillsatt en utredning. Du är moderat, Carl-Oskar Bohlin, och kan inte svara på vad ni anser om fri kvot utan skjuter det på framtiden. Ni har beställt en utredning som i somras lade fram förslag om 50 procents fri kvot. Och det ska utredas ytterligare. Vi sade under utredningstiden att detta inte var genomtänkt och att vi inte ställde oss bakom förslaget om 50 procents fri kvot. Det är ni som är regeringsparti, och det är Alliansen som har regeringsmakten i dag. Ni borde kunna svara på vad som är er uppfattning. Ska vi ha fri kvot eller inte? Du svarade heller inte på frågan, Carl-Oskar Bohlin, om vad ni anser om antalet nämndemän i våra domstolar och utredningens förslag om en drastisk neddragning. Vad har ni för uppfattning i Moderaterna? Är ni överens i Alliansen om att vi ska ha kvar antalet nämndemän? Det svarade du inte heller på. Jag kan konstatera att vi under flera års tid har motionerat i Sveriges riksdag om en obligatorisk generell och nationell utbildning för alla nämndemän innan de tillsätts i sitt uppdrag. Detta socialdemokratiska förslag har ni lagt med i propositionen. Ni har också tagit med det vi föreslog om förskjuten valprocess. Det är jättebra, för då blir det mer fokus på tillsättningen av nämndemän. Ni har även tagit med att man på ett tydligare sätt kan reglera entledigande av nämndemän om det inte fungerar. Detta är socialdemokratiska förslag som vi har lagt fram här i Sveriges riksdag. Ni har backat från den utredning ni beställde och tagit ett antal av de förslag vi har lagt fram i riksdagen. Men du är fortfarande svaret skyldig, Carl-Oskar Bohlin. Vad anser ni egentligen om antalet nämndemän i våra domstolar, och vad tycker ni om den fria kvoten?

Carl-Oskar Bohlin (M)

Anf. 46 Carl-Oskar Bohlin (M)

Fru talman! Nu vill jag att kammaren lyssnar väldigt noga, för nu ska jag för tredje gången på väldigt kort tid tala om vad jag tycker om fri kvot. Jag har sagt att jag tycker att fri kvot i grunden är någonting positivt, men det måste införas på ett sätt som gör att det fungerar. Detta var Alliansens uppfattning i utredningen, och det är fortfarande Alliansens uppfattning. Frågan kräver dock ytterligare beredning. Jag vet inte om Mattias hör mig nu eller om jag ska säga det en fjärde gång. Jag tror inte att jag kan bli mycket tydligare än jag har varit. Mattias Jonsson svarar dock inte på hur han ska få ihop tre helt skilda uppfattningar om fri kvot för det fall - Gud förbjude - man skulle ges möjlighet att bilda regering efter valet. Det är den uppenbara osäkerhet som finns i det här rummet i dag. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi tycker om fri kvot. Vi tycker att det finns en poäng i att föra ett resonemang om att införa fri kvot just därför att sammansättningen på våra nämndemän är alltför homogen. Det är i grunden ett problem. Men vi måste komma tillbaka till det grundläggande faktumet att regeringen lägger fram sin politik i propositioner, inte i utredningar. Detta fundamentala faktum måste man ha kunskap om som riksdagsledamot. Jag börjar fundera på om det kanske inte bara är nämndemän som ska ha grundläggande utbildning. Kanske behöver också riksdagsledamöter grundläggande utbildning i hur lagstiftningssystemet fungerar. Man behöver förstå att det läggs fram en lång rad förslag i diverse olika typer av utredningar. Allt blir inte politik. Men en del blir det, och vissa saker behöver beredas längre. (Applåder)

Johan Pehrson (FP)

Anf. 47 Johan Pehrson (FP)

