Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Betänkande 2012/13:SoU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 december 2012
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ny myndighet för tillsyn inom vård och omsorg bildas (SoU5)
Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.
Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänstProposition 2012/13:20
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2012-11-13
Justering: 2012-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2012-11-27
Trycklov: 2012-11-27
Trycklov: 2012-11-28
Justering: 2012-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2012-11-27
Trycklov: 2012-11-27
Trycklov: 2012-11-28
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:SoU5
Betänkande 2012/13:SoU5
Alla beredningar i utskottet
2012-11-13
Ny myndighet för tillsyn inom vård och omsorg bildas (SoU5)
Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.
Utskottet anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Utskottet håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2012-12-12
Debatt om förslag 2012/13:SoU5
Webb-tv: Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Dokument från debatten
- 2012-12-12Protokoll 2012/13:42
Protokoll från debatten
Anf. 208 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Vi är positiva till förslaget att skapa en särskild myndighet för tillsyn av hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Tillsynsverksamheten är en helt avgörande kvalitetsfaktor för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tillsynen av hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamhet berör i många fall människor som av olika skäl är särskilt utsatta men också deras anhöriga. Det är därför viktigt att tillsynen fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt.
Tillsynsverksamheten är ett viktigt inslag i patientsäkerhetsarbetet och i kvalitetsarbetet. De senaste åren har det trots goda intentioner varit väldigt stora problem med tillsyn och klagomålshantering. Ansvaret för detta vilar på regeringen. Huvudskälet är den ogenomtänkta förändringen av patientsäkerhetsarbetet 2010.
Den nya patientsäkerhetslagen 2010 hade många fördelar. Bland annat var den nya lagen ett steg i riktning mot att titta på system och styrning snarare än att bara fokusera på enskilda mänskliga misstag. Det var och är positivt.
Tyvärr skedde införandet av den nya lagen på ett alltför snabbt och ogenomtänkt sätt. Regeringen hade för bråttom, hade en alltför optimistisk tidsplanering, bland annat till följd av att man väldigt gärna ville ha beslut före valet.
En av de stora förändringarna var att Socialstyrelsen tog över merparten av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds uppgifter. Socialstyrelsen kan inte sägas ha fått tillräckliga personella resurser och inte heller förberedelsetid för att sköta den viktiga klagomålshanteringen. Detta gjorde att tusentals ärenden försenades kraftigt. Socialstyrelsen fick helt omöjliga arbetsförutsättningar, vilket har varit förödande och också till stor skada för många enskilda.
Samhället måste kunna erbjuda tydliga kommunikationsvägar för patienter som har blivit felbehandlade eller skadade av vården. Dessa patienter måste kunna känna tryggheten i att veta att deras fall verkligen prövas. Det handlar om förtroende för hela sjukvårdssystemet.
Dagens beslut innebär att tillsynsverksamheten bryts ur Socialstyrelsen. Även enskildas klagomål ska hanteras i den nya myndigheten. Vi tror att det är till fördel med en egen myndighet.
Socialstyrelsen är i dag en jättemyndighet och tvingas agera i flera olika roller samtidigt. Man både utfärdar regler och granskar. Socialstyrelsen har verkligen försökt, men har haft undermåliga resurser. De har haft undermåliga förutsättningar att klara uppdraget.
Enligt en uppgift i Dagens Medicin var över 5 000 klagomålsärenden ouppklarade när Socialstyrelsen lämnade sin rapport för oktober månad till Socialdepartementet. När myndigheten tog över ansvaret att utreda klagomål från Hälso- och sjukvårdsnämnden var motsvarande siffra 2 300. Vi har inte tillräckliga resurser att ta hand om allt; det är den enkla förklaringen, säger Socialstyrelsens enhetschef i en kommentar.
Situationen är med andra ord mycket allvarlig. Dagens beslut är riktigt, men det räcker inte för att reda upp situationen. Arbetet med att bilda den nya myndigheten måste följas mycket noga så att det denna gång blir rätt.
Samtidigt måste arbetet med att få en ändamålsenlig myndighetsstruktur på Socialdepartementets område fortgå. Statens vård- och omsorgsutredning föreslog i sitt slutbetänkande
Gör det enklare!
att antalet myndigheter minskas genom sammanslagningar.
