Informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey
Betänkande 2009/10:SkU4
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2009-11-12
- Debatt
- 2009-11-12
- Beslut fattades
- 2009-11-12
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Sverige tecknar skatteavtal med Jersey (SkU4)
Sverige ska ingå informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, enligt ett beslut i riksdagen. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Jersey. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 22 oktober 2009, justerades 3 november 2009 och fick trycklov 4 november 2009.
Alla beredningar i utskottet
2009-10-22
Sverige tecknar skatteavtal med Jersey (SkU4)
Sverige ska ingå informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, enligt ett förslag från regeringen.
Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Jersey.
Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt.
Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:SkU4
Webb-tv: Informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 10 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservationer när det gäller propositionerna 2008/09:222 och 2008/09:223 om informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Vad avser propositionerna om informationsutbytesavtal och skatteavtal med Jersey och Guernsey har s, v och mp lämnat särskilda yttranden. Vi vet att fler liknande avtal är på väg till riksdagen för beslut, och vi kommer att ha samma invändningar där.
Skatteparadis är inte bra vare sig för välfärdsstaterna eller för utvecklingsländerna. Man flyttar och gömmer ekonomiska resurser för att undvika beskattning. Kriminella och terrorister utnyttjar sekretessen för att gömma och tvätta pengar och på det sättet finansiera sin verksamhet. Skatteparadisen kan också användas för mutor och korruption.
Flertalet större OECD-länder förhandlar i dag aktivt med skatteparadisen om att ingå informationsutbytesavtal på skatteområdet. Syftet med dessa avtal är att skattemyndigheterna ska få insyn i den skattskyldiges kapitalplaceringar i och inkomster från skatteparadisen.
I Sverige beräknas det internationella skattefelet uppgå till minst 45 miljarder kronor varje år. Det är alltså inte småpengar vi talar om. Det handlar sällan om resväskor fullproppade med sedlar som bärs över gränsen till ett skatteparadis, utan tvärtom handlar det oftast om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg som har till syfte att försvåra skattekontrollen. Överföringarna sker blixtsnabbt på elektronisk väg och är svåra att kontrollera.
Ett typiskt fall kan handla om tjänsteinkomster, provisioner eller kapitalinkomster som förs över till ett bolag i ett skatteparadis utan att svensk skatt betalas. Därefter slussas pengarna vidare till konton som en privatperson förfogar över. Skatteverkets riksprojekt har också tagit fram uppgifter om att det finns mer än 5 000 innehavare av kontokort som ställts ut av banker i ett skatteparadis och används i Sverige.
Vi är naturligtvis överens om att skatt är pengar som vi kan använda till vår gemensamma välfärd. Därför är det oerhört viktigt att vi får till stånd informationsutbytesavtal på skatteområdet med dessa skatteparadis.
Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är givetvis positiva till det arbete med skatteparadisen som nu genomförs. Det är bra att EU, OECD, Internationella valutafonden, G8, G20 etcetera försöker få till stånd regleringar och avtal som minskar sekretessen och skapar en öppenhet i fråga om ekonomiska transaktioner och ekonomiska tillgångar.
En av de få bra sakerna med den pågående finanskrisen är att arbetet för att få till stånd skatteavtal har fått en skjuts. Vi menar dock att det kanske snarare är resultatet av tidigare insatser av den förra regeringen och dess samarbetspartner än nya initiativ av den borgerliga regeringen som åstadkommit dagens resultat.
Vi har också begärt att skatteparadisen skulle tas upp som en prioriterad fråga under ordförandeskapet. Regeringen har inte lyssnat på detta och, tycker vi, inte heller tagit den unika möjligheten att som ordförandeland samordna och skruva upp takten i arbetet när både USA och Europas större stater också vill driva frågan.
Sverige borde se till att även Europas mindre välfärdsstater får skatteavtal och att även de resterande skatteparadisen i Europa implementerar OECD:s modellavtal. Varför ska skatteparadis som Liechtenstein, Monaco och inte minst Schweiz åtnjuta EU:s ekonomiska fördelar när de saboterar medlemsstaternas beskattningsmöjligheter?
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är naturligtvis positiva till att det nordiska projektet mot skatteparadisen fortsätter och förlängs. Det måste dock vara minst OECD:s modellavtal som gäller. Det ska inte vara ett tak utan ett golv, och inga signaler om att det skulle kunna vara ett tak bör utgå till skatteparadisen. Tvärtom måste Sverige verka för att OECD noga följer upp hur avtalen kommer att praktiskt fungera för skattemyndigheterna i de olika medlemsstaterna.
Att nästan alla skatteparadis nu är beredda att skriva under modellavtalet är en signal om att det går att ta ytterligare ett steg mot en ökad transparens och ett informationsutbyte utan förbehåll.
Jag vill också understryka en annan sak i denna debatt: Vem är the bad guy? Jag har mest talat om paradisen medan man egentligen borde tala mer om den globala finansmarknaden, bankerna och olika typer av fonder och bolagsbildningar som har som idé att spekulera med kapital. Vi behöver en bättre reglering och tillsyn av finansmarknaden såväl inom EU som i övriga världen.
Herr talman! I motionen menar vi också att det behövs en debatt inom OECD om hur organisationen ska gå vidare med informationsutbytesfrågan framför allt på några områden. Sverige bör ta initiativ inom OECD för att förbättra och utveckla modellavtalet framför allt i fråga om informationsutbytet. Skattemyndigheterna måste få kunna lämna vidare information om misstänkt penningtvätt, försäkringsbedrägeri etcetera. Med dagens modellavtal kan Skatteverket inte göra det.