Fru talman! Som ålderman i utskottet vill man ta ned konfliktnivån något i denna stora fråga. Det blir en härlig blandning av statsvetenskapligt seminarium, juridisk grundkurs och diverse jordbruksinlägg om huruvida vi har färsk eller sur mjölk med oss in i kammaren. Jag tycker inte att man ska överdriva frågan om exakt hur många nämndemän det är och hur de utses, vilken instans de finns i och huruvida man verkligen kan göra sig av med de personer som själva är kriminella. Nu har det redogjorts väldigt väl, fru talman, för innehållet i den proposition vi så småningom kommer att debattera. Jag lämnar därför denna fråga, men jag vill understryka att för Folkpartiets del försöker vi se pragmatiskt på det. Vi har en komplicerad juridik, och det är viktigt med lekmannainflytande, men det kanske kan förändras något. Jag betonar att de tankarna fanns också under den tid Socialdemokraterna själva regerade. Det är inget konstigt med att man ifrågasatte att det satt personer med mycket begränsad kunskap och avgjorde väldigt svåra mål och att man vill hitta lösningar på detta. Jag tycker att vi lägger fram en bra proposition med en bra balans. Att Socialdemokraterna nu stöder det ser jag snarast som en stor styrka. De spelregler som finns i processrätten, det vill säga vilken regelbok vi ska ha när vi försöker bekämpa brott, har näst intill grundlagskaraktär. Det är bra att vi har en bred samsyn om detta. Jag välkomnar det. Man får göra den reflektionen, fru talman, att det är viktiga saker som tas upp när vi pratar om dessa spelregler. Jag tycker att flera av de reservationer som tittar på behovet av tolkar och som vill förstärka innehållet i våra rättsintyg, som ska bära i domstol eller för vittnesskydd, är viktiga. Jag tycker också att vi svarar på detta. Arbetet pågår, och jag vill understryka att jag tror att det kommer att pågå jämt. Alla dessa områden behöver ständigt förbättras. Bra kan alltid bli ännu bättre. Vi vet att internationellt sett, när man tittar på World Justice Project, är det på dessa områden Sverige kanske ligger mest i topp när vi tävlar om pallplatserna för världens bästa rättsstat. Men bra kan som sagt bli bättre. Jag tycker att vi svarar bra, men reservationerna är rimliga och pekar på utvecklingsmöjligheter. Vi kommer att behöva återkomma till dessa frågor under nästa mandatperiod, fru talman, för reglerna om delgivning, tredskodomar, tidsfrister, vilka verktyg som ska finnas och spelreglerna vad gäller att gripa, anhålla, häkta, förverka och frysa är väldigt viktiga för att man ska kunna ha en effektiv rättsstat. Det handlar om balansen i hur hårt vi ska gå fram för att kunna öka tryggheten och minska brottsligheten. Om man har för menlösa verktyg leder det ingenstans. Då ger man en annan, odemokratisk, kraft fritt spelutrymme. Jag hoppas att vi kommer att återkomma till detta, för här behövs ytterligare skärpningar. En sak som nämnts och som hör hit är reglerna för penningtvätt, men de kommer att behandlas i särskild ordning här. Det välkomnar vi från Folkpartiet särskilt, för om man ska bekämpa inte minst grov organiserad brottslighet är dessa personer i regel så härdade att straffsystemet spelar mindre roll. Om man däremot kan slå mot de resurser och pengar de ägnar sig åt att tillskansa sig slår man rätt i hjärtat på hela syftet med deras verksamhet, och det är den vägen vi ska gå. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder)

Anf. 48 Lena Olsson (V)

Fru talman! Det är väl ganska kul, Johan Pehrson, att vi är relativt överens när det gäller nämndemän. Men jag tyckte att du sviktade lite här i talarstolen. Jag fick för mig att det gällde antalet nämndemän, att det kanske skulle hända något i framtiden och att vi fick vara beredda på förändringar. Då vill jag ställa en rak fråga, eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet går ut stenhårt med att man inte ska minska antalet nämndemän - det är angeläget för vår del. Det är den första frågan. Sedan gäller det fri kvot. Man behöver inte göra det till världens största fråga. Men det är av vikt att vi får till en rekrytering med fler ungdomar som intresserar sig för att bli nämndemän utan att vara knutna till ett politiskt parti. Vi i Vänsterpartiet har föreslagit att man ska pröva en fri kvot på ungefär 20 procent, göra ett försök med det. Efter det kan man kanske bestämma sig: Det var en ganska bra ordning, och då kan vi fortsätta. Är det något som Folkpartiet i så fall skulle kunna stödja och rekommendera, att man börjar med ett försök?

Johan Pehrson (FP)

Anf. 49 Johan Pehrson (FP)

Fru talman! Man ska alltid försöka med ett försök. Sanningen är att vi har varit öppna för fri kvot. Vi tycker inte att det är så konstigt. Men jag tycker också att det ska vara bred enighet, och jag konstaterar att dina bästa kompisar här inne, Socialdemokraterna, säger blankt nej till detta. Jag respekterar det och tycker inte att man ska driva reformerna i våra domstolar vad gäller lekmannadomare så långt att man inte söker en bred samsyn. I den här delen kan kanske du och jag tillsammans prata med de trevliga sossarna här i kammaren, så att vi kan försöka få dem på klokare tankar. Det var svaret beträffande fri kvot. Jag tycker att det krävs en bredare enighet för det. Beträffande antalet nämndemän: På temat jordbruk har det varit uppe om slakt. Slakten från 8 300 till 5 200 fanns i en utredning. Men det är ändå 5 200 nämndemän kvar enligt den utredningen. Folkpartiets partiståndpunkt är den att vi tycker att man ska ha nämndemän i tingsrätt och lägre instans - det är framför allt där som de hör hemma. Jag välkomnar om Lena Olsson och andra vill komma med till Svea hovrätt och sitta med vid några förhandlingar och kolla vad man anser om att vi ska ha lekmannadomare där. Jag tycker att det är tveksamt. Det handlar om bred enighet. Den produkt som nu föreligger, förslaget om förbättringar i nämndemannasystemet, har vunnit bred enighet, och jag tycker att det är det vi ska ställa oss bakom i kammaren.

Anf. 50 Lena Olsson (V)

Fru talman! Det är i alla fall er åsikt just nu. Men jag märker tydligt att man kan tänka sig att dra ned antalet nämndemän i överrätter. En utredning är naturligtvis en utredning, och en proposition är en proposition. Men direktiven till utredningen skrivs av regeringen - inte av oss i oppositionen. Ersättningsvillkoren togs upp i ett direktiv. Jag undrar om ni från regeringshåll funderar på att öka ersättningen till nämndemän, eftersom ni har tagit upp det i direktiven. Eller var det så att man rent av misstänkte att utredningen skulle komma med ett kostnadsneutralt förslag? Så var det ju, med jordbrukspolitiken, med slakten. Det var ju det som skulle resultera i att resten av gänget fick höjt arvode. I direktivet fanns också med att göra nämndemannamedverkan i domstolar mer ändamålsenlig. Nu blev den delen relativt orörd. Jag undrar: Är det detta med rekrytering och att man ska kunna entlediga vid olämpligt uppförande eller utbildningen som man menar?