Vi är positiva till detta och delar utredningens bedömning att statens arbete på området är alltför splittrat. Vi anser att utredningens förslag ger en långsiktigt hållbar statlig grundstruktur som kan vidareutvecklas successivt. Regeringen har valt att i ett första steg gå fram med förslag om en tillsynsmyndighet. Det kan vara positivt mot bakgrund av det som jag har beskrivit ovan. Men jag vill ändå verkligen understryka vikten av att processen i sin helhet inte avstannar. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter behöver såklart analyseras, och regeringen bör lägga fram ett samlat förslag om myndighetsstruktur på Socialdepartementets område.
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservationen.
Anf. 209 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Det är en mycket viktig proposition på socialutskottets område som vi i dag har att behandla. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och därmed också avslag på reservationen.
Alliansens politik på hela området står på två ben, kan man säga. Det ena benet är väl beskrivet tidigare under den debatt vi har haft, där individen, den som behöver hjälpen, ges betydligt större makt och där vi också får ett större inslag av entreprenörskap inom hela området.
Det andra benet är minst lika viktigt. Det handlar om en ordentlig uppföljning där de öppna jämförelserna kanske är det viktigaste. Det handlar dessutom om en skärpt tillsyn. Det steg vi tar i dag är det andra steget i en process som började vid maktövertagandet 2006. Vi hade då en situation i landet där vi i hälso- och sjukvården hade en ganska väl fungerande tillsyn inom Socialstyrelsens ram. Men på det sociala området hade vi en tillsyn som var utlokaliserad på de olika länsstyrelserna.
Det första och viktiga steg vi tog var att lyfta tillsynen över socialtjänstens område från länsstyrelserna och lägga in det på Socialstyrelsen tillsammans med övrig tillsynsverksamhet. Jag vill definitivt inte instämma i beskrivningen att det skulle ha varit ett misstag.
Jag vill bara lyfta fram ett exempel som var möjligt i den nya organisationen. Det var det som uppdagades i Piteå - att man på ett demensboende låste in de dementa, som sedan inte hade någon möjlighet att få kontakt med personal. I den nya organisationen var det inget problem för Socialstyrelsen att organisera vad som kom att beskrivas som en nattlig räd då man besökte 100 demensboenden runt om i landet och kunde konstatera att det på 60 procent av dem var precis som i Piteå. Det var möjligt i den nya organisationen. Det var inte möjligt i den gamla, när tillsynen låg på länsstyrelserna.
I dag ska vi debattera och diskutera det andra, ytterligare, steget som också det är oerhört viktigt. Det handlar om att man lyfter ur tillsynen ur Socialstyrelsen och lägger det i en särskild myndighet. Det är viktigt av ett principiellt skäl: Det är inte lyckat att ha en och samma myndighet som både står för normering och för tillsyn. Det vi gör i dag eller i morgon i samband med beslutet är att vi skiljer på dessa uppgifter. Därmed möjliggör vi en betydligt effektivare och tuffare tillsyn. Det är en oerhört viktig del i Alliansens reformpolitik på området.
Precis som talaren före mig nämnde finns det ytterligare förslag på hur man ska gå vidare i att reformera myndighetsstrukturen inom det sociala området. En mycket bra utredning har tagits fram, och den bereds vidare inom Socialdepartementet. Det kommer helt säkert att komma ytterligare steg i detta. En sak som exempelvis tidigare har diskuterats är sammanläggning av Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet. Ytterligare andra förslag är säkert att vänta.
Sammanfattningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. Samtidigt, herr talman, vill jag använda tillfället åt att också önska god jul och gott nytt år till utskottets ledamöter och ersättare.
Anf. 210 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Det blir inte julledighet riktigt ännu, eftersom jag begärde replik! Som jag sade i mitt anförande finns det många positiva saker med att bryta ut tillsynen och göra det hela tydligare. Men ett av de stora problemen med den förändring som du beskrev var frågan om tiden och resurserna. Det jag kan känna en viss oro för är att man inte heller denna gång ser till att det finns tillräckligt med tid och framför allt tillräckligt med resurser. De siffror som jag redogjorde för om de 5 000 respektive de 2 300 tycker jag visar någonting om den ärendemängd, den tyngd och den omfattning på uppdraget som den nya myndigheten kommer att få.