OECD har arbetat med olika listor sedan modellavtalet tillkom. Senast fanns det en vit, en grå och en svart lista. Självklart vill ingen stat stå på den svarta eller grå listan, utan alla vill naturligtvis stå på den vita. För att komma till den vita listan gäller det att kunna uppvisa ett antal skatteavtal. Detta är också ett område som bör diskuteras när det gäller modellavtalets utformning.
Det finns en risk för att skatteparadisen för att undgå utpekande och fortsatt debatt om sin verksamhet sluter ett mer begränsat antal skatteavtal, gärna med några för det speciella skatteparadiset totalt sett mindre viktiga stater. Man faller kanske också undan för någon eller några av de ekonomiskt och på andra sätt stora och dominerande staterna i världen. Gentemot alla övriga försöker man fortsätta sin tidigare insynsskyddade verksamhet.
Här vill jag slutligen lyfta fram att den verksamhet som pågår i skatteparadisen naturligtvis är en plåga inte bara för välfärdsstaterna utan kanske än mer för utvecklingsländerna. Stora kapitaltillgångar har flyttats från utvecklingsländer till konton i skatteparadisen. Våra banker i Europa och Nordamerika hjälper välvilligt till med det. Det är kapitaltillgångar som, om de hade stannat i utvecklingsländerna, i stället hade kunnat användas till investeringar i infrastruktur, utbildning och näringsliv som så väl behövs.
Anf. 11 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Birgitta Eriksson för en utmärkt introduktion till problematiken kring skatteparadis. Då kan jag korta mitt anförande ganska så radikalt.
Precis som Birgitta vill jag understryka att det inte bara handlar om att måna om våra svenska skattekronor, vilket dock är en viktig uppgift för oss i den här kammaren. Det handlar också om global solidaritet. Sedan 70-talet har södra Afrika förlorat 600 miljarder dollar i kapitalflykt, kapital som har gått till olika hemliga bankkonton i olika skatteparadis. Att vi nu tar upp kampen för ökad öppenhet i skattefrågor är alltså i högsta grad en global solidaritetsfråga.
Det här är en fråga som inte uppkommit alldeles nu utan har drivits redan av tidigare regeringar. Men vi har fått en väldigt stor skjuts av finanskrisen, och det ska vi vara lite ödmjuka med. Det är nu som det finns ett stort internationellt tryck på att få fram de här informationsutbytesavtalen. Det är därför vi kan se hur det rasslar in det ena avtalet efter det andra. Några har vi på bordet i dag, några kommer vi att ha senare. Det är förstås glädjande att vi får de här informationsutbytesavtalen.
Det enda jag är lite bekymrad för är att det finns en del oklarheter i dessa avtal, som Skatteverket har påpekat. Kanske är det inte några problem, kanske kommer det att visa sig senare vid tillämpningen att det är problematiskt. Jag har full förståelse för att regeringen är mån om att få fram de här avtalen så fort som möjligt. Men jag tycker att det är viktigt att man inte slarvar, för det är nu vi har tillfället att göra det här bra. Om vi sedan ser att tillämpningen inte blev riktigt så bra, att oklarheten var problematisk, att våra avtal inte hade riktigt det vida tillämpningsområdet som vi skulle vilja ha, då har vi inte samma tryck att omförhandla dem. De här områdena kan bocka av och säga: Ja, vi har avtal med Sverige. Och då finns det inte riktigt samma intresse av att omförhandla avtalet till någonting som vi tycker är skarpare och bättre. Det är därför det är viktigt att vi redan nu är måna om att vi minst lägger oss på den nivå som OECD:s modellavtal för informationsutbytesavtal stadgar. Det är lite tveksamt om man är där i dag.
Men målsättningen är god, och jag ser fram emot att vi ska få fler avtal och att de kommer att bli skarpa och riktigt bra. Jag vill ändå yrka bifall till de rödgröna reservationerna.
Anf. 12 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! De informationsutbytesavtal och skatteavtal som vi nu diskuterar och ska besluta om är en viktig del i regeringens strävan att få till stånd en bättre internationell finansiell ordning. Därför är det viktigt att avtalen kommer på plats och att de gör det så snabbt som möjligt och kan börja tillämpas.
I takt med att gränser har suddats ut och den ekonomiska rörligheten har ökat har möjligheterna att placera och investera sina tillgångar i andra länder blivit avsevärt större. Det behöver inte vara något negativt, tvärtom. I många fall driver dessa transaktioner våra samhällen framåt. Möjligheten att snabbt flytta kapital över gränserna bidrar till att skapa jobb och välfärd världen över.
Men rörligheten har också en annan sida - möjligheten att på felaktiga grunder undanhålla pengar som ska beskattas. Det gäller alltså att vara vaksam och granska olika aktörer som försöker utnyttja och missbruka den frihet som följer i globaliseringens spår. Utöver det uppenbara problem då kapital undanhålls för skattemyndigheterna medför detta att även de enhetliga ramverken för marknader sätts ur spel, vilket får allvarliga konsekvenser för våra ekonomier.
Finanskrisen har slagit sina klor även i Sverige. I tider som dessa är varje svensk krona viktig och kan göra samhällsnytta. Då kan vi inte släpa efter och acceptera att pengar som ska beskattas i Sverige undanhålls den gemensamma välfärden. Det gäller att agera och vara tydlig. Politik och retorik måste hänga ihop.