Johan Pehrson (FP)

Anf. 51 Johan Pehrson (FP)

Fru talman! Det var många detaljfrågor. Jag står fast vid åsikten att man ska kunna modernisera det nämndemannaväsen som vi har haft under lång tid, och nu görs det viktiga förändringar i och med den aktuella propositionen. Men jag föreslår att vi tar den debatten när den kommer, så kan vi se var vi står. Rekryteringsfrågan, att man får en bra bredd, är central. Jag är tjänstledig från domstol och sitter annars med de här nämndemännen och resonerar. Jag blir ofta fantastiskt imponerad över vilken viktig roll de har i min tingsrätt, Örebro tingsrätt, där jag har min tjänst. Men jag har också sett motsatsen, där man undrar: Hur kom den människan hit? Vad är det för konstigt parti som har utsett personen? Först och främst sitter personen och sover och har väldigt lite förståelse för vad som pågår. Människor kommer till domstol för att få allvarliga saker prövade. Det kan i värsta fall handla om livstidsdomar. Man vill gärna att det ska vara skarpa människor som sitter där. Vi går ju inte till någon annan offentlig viktig verksamhet och säger: Här ska vi slänga in vem som helst - det är viktig demokratisk insyn. Tänkte om vi gjorde det i operationssalarna på våra sjukhus! Det skulle se väldigt konstigt ut, och ingen skulle komma på den tanken. Men även där är insyn viktigt. Vi återkommer till den breda debatten om hur vi ska ha lekmannainflytandet framöver.

Anf. 52 Johan Linander (C)