Jag skulle vilja att du utvecklar dina tankar lite grann omkring att detta bara är guld och gröna skogar, om jag får uttrycka mig på det sättet.
Anf. 211 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Det är aldrig guld och gröna skogar när man ska göra en stor förändring i en befintlig organisation. Det som skedde under den förra mandatperioden var egentligen två olika förändringar. Den första var när vi tog tillsynen från länsstyrelserna och lade in det i Socialstyrelsen. Denna mycket stora förändring var huvudsakligen framgångsrik.
Den andra stora förändringen kom i och med den nya patientsäkerhetslagen. Där är det helt klart så att vi fick stora problem på Socialstyrelsen i och med att man inte kunde hantera ärendemängden. Detta ledde till att Socialdepartementet hade mycket tät kontakt med Socialstyrelsen. Resurser tillfördes för att man skulle kunna hantera detta.
När vi nu tar det ytterligare steget i att särskilja tillsynen från den övriga verksamheten på Socialstyrelsen är det flera saker som gör att jag är övertygad om att situationen kommer att bli bättre. Det handlar inte minst om de informella kontakter som vi har möjlighet att ha med den nya blivande generaldirektören för myndigheten, då vi kan höra om hennes sätt att fundera på hur man ska strukturera arbetet. Det handlar också om att vi från politisk nivå kan vara helt säkra på att tillsynen verkligen får de resurser som tillsynen ska ha. I den gamla situationen, när vi hade tillsynen som en del av Socialstyrelsen, hade vi från regeringens sida möjlighet att tillskjuta resurser till Socialstyrelsen men inte att specialdestinera just till tillsyn. Nu, i den nya organisationen, är det möjligt att faktiskt specialdestinera resurser och ge dem direkt till den nya tillsynsmyndigheten för att man där ska kunna arbeta.
Hanteringen av denna stora ärendemängd kräver inte bara mer pengar och en egen myndighet, utan det krävs också att man hittar ett nytt sätt att arbeta i den nya myndigheten. Det gamla sättet att arbeta där man har behandlat i princip alla ärenden på ett likartat sätt oavsett om de har varit av enkel beskaffenhet eller inte har varit alldeles för resurskrävande.
Anf. 212 Meeri Wasberg (S)
Herr talman! Jag börjar i den ände där du slutade, Anders. Det är alldeles riktigt att resurser inte bara är en fråga om pengar. Det var därför jag använde uttrycket tid och resurser. Resurser kan mycket väl handla om arbetssätt också.
Sedan gör jag en reflexion över det du sade. Du säger att man kan ge mer pengar eller resurser till Socialstyrelsen, men man kan inte styra det uppdrag som de har. Jag har en liten känsla av att du glömmer bort regleringsbreven. Regleringsbreven till myndigheterna är oerhört viktiga, ett av de viktigaste styrinstrumenten naturligtvis över vilka saker som en myndighet förväntas göra. Det är en styrmetod som du verkar bortse ifrån.
Jag funderade på kvalitetsaspekterna och förtroendet från den enskilda. En oerhört viktig sak när man lyfter ut den här delen från Socialstyrelsen är att myndigheten får både tid och resurser att verkligen genomföra den tillsyn som behöver göras. De enskilda som är intresserade av resultatet ska känna sig trygga med att kommuner, landsting, HVB-hem verkligen följer den nya myndighetens utslag.
Anf. 213 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Jag kan försäkra min meddebattör att regeringen har gjort allt som står i dess makt i att försöka avhjälpa situationen på Socialstyrelsen med den alldeles för stora ärendebalansen. Det har delvis självklart skett i form av regleringsbrev, men det har också skett i form av en mycket tät och intensiv informell myndighetsdialog, som man brukar kalla det när man har direktkontakt. Socialstyrelsen har med väldigt täta tidsintervall fått rapportera till Regeringskansliet hur man ligger till med ärendebalansen och vilka åtgärder man avser att vidta för att komma till rätta med den situation som varit. Det har varit helt oacceptabelt att ärenden har legat så lång tid på kö.