Svenska pengar är svenska pengar oavsett var i världen de befinner sig. Svårare än så är det inte, och möjligheten för skattemyndigheterna att få insyn i den skattskyldiges kapitalplaceringar och inkomster i så kallade skatteparadis är ett steg framåt. Vi får en effektivare skattekontroll genom att skattemyndigheterna i olika länder kan samarbeta. Det är således av stor vikt att utveckla vårt internationella samarbete på det här området. Det kan leda till att tillgångar och inkomster avslöjas som inte har deklarerats i Sverige och att intresset då minskar för att använda dessa skatteparadis i syfte att undkomma skatt. Ju snabbare dessa avtal kommer på plats, desto bättre. Tid är pengar, som det brukar heta.
Herr talman! Jag skulle vilja för en stund rikta uppmärksamheten mot oppositionens och då främst Socialdemokraternas syn på dessa informationsutbytesavtal och skatteavtal. Jag måste medge att jag har lite svårt att förstå inställningen i frågan. Vi hörde tidigare från talarstolen hur viktigt det var att ta till vara och beskatta på rätt sätt pengar som finns, hur viktigt det var att vi får mer pengar till den gemensamma välfärden. Då har jag svårt att förstå inställningen i sakfrågan nu när det är dags för beslut. Ibland verkar ni vara för de avtal vi föreslår, ibland verkar ni vara emot dem.
När vi nu ska fatta beslut om dessa avtal kan jag inte annat än att notera att det måste till en borgerlig alliansregering för att komma åt skattefuskare som undanhåller pengar för staten. Avslag till förslaget innebär att det kommer att ta ytterligare tid och kraft innan avtalen är på plats. Det kommer att ta ytterligare tid, under vilken miljontals kronor undanhålls och går förlorade för den svenska välfärden.
Herr talman! Några minuter vill jag uppehålla mig vid de avtal som har framarbetats. Jag tycker att det har varit en föredömlig och bra process som föregått dessa avtal. Man ska komma ihåg att i en förhandling är det flera parter inblandade som ska vara med och framhålla sina krav och önskemål. Det finns i andra länder skattelagstiftning och regelverk som vi måste ta hänsyn till och beakta. Faktum är att förhandlingarna och det gedigna arbete som lagts ned har fått positiv uppmärksamhet i OECD och bidragit till att stärka vår ställning internationellt i dessa frågor. OECD har till och med presenterat detta som en modell för hur OECD-länder kan samarbeta i skattefrågor på det internationella planet.
Sverige har kommit rätt långt i det här arbetet, kanske längst i Norden. Sverige har spelat en aktiv roll och med kraft visat prov på den initiativrikedom och handlingskraft som är nödvändig. Kritiken mot regeringen tycker jag är uppseendeväckande med tanke på att regeringen har tagit ansvar och agerat kraftfullt och resolut. Reformtempot har varit högt även inom detta område när det gäller att teckna skatteavtal. Vi har fyra avtal att behandla i dag i kammaren, och nästa vecka har vi ytterligare tre avtal att diskutera och fatta beslut om. Det är viktigt att komma ihåg att det pågår ett arbete för att teckna ytterligare avtal inom EU om samarbete inom hela OECD för att få avtal på plats.
Ibland undrar man vad som krävs för att oppositionen ska bli nöjd i sådana här frågor. Jag är i alla fall stolt över att vi har kommit så långt och att vi nu kan få dessa avtal på plats, att vi kommit till punkt i denna fråga.
Att vi äntligen gör något konkret för att få stopp på denna verksamhet, denna skatteflykt, är ett stort kliv framåt. Det är bra, och det innebär att vi kommer att få mer pengar till välfärdssektorerna. Varje skattekrona till dessa är viktig. Det är synd att oppositionen inte håller med oss så att vi kan bli överens. Ert agerande innebär i stället att ni förhindrar och fördröjer att avtalen kan komma på plats. Det är bara något som egentligen kan gynna och glädja dem som då kan fortsätta att undanhålla skatt och därmed också undanhålla pengar som kan gå till att förstärka och bygga ut den svenska välfärden.
Agerandet från oppositionens sida innebär alltså en fördröjning. Jag tycker att det är synd om den här processen inte kan fortlöpa så att vi får avtalen på plats. Det är det som är det viktiga, och att vi efter de förhandlingar och beredningar som varit kan komma till ett beslut så att avtalen kan börja tillämpas. Det skulle vara en stor framgång och en stor fördel om vi kunde bli överens om detta.
Anf. 13 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Jag ska börja med att klargöra att vi tycker att det här är jättepositivt. Vi var med och jobbade mycket under den förra regeringen för att tillsammans med de övriga nordiska länderna få till stånd avtalen med skatteparadisen. Det är nu när vi har fått med oss USA efter 11 september och Tyskland och Frankrike, som också sätter press på skatteparadisen, som vi ska ställa krav på att gå vidare med OECD:s modellavtal.
I det avtal som vi har slutit med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna är det alltför stora inskränkningar i informationsskyldigheten jämfört med OECD:s modellavtal. I de fortsatta avtalen som nu kommer vill vi att det ska uppfattas mer som ett golv än ett tak, men det har blivit precis tvärtom. Det är klart att nu är det intressant för alla skatteparadis att komma in i värmen. Man vill inte vara de som utpekas som de svarta på listan.