Fru talman! Som någon sade tidigare är det lite konstigt att debattera detta just nu. 12 av 15 reservationer i betänkandet handlar om nämndemän, och samma dag som vi justerade vårt betänkande kom regeringens proposition, som heter Nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav . Väldigt mycket av det som avhandlas i betänkandet kommer vi alltså att debattera senare i vår, när propositionen behandlas här i riksdagen. Jag tänkte nämna några av de förslag som finns med i proposition. Det är bland annat skärpt krav på lämplighet, genom att man ska ta utdrag ur belastningsregistret och att det ska vara enklare att entlediga nämndemän som inte sköter sig. I proposition föreslår vi också obligatorisk introduktions- och repetitionsutbildning. Vi menar att alla nämndemän bör ha en bättre utbildning för det viktiga uppdrag som de har. Vidare ska det inte längre vara val till nämndeman i kommun-, landstings- och regionfullmäktige samtidigt som man väljer till andra politiska uppdrag, det vill säga till vanliga nämnder, som byggnadsnämnd och fritidsnämnd. Det är för att markera att detta inte är ett politiskt uppdrag. Det är oerhört viktigt att markera att uppdraget som nämndeman inte är ett politiskt uppdrag. Man ska inte företräda något parti när man sitter som nämndeman. Detta var också ett förslag som kom fram i utredningen. Därför blir det något svårbegripligt när Socialdemokraternas Mattias Jonsson säger: Här har vi Socialdemokraternas förslag, och nu tycker Alliansen precis som vi. Ja, Socialdemokraterna tycker som utredningen i den här delen, och vi tycker som utredningen i den här delen - alltså tycker vi lika. Men det är väl så under valår att man måste ta alla möjligheter att påstå att man har påverkat på något sätt - jag vet inte. Jag satt i den politiska referensgruppen till utredningen, och det gjorde Mattias Jonsson också. Det var klart redan där att många av utredarens förslag inte skulle få politisk majoritet. De flesta partier berättade i den politiska referensgruppen vad de tyckte, men utredaren valde att lägga fram ett förslag som hon trodde på, även om det var tydligt att det inte fanns politisk majoritet för så långtgående förslag som faktiskt lades fram: minskning av antal nämndemän, vilka nivåer det skulle gälla, till exempel i hovrätt, men också att det skulle vara färre nämndemän i varje rättegång. En utredare är fri att lägga fram sina förslag. Det är egentligen konstigt att man behöver säga någonting om det. En utredare frågar inte regeringen: Får jag lägga fram de här förslagen? Det förslag som finns i betänkandet från utredaren är inte på något sätt regeringens förslag. Det borde vara en självklarhet, men jag nämner det ändå på förekommen anledning. En del av dessa utredningsförslag går vi vidare med, och det var dessa förslag jag nämnde förut. Tidigare i debatten påstod även Miljöpartiets Agneta Börjesson att vi i dag på något sätt skulle rösta mot våra egna förslag. Visst finns det reservationer som handlar om precis det som vi har föreslagit i propositionen. Jag tänker till exempel på reservation 11, som gäller punkt 12, som är en S-reservation om nämndemännens valperioder. Det är exakt det som vi har föreslagit i propositionen. Inte ens Socialdemokraterna själva yrkar bifall till den, och det av naturliga skäl. Agneta Börjesson kan läsa sista meningen i reservationen där det står: "Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag." Det verkar väldigt konstigt om vi skulle rösta för att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett sådant förslag eftersom det är precis det som regeringen redan har gjort. Det är konstigt att man påstår att vi röstar mot det som vi själva tycker. Man får läsa hela reservationen. Lena Olsson ställde en fråga om vad Centerpartiet tycker om en fri kvot, och jag tänkte besvara den. Vi har ett stämmobeslut på att vi vill bredda rekryteringen av nämndemän. Det innebär, som det nu ser ut, att vi behöver ha in en fri kvot. Det underlag som finns i partierna är tyvärr inte riktigt representativt för den svenska befolkningen. Man önskar att många fler skulle vara medlemmar i de politiska partierna, engagera sig i de politiska partierna eller på andra sätt vilja komma till de politiska partierna och fråga om de kan bli utsedda till nämndemän. Men det ser inte ut så. Jag vet att Miljöpartiet har gjort ett bra arbete. Jag tror att det fungerar i vissa delar av landet. I Stockholm tror jag att MP har gjort ett bra jobb för att få in fler personer. Men det fungerar inte i hela landet. Vi ser framför allt hur åldersfördelningen bland nämndemän ser ut. Förr talade vi mycket om den etniska sammansättningen, vilken etnisk bakgrund som nämndemännen hade, och om hur könsfördelningen såg ut. Men det är ganska bra numera. Det stora problemet som vi inte har klarat av är åldersfördelningen. Medelåldern bland nämndemännen är alldeles för hög i förhållande till befolkningen i stort. Tanken med att ha nämndemän är att de ska spegla befolkningen. Då är det viktigt att vi lyckas rekrytera fler nämndemän mitt i livet som är i den yrkesverksamma delen av sitt liv. I dag är det väldigt många pensionärer och en hel del studenter, men det är mycket svårare att rekrytera i åldrarna däremellan. Det lider vi av, och det lider säkert ni i de andra partierna också av. Därför tror vi att det är viktigt att få en fri kvot och visa att alla faktiskt är välkomna att bli nämndemän. Det är inte någonting som ska vara förbehållet enbart de politiska partierna framöver. Med detta sagt måste jag också säga att det fanns förslag i utredningen. Men förslaget var nog inte riktigt genomtänkt när det gäller hur det praktiskt skulle gå till. Det är just därför som vi måste titta vidare på hur det verkligen ska till, alltså hur dessa personer ska föreslås och vem som ska välja dem. När det finns fler föreslagna än antal platser, vem ska då göra bedömningen av vem som är mest lämpad? Det måste vi titta vidare på, och vi får återkomma med ett sådant förslag efter valet. Där har vi inga problem i Alliansen. Även om vi tycker lite olika har vi inga problem med att komma överens om detta. Däremot verkar det mycket svårt på den rödgröna sidan. Miljöpartiet talar så hårt för en fri kvot. Vänsterpartiet står lite mitt emellan. Och Socialdemokraterna talar mycket hårt mot detta. Jag skulle gärna vilja höra hur ni tänker sätta er ned och resonera om ni skulle få chansen. Var skulle ett sådant resonemang sluta? Skulle det bli en fri kvot, eller skulle det inte bli en fri kvot? Om jag ska vara helt ärlig tror jag inte att det är den allra viktigaste frågan för svenska folket. Men det är ytterligare ett exempel på rättsområdet på att ni i de rödgröna partierna inte har någon som helst gemensam politik och att ni ligger långt ifrån varandra. Ni ber väljarna att köpa grisen i säcken. Sedan får väljarna se hur det blir. Det tycker jag inte är ett korrekt sätt att hantera så viktiga frågor. Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Anf. 53 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Jag konstaterar att vi inte har fått något svar från Carl-Oskar Bohlin och Moderaterna när det gäller vilken uppfattning de har i fråga om antalet nämndemän. Däremot är de arroganta i talarstolen, antagligen på grund av att de blir pressade. Till Johan Linander vill jag ställa den fråga som ställs till oss, nämligen vad som händer om vi vinner valet. Men vad händer om ni vinner valet? Det är ingen som ställer den frågan eftersom den kanske inte är relevant. Men jag måste ändå ställa den frågan. Jag uppskattar Johan Pehrsons tydlighet i talarstolen när han säger att man skulle vilja se förändringar i överrätterna och en neddragning av antalet nämndemän. Men Moderaterna svarar inte. Jag skulle vilja veta vad Johan Linander anser om det. Skulle olyckan vara framme och ni skulle regera vidare är det en väsentlig fråga att få svar på. Du får gärna svara på den.