Med en ny tillsynsmyndighet får vi nu den stora möjligheten att skapa nya rutiner för att handlägga den här typen av ärenden. Även om tillsyn kan låta som ett enda begrepp är det väldigt mycket av en diversebutik. Man har att hantera allt ifrån individens klagomål på det enskilda äldreboendet till att göra stora systematiska genomgångar, exempelvis av det som har varit aktuellt i dag, nämligen städningen på våra sjukhus.
Jag har god förhoppning om att det här kommer att vara en viktig del i lösningen att få en effektivare tillsyn. Man ska ändå ha respekt för den här typen av stora organisationsförändringar. Det handlar om hundratals enskilda individer som ska byta arbetsplats från Socialstyrelsen till den nya tillsynsmyndigheten och få hela denna administration och viktiga samhällsfunktioner inom det här området att fungera. Jag har all respekt för det stora arbete som ligger framför den nya myndighetschefen och inte minst medarbetarna. Jag är full av tillförsikt att det kommer att bli bättre.
Anf. 214 Isabella Jernbeck (M)
Herr talman! En av de svåraste uppgifterna för förtroendevalda och tjänstemän ute i kommunerna är att säkra kvaliteten i verksamheten i äldreomsorgen, hemtjänsten, särskilda boenden och LSS-boenden. Det är i kommunen som det dagliga arbetet utförs, och kontroll och uppföljning måste verkligen garanteras.
Genom att många kommuner infört ett kundvalssystem ger man varje individ möjlighet att både välja en bra verksamhet och, kanske ännu viktigare, välja bort det som är mindre bra. Att utöva tillsyn, som man gör i kommunerna, kräver att man ställer krav och granskar all verksamhet oberoende av vem som driver den. Det görs lättare om man är oberoende, inte är både beställare och utförare, och har en oberoende ställning när man tittar på verksamheten och driften.
Regeringen har tagit initiativ till en myndighetsförändring, en ny myndighet för tillsyn som ska överta de uppgifter som i dag ligger på Socialstyrelsen, en myndighet som har det övergripande ansvaret för tillsynen, över också det som kommunerna arbetar med.
Budgeten för den här myndigheten består av medel som överförs från Socialstyrelsen, men myndigheten får även en förstärkning. Den här förstärkningen har dels av en permanent del, dels en del som går till it-samordning, register, kontroll och så vidare.
Varför gör man det här? Jo, därför att tillsynen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver stärkas. Avsikten är att skapa en fristående myndighet med en oberoende ställning. Det är viktigt för att säkerställa att medborgarna får en vård och omsorg som är säker och har en god kvalitet. Ansvaret ska tydliggöras och medborgarnas inflytande stärkas.
Herr talman! Om jag får relatera till ett annat viktigt uppdrag som jag har i min hemkommun kan jag säga att där kan man tydligt se de brister som faktiskt finns i dag. Det ser man när man tittar på tillståndsgivningen. Det kan vara så att ett gruppboende till exempel inte har fått tillstånd när de ska börja driva sin verksamhet. Där ser man att det sackar efter. Det är precis det som Statskontoret har sagt. Det finns vissa brister när det gäller tillståndsgivning och tillsyn därför att man inte har skilt på dessa. Den som har tillsyn ska inte vara den som föreskriver.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 215 Agneta Luttropp (MP)
Herr talman! Det här är ett förslag där hela utskottet är enigt. Därför har jag inte på något sätt tänkt förlänga debatten, utan jag har strukit nästan allt jag hade tänkt säga och säger bara ja till utskottets förslag.
Miljöpartiet hade uttryckt en önskan om en särskild inspektion för äldrevården. Så blev det inte nu, men inspektion för vård och omsorg är ändå en bit på väg. Vi tycker nämligen att det är bra att det blir en egen myndighet. Vi nöjer oss med det så länge.
Anf. 216 Barbro Westerholm (FP)
Herr talman! Ibland är det bra att titta i backspegeln för att kunna köra vägen framåt. Jag börjar år 1663, och nu blir ni jätteförskräckta. Då skapade läkare i Stockholm en myndighet som hette Collegium Medicorum. Skälet var att man tyckte att man behövde tillsyn över apotekarna så att deras läkemedel höll kvalitet och att apotekarna inte ägnade sig åt kvacksalveri.