Jag menar att det är viktigt att vi nu tar oss tid. Som sagt: Varför är det så bråttom? Det är nämligen så att ett av avtalen och även några andra har legat sedan 2008 på Regeringskansliet. Då undrar jag varför det är så bråttom med alla avtal nu när vi har chansen att utveckla dem och få dem att fungera på det sätt som vi önskar.
Anf. 14 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Det avtal som vi nu debatterar har ju föregåtts av förhandlingar, jag förmodar tuffa förhandlingar, beredningar och ställningstaganden. Det anses också vara ett acceptabelt resultat.
Sedan kan man naturligtvis diskutera OECD:s modellavtal. Det är viktigt att komma ihåg att ett modellavtal är
en
modell för avtal. Det kan finnas andra modeller som man kan utveckla. Det kan finnas avtal som innebär andra saker som kan vara positiva.
Efter det arbete som är omfattande och gediget gjort tycker jag att vi skulle kunna besluta om de här avtalen för att sedan gå vidare. Vi verkar vara helt överens om att det inte är bra att avarterna finns kvar. Men det som skiljer oss är att vi vill gå till handling, medan ni talar om att ni vill fortsätta att jobba med avtalen och inte är nöjda. Det är det ni säger. Vi tycker att det är acceptabla avtal, och vi vill fatta beslut så att vi också kan börja tillämpa dem i verkligheten. Det är det som är skillnaden. Vi agerar för att undvika skatteflykt och se till att skattefuskare kläms åt, och ni vill fördröja detta. Som jag sade tidigare: De enda som gläds åt detta är de som vill hålla på med den här verksamheten.
Anf. 15 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Vi är helt överens och är emot skatteflykt. Vi vill självklart ha in pengarna till Sverige. Men vi tycker att de här avtalen avviker och att de innebär stora begränsningar i möjligheterna till utbyte mellan skattemyndigheterna. Till exempel har Skatteverket framfört kritik och tvivel kring de här avtalen. De anser att det finns formuleringar och definitioner som är otydliga och som kommer att leda till tolkningsproblem. Informationsutbytet kommer att försvåras, fördröjas och kanske begränsas. Det kommer också att skapa merarbete för Skatteverket, därför att formuleringarna är otydliga.
Enligt avtalet med till exempel Bermuda - det är alltid lättare att prata om ett speciellt avtal - finns det ingen skyldighet att spontant lämna information, utan den ska lämnas på begäran. Finns det då otydligheter i avtalet är det en stor risk att det inte blir någonting av det. Därför är ett av skälen till att vi har yrkat avslag att vi tycker att vi ska gå vidare. Det är nu vi har chansen att få avtal som verkligen underlättar för skattemyndigheterna i EU:s olika länder.
När det gäller detta med bråttom behöver det inte vara bråttom eftersom vi vet att detta inte är prioriterat. Flera av avtalen har som sagt legat. Man kan ju fråga sig varför inte finansministern, när han har varit hos oss på besök, har tagit upp att de här avtalen är på gång. Då hade vi kunnat ha ett resonemang, och då tror jag att vi hade kommit längre. Jag tycker att det är brist på öppenhet från den borgerliga sidan.
Anf. 16 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Det som är viktigt är att arbetet som pågår intensifieras, och det sker på olika nivåer och på olika sätt. USA har gått före i det här arbetet efter 11 september-historien. Det pågår ett arbete inom hela OECD, inom EU och i Sverige. Regeringen är ju inte passiv i den här frågan, och man jobbar med frågan under ordförandeskapet. I december ska man ta upp de här frågorna på ett Ekofinmöte och diskutera bland annat Österrike och Liechtenstein, alltså länder som har en avvikande mening. De har sina krav i förhandlingarna. De vill diskutera hela paket för skattelagstiftning och annat, så det är inga enkla frågor. Men låt oss ta en bit i taget, och låt oss sätta ned foten vad gäller de här avtalen, så kan vi sedan gå vidare och kanske förhandla och komma ännu längre med andra länder. Målsättningen är nog densamma för oss bägge, men det som präglar ert ställningstagande är passivitet och att ni inte är nöjda med det gedigna arbete som har gjorts av tjänstemän och det som regeringen har uträttat i den här frågan.
Det har varit många år av passivitet. Det framkom också när Skatteverket besökte skatteutskottet. De verkade vid det tillfället vara ganska nöjda med att det äntligen börjar hända någonting. Vi kan väl ändå konstatera att nu har vi en alliansregering som tar tag i det här. Det hände ju inte speciellt mycket under Göran Perssons tid. Även om det fattades vissa beslut och gjordes ett visst arbete även då, det ska vi nog kunna erkänna, är det faktiskt nu som det börjar hända saker i rätt riktning.
Anf. 17 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka Gustav Nilsson och Birgitta Eriksson för att de så väl beskrev varför vi behöver de här avtalen. Därefter blev det ett replikskifte som tyvärr inte gjorde mig så mycket klokare, för om jag har fattat det rätt har oppositionen tagit sitt förnuft till fånga och vidhåller inte längre kravet om omförhandling av de fyra avtalen utan kommer med särskilda yttranden. Jag har uppfattat att det är de särskilda yttrandena i de fyra betänkandena som man har yrkat bifall till.