Anf. 54 Johan Linander (C)

Fru talman! Vi från Alliansen har för vana att berätta för svenska folket vad vi tänker göra. Vi har visat i snart åtta år att vi kommer överens. Även om det finns olika åsikter har vi ett system där vi förhandlar och kommer överens, och alla får kompromissa. Det är så det fungerar. Jag förstår att Socialdemokraterna, som är vana vid att regera som enpartiregering, inte riktigt har tankar om hur man ska kompromissa med andra partier. Men det kommer att bli nödvändigt även för er. Det är därför som det är så viktigt att berätta för väljarna vad man tycker. När det gäller antalet nämndemän skulle vi från Centerpartiet kunna ställa oss positiva till att se över om det verkligen är nödvändigt att ha så många nämndemän i vissa delar. Men å andra sidan kanske vi behöver gå åt andra hållet i andra delar. Om jag går igenom hela förslaget från utredaren skulle det bli lite plus och lite minus, och vi skulle nog hamna ungefär där vi är i dag. Men det kan bli justeringar. Det är det som jag kan svara från Centerpartiet. Sedan sätter vi oss tillsammans med de andra allianspartierna och förhandlar för att komma överens. Även om det låter som om vi har lite olika utgångspunkter, vilket vi har i många frågor eftersom vi är fyra olika partier, kommer vi överens. I detta förslag föreslås inte att man ska förändra antalet. Alltså är det Alliansens mycket tydliga besked: Nej, vi drar inte ned på antalet nämndemän. Detta framgår av propositionen som kom den 6 mars.

Anf. 55 Mattias Jonsson (S)

Fru talman! Jag tackar för tipset om hur man kan regera landet. Eftersom ni ställde frågan till oss känner jag mig tvungen att ställa frågan till er: Hur ska ni kunna regera efter valet när ni har olika uppfattningar? Ni har just lagt fram en proposition, och i mitt anförande uttryckte jag min oro: Håller den propositionen och det som ni säger i den fram till att vi ska ha debatten eftersom det har ändrat sig? Det som ni säger i dag gäller ju inte i morgon. Det visar att det är en något orolig och skakig regering. Jag har ställt frågan, och jag uppskattar tydligheten från Johan Pehrson om att man skulle kunna tänka sig förändringar med neddragningar av antalet nämndemän. Det är ett bra och tydligt besked. Johan Linander uttrycker ungefär samma sak. Moderaterna svarar inte på frågan, och det gör mig orolig. Jag hoppas att hållbarheten är något längre, så att vi kan ha en debatt om den proposition som ligger på riksdagens bord och inte drar ned på antalet nämndemän utan följer de förslag som vi under flera år har motionerat om här i riksdagen. Vi står inte bara här nu när det föreligger en proposition och säger att vi följer det som regeringen lägger fram förslag om. Det är precis tvärtom. Vi har faktiskt år efter år föreslagit de justeringar som framgår av den propositionen. Det handlar om utbildningar, en förskjuten valprocess, ett värnande om systemet och antalet. Jag hoppas att det håller.

Anf. 56 Johan Linander (C)

Fru talman! Det blir lite udda. Jag skulle gärna vilja höra om Mattias Jonsson kan ge några som helst exempel på att vi efter att propositionen har lagts fram inte skulle stå fast vid det som står i propositionen. Du kan inte ge ett enda sådant exempel, Mattias Jonsson. Nu har du i och för sig inte talartid kvar att göra det på heller, men det är klart att det inte finns några sådana exempel. Vi förhandlar innan propositionen läggs fram, och när propositionen sedan finns på plats är det den som gäller. Om det visar sig att oppositionspartierna är överens - om Socialdemokraterna gör upp med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna - om någonting annat är det klart att det blir ett annat majoritetsförhållande. Då sätter vi oss ned och funderar på hur vi kan kompromissa ihop det så att vi får igenom tillräckligt bra förslag i riksdagen. Det ser dock inte ut att kunna bli så, eller rättare sagt: Man kan nog säga att det inte blir så, eftersom Vänsterpartiet och Miljöpartiet å sin sida tycker en sak och Socialdemokraterna tycker helt annorlunda. Att ni i det här läget skulle komma överens är alltså inte så sannolikt, även om man önskar att ni någon enda gång skulle kunna berätta hur ni skulle regera och vad ni skulle tycka tillsammans. Man kan inte kräva det i alla fall, men någon gång skulle det faktiskt vara intressant att höra er komma överens. När det sedan gäller vem som har motionerat om vad har ni motionerat om precis det utredningen har kommit fram till, vilket är det vi också tycker. Vad bra att vi är överens! Vad står vi och tjafsar om?

Anf. 57 Lena Olsson (V)

Fru talman! Jag måste säga att det är fantastiskt hur Johan Linander bekymrar sig över oppositionen och hur den ska komma överens eller inte. Vi har i några debatter sedan jul, till exempel sist när det gällde våldsbrott och våldsoffer, hört att Centerpartiet absolut tyckte en sak om samtycke. Man gjorde dock något helt annat. Så konstigt är det alltså inte. Du säger att ni har olika åsikter, Johan Linander, men att ni sedan kompromissar. Till slut är ni överens, även om sådant ni tydligen inte är överens om. När det gäller den fria kvoten som ni gör så stor grej av säger ni allihop från Alliansens sida att ni är positiva till den. Jag tycker att det vore väldigt roligt att pröva det - men då är det inte praktiskt möjligt. Utredningen kom i maj i fjol, tror jag att det var; jag är inte så säker på månaden, men man har haft tid på sig. Då kan jag ställa frågan varför man inte enligt Vänsterpartiets förslag skulle kunna göra ett försök med 20 procent och sedan utvärdera det för att kunna gå vidare. Om man ska införa en frikvot på minst 50 procent, som utredningen säger men som ni inte tycker är lämpligt, kan jag förstå att det blir praktiskt omöjligt. Är det detta som hindrar? Varför kan man annars inte ha en försöksverksamhet med 20 procent?