Sedan utvecklades det hela till ett sundhetskollegium och allt vad det hette, och tillsynen vidgades till andra yrkesgrupper. År 1968 slogs Medicinalstyrelsen, som det då hette, ihop med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen var en myndighet av helt annan karaktär. Den kom till 1912. Man plockade ihop enheter i olika myndigheter inom fattigvård, det handlade om "vanartiga" barn och vad göra med dem och en rad andra sociala problem. Socialstyrelsens uppgift var att ta fram beslutsunderlag för politiska beslut.
Ni kan tänka er att det här giftermålet mellan en uttalad kvalitetssäkrande myndighet med evidensbasering och tillsyn och en myndighet som skulle skapa underlag för politiska beslut inte har varit alldeles enkelt att leva med under årens lopp. Fortfarande finns det en hel del problem.
Därför tycker jag och Folkpartiet att det är väldigt bra att man lyfter ut tillsynsansvaret i en egen myndighet där man kan skapa bättre förutsättningar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i alla dess delar att kroka arm och utöva tillsyn med gemensamma principer.
Jag vet att den blivande generaldirektören är i full färd med att planera för hur bemanningen ska organiseras - man tar ju över mycket personal från Socialstyrelsen. Med nya tillsynsrutiner hoppas jag att arbetet mycket kommer att bygga på egentillsyn i kommunerna, att kommunerna får verktyg för egentillsyn. Jag ser därför hoppfullt på förändringen. Sedan vet jag att andra förslag som finns i utredningen gör det enklare. De bereds vidare. Det syntes tydligt till exempel vid utlysningen av generaldirektörstjänsten för TLV. Där står det att det kan bli ett kortare förordnande eftersom man håller på med myndighetsöversynen.
Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 217 Eva Olofsson (V)
Herr talman! Jag tänker hålla mig mycket kort. Vänsterpartiet står bakom utskottets förslag i betänkandet. Jag yrkar därför bifall till det. Det är viktigt med en inspektion som har tillräckliga resurser. Inspektionsarbetet är viktigt för kvalitetsarbetet, för att människor ska få den hjälp de behöver.
Anf. 218 Anders Andersson (KD)
Herr talman! Bästa vänner! Jag vill kort säga att från Kristdemokraternas sida tycker vi att det är ett bra förslag som regeringen lagt fram. En väl fungerande tillsyn för hälso- och sjukvården och socialtjänsten är oerhört viktig. Propositionen syftar till att stärka tillsynen och göra den ännu mer kraftfull. Därför vill jag säga att jag delar regeringens uppfattning att det bör finnas en tydlig gränslinje mellan å ena sidan den kunskapsutveckling, bidragsgivning och normering som finns och å andra sidan den tillsyn som man har ansvar för att följa upp. Därför är en renodlad tillsynsmyndighet att välkomna.
Jag tror att framför allt boende, patienter och andra i sjukvård, äldreomsorg och annan omsorg gör en vinst i och med det förslag som nu föreligger. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2012-12-13
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2012-12-13Protokoll 2012/13:43
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Inspektionen för vård och omsorg - en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i abortlagen (1974:595),
2. lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor,
3. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
4. lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
5. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
6. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,
7. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,
8. lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.,
9. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
10. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
11. lag om ändring i lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar,
12. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,
13. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),
14. lag om ändring i lagen (2005:340) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund,
15. lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler,
16. lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet,
17. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,
18. lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,
19. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355),
20. lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367),
21. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
22. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),
23. lag om ändring i skollagen (2010:800),
24. lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800),
25. lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ,
26. lag om ändring i lagen (2012:00) om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
27. lag om ändring i lagen (2012:00) om ändring i socialförsäkringsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:20 punkterna 1-27 och avslår motion
2012/13:So557 av Lena Hallengren m.fl. (S) yrkande 13.- Reservation 1 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 95 0 17 M 97 0 0 10 MP 23 0 0 2 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 19 0 0 1 KD 17 0 0 2 V 18 0 0 1 Totalt 213 95 0 41