Att man inte kräver omförhandling är ju fantastiskt bra. Det skulle inte ha bidragit till någon konstruktiv politik utan i stället ha inneburit att vi skulle vara utan informationsutbytesavtal med de aktuella skatteparadisen på obestämd tid framåt, vilket enbart skulle gynna de personer som hittills har använt sig av dessa för att gömma undan pengar från beskattning.
När den europeiska organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, hotade med att sätta upp alla skatteparadis på svarta listan blev det fart på avtalsförhandlingarna. För att undgå svarta listan krävdes ett avtal med minst tolv länder. Genom att Sverige gjorde gemensam sak med övriga nordiska länder kom vi i en bra förhandlingsposition. Dessutom har den ekonomiska krisen bidragit till ett bra förhandlingsläge.
Herr talman! Oppositionen har en annan historieskrivning i ett särskilt yttrande. Utifrån den kan man undra varför man inte själv rodde frågan i hamn långt tidigare.
I det särskilda yttrandet skriver oppositionen också om ett golv respektive ett tak, precis som vi hörde Birgitta Eriksson beskriva, i förhållningssättet gentemot OECD:s avtal. OECD:s modellavtal är just bara ett modellavtal. Det är avsett att vara till hjälp vid förhandlingarna. Avtalen måste anpassas till de ingående parternas egna skatteregler. I de flesta fall är skatteparadisen autonoma regioner som är fristående från den nationella skattelagstiftningen. Därför finns det även alternativa lösningar i modellavtalen.
Jag kan inte finna något textstycke i något av skatteutskottets betänkanden angående de fyra informationsavtalen med Jersey, Guernsey, Bermuda och Brittiska Jungfruöarna som innehåller en skrivning om att OECD:s modellavtal ska betraktas som ett tak. Jag kan inte heller i något av dessa fyra fall finna en sådan skrivning i regeringens lagförslag.
Om någon av oppositionens ledamöter begär replik på mitt inlägg vill jag skicka med några frågor: Vad kommer påståendet från? På vilken rad, på vilken sida, i vilket betänkande, i vilken lagtext har man satt ett tak? Kanske var det taget ur luften. I så fall, vilken luft? Jag vet inte. Det ska bli intressant att höra om jag kan få svar på det.
Jag vill med detta tacka regeringen för ett bra avtalsarbete och tillstyrka propositionen och därmed alltså yrka bifall utskottets förslag i betänkandena SkU 4, 5, 6 och 7.
Anf. 18 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Jag vill först klargöra att vi inte har ändrat uppfattning. I mitt inledningsanförande yrkade jag bifall till vår reservation avseende Bermuda och Brittiska Jungfruöarna.
Varför har vi inte fixat det tidigare? undrade Karin Nilsson. Det är först nu när vi har fått med oss USA och de stora staterna i EU som det är läge. Det är därför vi får dessa avtal. Vi är dock inte nöjda med dem. Vi tycker att man ska utnyttja situationen till att få till stånd avtal som är mer transparenta.
I avtalen finns det ingen möjlighet att lämna information över gränserna när det gäller till exempel penningtvätt och den typen av bedrägerier. Det vore lämpligt att få in det i dessa avtal.
Vi tycker att alliansen har för bråttom. Det är bättre att göra rätt från början. Skatteverket anser att det finns en risk att detta inte kommer att fungera. Det måste man ta till sig och fundera på. Det är inte lätt att komma i efterhand och vilja förhandla vidare. Risken är att andra stater kommer att lägga sig på samma nivå.
Anf. 19 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Jag får erkänna att jag hade uppfattat frågan fel. Jag ser nu att det finns reservationer. Jag uppfattade det som att alla fyra handlade om särskilt yttrande.
Då får jag också passa på att ta tillbaka mitt tack eftersom detta innebär att vi står utan avtal i dessa två fall. Ska vi då backa frågan i Danmark, Norge och Finland också? Karin sade att det är svårt att komma i förhandlingsläge vid ett senare tillfälle. Ja, det är just där vi hamnar om vi drar tillbaka det i detta läge. Vi har inte samma förhandlingsläge. Norge, Finland och Danmark står förmodligen kvar. Då sitter vi ensamma och ska försöka komma fram till en lösning som är bättre än den vi faktiskt har och som uppfyller de krav som OECD har i sina mallar.
Jag förstår inte vad vi skulle tjäna på fördröjningen. Det kan bli en fördröjning under ganska avsevärd tid eftersom vi inte har samma läge. Det kan i så fall vara intressant för skatteparadisen att jobba mot en annan ländergrupp i EU och komma snabbare fram.
Anf. 20 Birgitta Eriksson (S)
Herr talman! Vi kan jämföra OECD:s modellavtal med EU:s sparandedirektivmodell där man säger att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i de länder där personerna är bosatta och inte där pengarna är placerade. Det finns möjligheter att utveckla modellavtalet på grund av finanskrisen som har gett oss flyt i detta läge. Varför då binda upp sig så att man inte har möjlighet att få det att fungera? Nu blir det begränsningar och tolkningsproblem och man ser svårigheter att få det man hade räknat med. Vi måste ha ett avtal som skattemyndigheterna här och i andra länder kan tolka så att vi får in dessa pengar. Det är bättre att ha ett avtal som fungerar än svårigheter att tolka det länderna emellan.
Vi är överens i sakfrågan. Vi vill också ha till stånd dessa avtal för att komma åt de skattepengar som vi och andra länder så väl behöver. Vi är överens, men vi tycker ändå att det var läge att utveckla avtalet till att omfatta även penningtvätt, korruption med mera.