Anf. 58 Johan Linander (C)

Fru talman! Jag tror inte att jag för egen del bekymrar mig så mycket över hur de rödgröna ska komma överens, Lena Olsson. Jag är mer bekymrad över att svenska folket ska bli lurade - att de inte riktigt vet vilken politik de skulle rösta fram om de röstade fram en rödgrön regering. Utredningen kom i somras, och den hade ett förslag på 50 procent. Om vi drar ned det till 20 procent, som Vänsterpartiet föreslår, kvarstår dock precis samma problem. 50 procent eller 20 procent gör egentligen ingen skillnad när det gäller de praktiska problemen, nämligen: Vem ska få föreslå? Vem ska kontrollera kandidaterna? Vem ska göra urvalet om det finns fler kandidater än antal platser, vilket man hoppas att det är? Är det kommunfullmäktige som ska välja ändå? Det finns en rad praktiska problem som inte är riktigt utredda, och de praktiska problemen är likadana oavsett om det är 50 procent eller 20 procent.

Anf. 59 Lena Olsson (V)

Fru talman! Vi kan stå här och tjata om vem som blir lurad av vem hur många gånger som helst i hur många debatter som helst. Jag menar, Centerpartiet har många gånger gått ut och sagt: Det här är vår politik. Sedan måste ni dock kompromissa, så det blir absolut ingenting kvar. Vem har lurat vem då? När det gäller kvoten säger vi att det ska vara en försöksverksamhet. Man skulle alltså kunna begränsa det till ett försök. Sedan är det så att utredningen har tagit fram hur man nominerar, alltså att det ska vara någon opolitisk stab på kommunen som tar emot nomineringarna och behandlar dem men att det ändå är kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige som utser. Vi kom alltså inte längre i utredningen, utan så måste det bli. Att begränsa det till en försöksverksamhet tycker jag vore väldigt klokt. Då får man ganska snabbt svar på hur det fungerar, och sedan kan man utöka det om det är lyckat. Det är inte alls säkert att det blir lyckat - vi vet ju inte det förrän vi har provat.

Anf. 60 Johan Linander (C)

Fru talman! Det är konstigt att det alltid blir en debatt om vem som säger vad, vad man själv tycker och hur man kompromissar. (LENA OLSSON (V): Ja, det är jättekonstigt.) Lena Olsson tar ofta upp det själv. Jag förstår inte det. Vi berättar om vår politik, och så säger vi att vi tillhör Alliansen och måste kompromissa. Sedan kommer kompromissen hela världen och inte minst svenska folket till del, så att man vet: Jaha, Centerpartiet hade det här ingångsvärdet. De fick dock inte helt som de ville, utan det blev så här. Problemet med er är att ni bara säger första delen. Ni säger bara: Vi tycker så här. Sedan säger ni inte att ni måste kompromissa, och ni berättar inte hur kompromissen blir. Det är det man skulle vilja veta. Det är först då väljarna kan ta ställning till vilken politik de ska rösta på. Men nog om det för i dag, fru talman. När det gäller försöksverksamhet tror jag att det är ganska svårt att göra försök. Jag misstänker att Lena Olsson menar att man ska göra det i någon del av landet eller så, och jag tror att det är ganska svårt rent konstitutionellt att ha olika system för hur nämndemän ska väljas. När vi gör det behöver vi nog därför göra det överallt för att det ska fungera, tror jag. Jag känner dock också en oro - där är vi nog helt överens - över att det om vi inför en fri kvot kanske inte ens är lika många som vill vara nämndemän som det finns platser. Vad gör vi då? Ska det stå tomt, eller ska partierna plötsligt fylla på? Är det attraktivt för medborgare att sitta som nämndemän? Det är långa förhandlingar och tyvärr ganska lite betalt. Jag är alltså inte så säker på att det blir lyckat. Som det ser ut nu kan jag dock för Centerpartiets räkning säga att det är den bästa väg framåt vi har för att nämndemännen verkligen ska spegla befolkningssammansättningen.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 61 Caroline Szyber (KD)