Anf. 21 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Vad jag har kunnat läsa ut av avtalen är de fullgoda avtal utifrån den mall vi hade att arbeta med. Man har lyssnat på de remissinstanser som har uttalat sig och vägt in en hel del av deras synpunkter.
Det jag möjligtvis kan instämma i gäller de delar som inte handlar om Sverige utan om tredje världens länder. Där skulle man kunna gå längre, vilket det inte finns några hinder för att göra längre fram.
Vi ska dock vara tacksamma för att vi här i dag kan fatta detta beslut så att regeringen kan sätta en tidpunkt för när det ska träda i kraft och på så vis komma i mål. Jag tror inte att vi skulle vinna på att köra detta ett varv till, för då kanske vi blir helt utan det förhandlingsläge vi nu har haft.
Jag ser ingen som helst anledning att fundera mer över denna fråga utan yrkar tacksamt bifall till utskottets förslag.
Anf. 22 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Den fråga vi nu behandlar tillhör inte de största frågorna, men det är en viktig skattepolitisk rättvisefråga. Det handlar om informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, Bermuda, Guernsey och Brittiska Jungfruöarna.
När det gäller skattepolitiken och kampen mot skattebrott finns det ett gemensamt förhållningssätt från alla riksdagens partier. Dess värre avspeglar dessa betänkanden inte det förhållandet. Jag menar att vi alla har ett intresse av att se till att det inte finns några kryphål i skattelagstiftningen. Att tillskriva sig äran under föregående mandatperiod, som Socialdemokraterna gör i sin reservation, må vara hänt - jag har ingenting emot det - men att samtidigt yrka avslag på förslaget, på den föreliggande propositionen, när det gäller Bermuda och Jungfruöarna är sanslöst, herr talman. Jag måste fråga skatteutskottets vice ordförande, som är närvarande, om det är klok politik.
Vi hade tidigare i år, och inte minst under förra riksmötet, en diskussion om beskattningen av EU-parlamentarikerna. Vi kunde till slut komma överens om en gemensam linje, bland annat beroende på att jag inte kunde hitta någon som helst skillnad mellan reservationen och betänkandet, och så småningom fick vi ett nytt betänkande. Jag tycker att det här riksmötet borde komma ifrån den här frågan i form av ett gemensamt betänkande.
Om olyckan skulle vara framme och Socialdemokraternas reservation vinna bifall skulle det innebära att de skrupelfria personer som vill placera sina pengar någonstans kan åka till Bermuda och Brittiska Jungfruöarna, för där har vi inget avtal ifall reservationen går igenom. Hur kan Socialdemokraterna då säga att de är emot skatteflykt och allt möjligt sådant? Det måste finnas konsekvens i detta. Ibland måste man godta saker och ting som man inte gillar fullt ut eftersom det är bättre än ingenting.
Birgitta Eriksson sade tidigare att de hade informerat om en mängd skatteavtal under den förra mandatperioden. Jag satt i skatteutskottet hela den mandatperioden, och jag tycker att jag hör ganska bra, men jag måste säga att jag inte hörde en tillstymmelse till information om detta. Det kan hända att någon från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet - nu finns ingen som då satt i det utskottet närvarande - har fått annan information, men jag hörde dock aldrig ett ord om detta. Det är en bagatell i sammanhanget, men jag vill ändå nämna det.
Däremot tycker jag inte att det är en bagatell hur man förhåller sig till skatteavtalen. Riksdagen är ingen lekstuga. Här fattar vi beslut som gäller alla Sveriges invånare. Det gäller också den lag som vi nu ska stifta, genom ett internationellt avtal.
Man får ibland acceptera avtal som man inte gillar fullt ut. Som jag sade, herr talman, satt jag i skatteutskottet även under den förra mandatperioden. Då hade vi bland annat att ta ställning till ett dansk-svenskt skatteavtal som dåvarande finansminister Bosse Ringholm lade fram. Det är allmänt bekant att flera personer i den dåvarande riksdagen, däribland jag, inte tyckte att det var ett bra skatteavtal.
Det var inget bra skatteavtal, och jag menar att vi har fått rätt. Likväl avstyrktes de motioner som Folkpartiet väckte - även av mig - för det hade varit sämre att inte ha något skatteavtal alls med Danmark. Nu vill oppositionen försätta svenska folket i en situation som innebär avslag på det förslag som finns om avtal med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna och öppna för uppenbar skatteflykt. Varenda svensk som läser avtalen kan i så fall, om olyckan är framme, åka till dessa öar och placera sina pengar där.
Sedan hänger man upp detta på att vi möjligen kunde få en ytterligare förhandlingsframgång med Bermuda och Brittiska Jungfruöarna. Om oppositionen kan garantera det är jag förstås också med på att föreslå avslag på förslaget så att vi den 1 januari, eller den dag regeringen väljer, kan godkänna det hela. Men tror oppositionen verkligen att Brittiska Jungfruöarna kommer att ingå ett nytt avtal? Om förslaget avslås kommer de inte att göra det.
Det är precis som med det dansk-svenska skatteavtalet - det är klart att danskarna inte vill ha något annat avtal. Bosse Ringholm förhandlade fram avtalet. Nu har några i den nuvarande regeringen förhandlat fram de här aktuella avtalen. Vi vill att förslaget avslås medan oppositionen vill öppna för uppenbar skatteflykt.
Herr talman! Jag tycker att det finns anledning för oppositionen att tänka igenom ifall de ska rösta mot dessa avtal och bifalla reservationerna. I så fall öppnar de, om olyckan är framme, för en uppenbar skatteplanering, och det tror jag inte att de vill vara med om.
Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandena.
Anf. 23 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag ber att från Kristdemokraternas sida få yrka bifall till utskottets förslag i betänkandena SkU4, SkU5, SkU6 och SkU7 i helhet och samtidigt yrka avslag på reservationerna.
Vi kristdemokrater anser att hederlighet är ett viktigt förhållningssätt. Det gäller även vid internationell skattekontroll. Vi är självfallet inte ensamma om att tycka det, utan den åsikten delar vi med samtliga riksdagspartier. Att handla utifrån en övertygelse om att göra rätt för sig i samhället och hålla sig till sanningen är det mest effektiva och mest grundläggande förhållningssättet för att få ett så litet skattesvinn som möjligt.
Tillsammans med alla goda krafter vill vi medverka till att skapa en medborgaranda präglad av en gemensam hållning om att skattefusk är fel, och därmed värna om ett sunt skattesystem. Samtidigt vet vi att ingen av oss är fullkomlig. Ändå ska vi sträva mot hederligheten som ideal, ett ideal att aldrig släppa, vilket innebär gemensam och god hållning i samhället, för det gemensamma bästa.
Herr talman! Sverige är ett land som åtminstone historiskt är känt för att vara hederligt och sjyst. Korruptionen har i vårt land hållits tillbaka, inte minst om man sätter in den i en internationell jämförelse. Vi svenskar har setts som arbetsamma, plikttrogna och samvetsgranna, och, skulle jag kanske vilja tillägga utan att sänka nivån på anförandet, också blåögda.
Tilltro och förtroende gör att gemenskapen i samhället stärks. Det skapar tillit mellan människor. Tillit är grundläggande för ett gott samhälle. Tillit är grundläggande för en god samhällsmoral och för en god skattemoral. Det gäller såväl på det privata planet som på den gemensamma samhällsnivån.
En av de viktigaste reformerna den nuvarande regeringen genomfört har varit att ta bort förmögenhetsskatten. Det var en godtycklig skatt, närmast frivillig, som gav ohyggligt lite i statsinkomst och drev kapital till skatteparadisen i en omfattning som är svår att försvara. Närmare 500 miljarder kronor lämnade Sverige under tolv år av socialdemokratiskt styre. Dessa pengar behövs nu när vi ska återuppbygga landet ekonomiskt. Det är pengar vi behöver för att investera i näringsliv och i form av riskkapital i vårt Sverige.
Herr talman! Naturligtvis räcker det inte med att ta bort en skatt och hoppas på att allt är frid och fröjd. Skattefusk kommer alltid att finnas i vårt samhälle och internationellt. Vi måste därför diskutera de principer som ligger till grund för beskattningen. Till att börja med är skatter inte ett självändamål och de kan inte bara motiveras utifrån sina syften eller sin funktion eller med att vi i största allmänhet behöver pengar till det gemensamma. Skatter och skattenivåer måste också utvärderas utifrån hur de drabbar människor och företag.
Ett berättigat krav att ställa på de enskilda skatterna är att de är såväl begripliga som etiskt och skatterättsligt legitima. Utgångspunkten måste alltså vara inte bara skattenivån utan även skatternas funktionssätt för att vi långsiktigt ska kunna upprätthålla en legitimitet och ett förtroende hos medborgarna och skattebetalarna.
Herr talman! Ett viktigt steg för att stärka skattesystemets legitimitet är att vi täpper till det hål som finns i lagrummet om informationsutbyte mellan länder för att effektivisera skattekontrollen. Inte minst gäller det de så kallade skatteparadisen, som är aktuella i det här fallet.
OECD har inom detta område gjort stora framsteg. Regeringens ambition att använda organisationens modell för informationsutbyte mellan Sverige och skatteparadis som Jersey, Guernsey, Bermuda och Brittiska Jungfruöarna är i mitt och Kristdemokraternas tycke ett alldeles utmärkt förslag och ett viktigt medel för skattekontroll.
Herr talman! De invändningar oppositionen har mot regeringens förslag är inte oviktiga eller för den delen irrelevanta. Oppositionens uppgift är att driva på. Oppositionen vill i regel - så fungerar en opposition - ligga i framkant. Det ska oppositionen göra.
Arbetet inom OECD, både på organisationens sekretariat och även i Sverige som ett av medlemsländerna, är pågående och utvecklas hela tiden. Dock menar vi kristdemokrater tillsammans med övriga allianspartier att om oppositionens förslag skulle gå igenom skulle det leda till att avtalet med Brittiska Jungfruöarna försenades, vilket vi finner djupt olyckligt. Därför yrkar jag avslag på motionen.
Herr talman! När det gäller kampen mot fusk och svartarbete delar vi kristdemokrater självklart tillsammans med övriga alliansen det engagemanget. Jag är glad att det även gäller oppositionen i dess helhet.
Viktigt och glädjande att notera är den samstämmighet som råder över partigränserna i arbetet för att förhindra skattefusk. Det behövs en fortsatt kamp mot allt vad skattefusk och olagligt agerande heter. Med dagens riksdagsbeslut - för jag räknar med att oppositionen inte vinner i dag heller - om informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, Guernsey, Bermuda och Brittiska Jungfruöarna tas flera viktiga steg i rätt riktning för det arbetet.