Fru talman! En vanlig medborgare besöker en domstol i genomsnitt en gång i livet. För många, både bland parter och vittnen, är det en ovan situation att uppträda i en domstolsförhandling, och det upplevs ofta som pressande. Antalet inställda rättegångar ökar också, framför allt för att åtalade eller vittnen inte dyker upp. Många har sagt att det beror på en rädsla till exempel för att bli fotograferade i väntrummet, och enligt Domstolsverket har privatpersoners fotografering utanför rättssalen i flera fall lett till oordning, en hotfull stämning och till och med våld. Det är mycket allvarligt. Vi kristdemokrater tycker att man ska titta vidare på möjligheten att utöka fotoförbudet till tingsrätters väntrum. I dag när var och varannan person har en mobilkamera är det lätt att ta och skicka en bild, vilken kan användas för utpressning. Den teknik som fanns när lagarna skrevs såg helt annorlunda ut än de tekniska möjligheter som finns i dag. Domstolsverket vill också att man tittar vidare på en översyn av fotoförbudet, och Justitiedepartementet har tillsatt en utredning. Det är vi glada för. Den pågår, och resultatet presenteras i sommar. Allt och inget har debatterats, kan man väl säga - förutom att det har varit ett fokus på nämndemän, vilket vi också återkommer till i vår. Det jag vill säga när vi ska tala om processrättsliga frågor är att det vi debatterar när det gäller trygga rättegångar inte är en enda sak. Det finns ingen quick fix, utan det gäller att man ser en helhet. Det handlar om alltifrån rätt utformade lokaler till utbildning och samverkan med andra myndigheter. Det handlar också om information - jag tror framför allt att grunden är mer information om rättegångar. Jag skulle till exempel tycka att det vore positivt om det här kunde vara en del i undervisningen. Nu ska vi inte lägga på skolorna ännu mer. Men vi har öppna domstolar, och jag tror att det skulle vara bra om man någon gång under sina år i skolan gick på ett studiebesök. Jag tror att det skulle vara bra inför den dagen då man deltar i en rättegång som vittne, brottsoffer eller kanske till och med gärningsman att ha en ökad kunskap om vad det innebär. Jag kan själv känna, även om jag är jurist, att det är och ska vara en speciell stämning när man går in i rättssalar, som Stockholms tingsrätt där jag har varit. Ofta är tingshusen stora och pampiga. Men jag tror också att det är viktigt att vi är välkomnande och berättar om hur öppna domstolarna är. Jag tror att det vore väldigt bra om det vore större öppenhet och om skolorna också gick dit i större utsträckning än vad man gör i dag. När vi pratar om nämndemän, som vi alla har varit inne på, vill jag börja med att säga att jag tycker att Domstolsverket tog ett steg i rätt riktning när de skickade ut ett brev till alla nämndemän och berättade lite om vikten av olika frågor, bland annat jäv; vi har haft en del tyvärr väldigt kostsamma fall där vi varit tvungna att ta om rättegångar på grund av sådana frågor. Det är viktigt att vi pratar om utbildning. Inom Kristdemokraterna har vi diskuterat nämndemän mycket. Vi landade till och med för några år sedan i att vi ville ha en mer juryliknande domstolsplikt. Precis som att vi tycker att det vore bra om fler elever och medborgare fick inblick i rättsväsendet tyckte vi att det vore bra om alla kunde känna ett litet ansvar och någon gång under sin livstid var en del av den demokratiska och juridiska processen genom att vara nämndeman. Nu är det inte där vi har landat på vårt senaste riksting, men jag tycker att det är positivt att vi har haft en omfattande debatt i vårt parti. Även inom juristkåren kan man väl säga att det är en omfattande debatt. Jag är inte förvånad över att utredningen landade där den landade. Jag satt också i den politiska referensgruppen. Man ska vara tydlig med att det fanns en utredare, en expertgrupp bestående av jurister samt en politisk referensgrupp. Det var bra diskussioner i utredningen, tycker jag, och det var tydligt från början att inte bara vi olika politiska partier såg annorlunda på det här, utan expertgruppen, som till stor del bestod av jurister, hade en annan syn. Det viktigaste tycker jag är att vi diskuterar de här frågorna. Det är bra att justitieministern tillsatte en utredning, så att vi för en gångs skull tar ett helhetsgrepp över nämndemannafrågan. Exakt var vi sedan landar vet inte jag, men jag tror att det är viktigt att det finns en bred enighet. Förutom att nämndemännen i dag är en alltför homogen grupp kan jag tycka att det ibland är ett problem att folk är nämndemän väldigt många år. Man blir nästan som en proffsnämndeman om man började på 70-talet och är nämndeman än i dag, år 2014. Om det nu ska finnas ett medborgarperspektiv i våra domstolar, som tanken var när systemet skapades från början, kan jag säga att den person som har varit nämndeman sedan 1970 fram till i dag nog inte är gemene man, mannen eller kvinnan på gatan. Jag tyckte att utredningen var intressant. Vi kommer att diskutera den längre fram i vår. Jag ser fram emot att få se exakt var vi landar. Men sägas ska att grunden till utredningen var en debatt som vi hade här sent en torsdagskväll när en sverigedemokratisk partiföreträdare sade: Våra nämndemän ska döma som vi vill. Det var säkert en felsägning sent en torsdagskväll, men jag tror ändå att det är viktigt att vi tar med oss detta. Det är lite speciellt att politiska partier utser nämndemän. Ska vi ha det här ansvaret, vilket de flesta partier verkar vara överens om att vi ska ha, är det viktigt att sådana felsägningar aldrig sker och att man tillsammans jobbar för att se till att vi breddar antalet nämndemän och att de speglar befolkningen mycket bättre. Angående diskussionen om fria kvoter eller inte kan jag säga att utredningen har varit tydlig. Tar inte alla vi partier ansvar och ser till att vi får en större bredd på nämndemännen blir det en fri kvot, och det kommer antagligen att gå fort i så fall. Försöksperiod eller inte - det viktigaste är att vi tar med oss att om vi ska ha nämndemannasystemet ska det spegla befolkningen bra mycket bättre än vad det gör i dag. (Applåder)

Anf. 62 Lena Olsson (V)

Fru talman! Jag har en kort fråga som jag glömde förut. Ett problem som vi tog upp i referensgruppen är svårigheterna att rekrytera människor som har jobb och behöver ta ledigt från jobbet. De möter ofta ett ogillande från arbetsgivaren. Har ni i Alliansen tagit upp det här som ett problem? Detta kan vara en stor orsak till att människor inte engagerar sig. Man kan tycka att arbetsgivaren borde anse att det här är ett superviktigt uppdrag som verkligen behövs. Det får inte vara så att en anställd som tar på sig ett sådant här uppdrag upplever att arbetsgivaren ogillar detta eller att man rent av före anställning får frågan om man har något förtroendeuppdrag eller inte.

Caroline Szyber (KD)

Anf. 63 Caroline Szyber (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag kan börja med att säga att detta var en av anledningarna till att vi i Kristdemokraterna för några år sedan föreslog domstolsplikt. Det var flera nämndemän som berättade att de måste avsäga sig uppdraget därför att de mött en oförståelse från arbetsgivaren. Då tänkte vi: Vad beror detta på? När man gör den här tjänsten är man en del av något väldigt viktigt och ibland en garant för rättssäkerheten, men arbetsgivaren ser inte det viktiga som man gör. Det är någonting som jag kommer att ta in i det arbete som ska pågå framöver. Propositionen har vi haft mycket diskussioner om. Jag tycker att utredningen belyste nämndemannafrågan från många vinklar. Nu har den som sagt lämnats över till riksdagen, och när vi jobbar med den även här är det viktigt att vi tittar på allt sådant från början. Om man har gjort en utredning och vi sjösätter någonting kommer vi inte att ta ett grepp om frågan igen. För min del tycker jag att det är en väldigt viktig fråga. Hur ser vi till att arbetsgivare blir mer positiva till att man är en del av något som är så här viktigt? Många säger i dag att det inte bara handlar om arvodesfrågan för nämndemän. Som Lena Olsson är inne på handlar det om arbetsgivarens bemötande. Kanske finns det också ibland en oförståelse för hur långa rättegångar kan vara. Återigen: Mer information och kunskap i samhället om rättsprocessen och rättegångar i största allmänhet tror jag skulle leda till en större förståelse för det jobb man gör som nämndeman.

Anf. 64 Lena Olsson (V)

Fru talman! Ja, detta är ett väldigt viktigt uppdrag som många arbetsgivare säkerligen också kommer att ha nytta av. Information i all ära - frågan är om man inte ska ställa tyngre krav på arbetsgivarna på hur de ska bemöta personal som tagit på sig detta viktiga uppdrag.

Anf. 68 Lena Olsson (V)

Fru talman! Jag gick upp i talarstolen eftersom Richard Jomshof ena minuten säger att vi inte gör någonting för att komma åt brottsligheten; det gäller även den ekonomiska grova brottsligheten. Jag upplyste om att det nu fanns förslag som var på gång och att han kanske inte var medveten om det. Jag tog också upp att det är jättebra att man vill tillförsäkra att vittnen och så vidare är skyddade. Det är så det ska se ut i en rättsstat. Jag tog även upp när jag var på rättegång i Södertörns tingsrätt. När man tittar på händelserna i Kärrtorp ser man att alla ställde upp. Det var en antirasistisk demonstration som blev angripen. Sedan gjorde man en väldigt stor demonstration därute för att visa sin avsky gentemot det. Där var alla partier med utom såklart Richard Jomshofs parti. Vi är inte så förvånande. Det är ganska bra om det kommer fram i kammaren. Du, Richard Jomshof, åsyftar också någonting som har hänt förut. Lägg märke till att Ung Vänster i helgen förbjöd AFA att ställa upp och tala på den antirasistiska demonstrationen. Jag har sagt det förut, och jag har sagt det till polisen i Dalarna, att i och med att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen legitimeras de rasistiska åsikterna. Vi har hört flera gånger här i talarstolen hur du rent ut sagt har vräkt ur dig alla möjliga saker om invandrare.

Richard Jomshof (SD)

Anf. 69 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Får man använda uttrycket pekoral? Det är ungefär så det är. Till skillnad från Vänsterpartiet tar vi avstånd från alla former av politiskt våld. Personligen känner jag dessutom en enormt stor avsky mot grupper som använder politiskt våld. Därför är det naturligtvis omöjligt för mig personligen att manifestera och marschera sida vid sida med grupper som använder politiskt våld. Det är jättebra när trovärdiga medborgare säger att de står upp för till exempel demokrati när de säger att de vill bekämpa politiskt våld med demokratiska medel. Det är alldeles utmärkt. Det måste vi göra. Men det är inte trovärdigt om man säger sig bekämpa en form av politiskt våld samtidigt som man inte har några problem med att marschera sida vid sida med andra grupper som använder politiskt våld. Det spelar ingen roll om de kallar sig för RKU, AFA, RF eller vad de än har för namn. Det är grupperingar som är antidemokratiska och våldsförespråkande. Går man sida vid sida med dem är man inte trovärdig. Det är ungefär lika korkat som att marschera sida vid sida med SVP, SMR eller vad de än må kalla sig. Det är samma sak. Det är precis likadana grupperingar. De har lika fel och är lika tokiga. Det är tokstollar. Det är inte trovärdigt. Antingen tar man avstånd från politiskt våld, eller så gör man det inte. Man kan inte säga att det är bra ibland och att det är dåligt vid ett annat tillfälle. Antingen är det bra, eller så är det dåligt. Jag anser att det alltid är fel.