Herr talman! Den globala finanskrisen har inte varit någon höjdare för vare sig svenskarna eller världens befolkning. Men i detta sammanhang, i kampen mot skatteparadis och skatteflykt, visar sig ändå finanskrisen ha lett fram till något positivt och mycket värdefullt.
Anf. 24 Lars Johansson (S)
Herr talman! Anledningen till att jag begärde ordet är att Gunnar Andrén uppmanade mig att säga någonting om varför vi har lagt fram två motioner.
Birgitta Eriksson har klarat ut vår ståndpunkt, så jag tänker inte gå in på det. Men det kan vara intressant för kammaren att känna till att när vi fick de här två propositionerna om Brittiska Jungfruöarna och Bermuda från regeringen begärde vi fram Skatteverkets remissvar. De var hemligstämplade. När jag slutligen krävde av Finansdepartementet att få skriftligt intyg på att jag inte kan få ut remissvaren från Skatteverket, då fick jag dem.
Jag studerade sedan Skatteverkets remissvar. Det kan också vara intressant för kammaren att känna till att det som gäller Bermuda är daterat den 2 februari i år. När det gäller Brittiska Jungfruöarna är det daterat den 20 april. Avtal tecknades i det ena fallet under 2008. Det har alltså legat på Finansdepartementet under en längre tid. Skatteverket är i båda fallen kritiskt mot de båda avtalen. Det har också Birgitta tydligt talat om. Det är skälet till att vi anser att man skulle ha förhandlat om avtalen.
Jag ska inte i övrigt gå in på själva sakfrågan, men vi har som parti i riksdagen möjlighet att agera på regeringens proposition. Det är först då vi kan säga ja eller nej. Vi kan inte göra det dessförinnan. Det är naturligtvis det som vi använder oss av. När vi tycker att man inte har gjort ett bra jobb talar vi om det. Då lägger vi fram en motion och påtalar att regeringen borde ha gjort på ett annat sätt.
Vi tyckte att det var viktigt att markera detta. Det har vi gjort i två fall. I övriga fall har vi lämnat särskilda yttranden, där vi också har kritiserat regeringen för att den inte gått längre. Men vi inser också att vi inte kan hålla på och votera om varje avtal. Vi har markerat detta för att göra vår inställning i själva sakfrågan tydlig för kammaren och riksdagen. Det kan ändå inte vara så, Gunnar Andrén, att vi inte har rätt att göra den tydliga markeringen från vår sida. Det här gör vi dessutom gemensamt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, så en stor del av riksdagen står bakom uppfattningen att regeringen kunde ha gjort avtalen bättre.
Anf. 25 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Lars Johansson för att Lars Johansson gick upp i egenskap av utskottets vice ordförande och klargjorde detta. Det är naturligtvis absolut inte alls på det sättet att jag vill förmena oppositionen rätten att lägga fram motioner och klargöra sin ståndpunkt. Tvärtom är det en plikt att göra detta. Det är bra att ni har gjort detta. Det tycker jag är klokt.
När det däremot kommer till om man ska använda ett särskilt yttrande eller en reservation menar jag att ni har gått vilse denna gång. Om ni hade lagt fram ett särskilt yttrande med just dessa synpunkter hade ni uppnått samma syfte, nämligen att markera att ni har en avvikande åsikt, att avtalet borde ha varit utformat mer enligt OECD-reglerna. Det kan jag ha förståelse för. Förmodligen är det på det sättet att man inte har lyckats komma fram till detta i förhandlingarna.
Frågan är en annan: Ska vi ha något skatteavtal alls eller inte? Den frågan måste ni ta ställning till nu också. Genom att ni har valt reservation i stället för särskilt yttrande och också har yrkat bifall till reservationen föreligger möjligheten att denna kammare genom ert agerande - kanske inte så väl genomtänkt, om jag får uttrycka det så - kan råka ut för malören att vi inte får något avtal därför att till exempel fyra ledamöter blir sittande i tunnelbanan eller någonting sådant och ni röstar igenom detta. Det är därför jag vill att vi ska gå tillbaka och ha ett nytt betänkande på den här punkten, så att vi inte riskerar att inte få något avtal alls, för det kan man inte garantera. Om ni lägger detta som ett särskilt yttrande tycker jag att det skulle vara väldigt klokt. Ni får fram exakt samma uppfattning och markering, men vi undviker den möjliga malören att inte få något avtal alls och att ni är öppna för skatteflykt. Det vill ni inte.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 12 november 2009.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
dels godkänner
1. avtalet mellan Sverige och Jersey om utbyte av upplysningar i skatteärenden,
2. avtalet mellan Sverige och Jersey om förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap,
3. avtalet mellan Sverige och Jersey för undvikande av dubbelbeskattning av fysiska personer,
4. avtalet mellan Sverige och Jersey för undvikande av dubbelbeskattning av företag som använder skepp eller luftfartyg i internationell trafik,
dels antar regeringens förslag till
5. lag om avtal mellan Sverige och Jersey om utbyte av upplysningar i skatteärenden,
6. lag om avtal mellan Sverige och Jersey om förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap,
7. lag om avtal mellan Sverige och Jersey för undvikande av dubbelbeskattning av fysiska personer,
8. lag om avtal mellan Sverige och Jersey för undvikande av dubbelbeskattning av företag som använder skepp eller luftfartyg i internationell trafik.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:208 punkterna 1-8.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.