Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete
Betänkande 2008/09:SkU20
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2009-03-04
- Avgörande
- 2009-03-11
- Debatt
- 2009-03-11
- Beslut fattades
- 2009-03-11
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Enklare få skatterabatt för hushållsarbete (SkU20)
Den 1 juli 2009 blir det möjligt att få skatterabatt direkt när man betalar för hushållsarbete. I dag måste man vänta till året efter. De nya reglerna betyder att en privatperson som köper hushållsarbete ska kunna komma överens med den som utför arbetet att bara betala för hälften av arbetskostnaden. När köparen har betalat sin halva får den som utfört arbetet begära att Skatteverket betalar den andra halvan. Detta belopp är köparens skatterabatt och är en preliminär skattereduktion. I dag går det att få skatterabatt för hushållsarbete bara om den som utför arbetet har F-skattsedel och bedriver näringsverksamhet. Denna regel tas bort om den som utför arbetet är enskild person och inte ett företag. I dag finns det en lägsta beloppsgräns på 1 000 kronor för att få skatterabatt. Den gränsen tas bort. Det blir också möjligt att anlita eget eller närstående företag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 27 januari 2009, justerades 12 februari 2009 och fick trycklov 23 februari 2009.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2009-01-27
Enklare få skatterabatt för hushållsarbete (SkU20)
Den 1 juli 2009 blir det möjligt att få skatterabatt direkt när man betalar för hushållsarbete. I dag måste man vänta till året efter. De nya reglerna betyder att en privatperson som köper hushållsarbete ska kunna komma överens med den som utför arbetet att bara betala för hälften av arbetskostnaden. När köparen har betalat sin halva får den som utfört arbetet begära att Skatteverket betalar den andra halvan. Detta belopp är köparens skatterabatt och är en preliminär skattereduktion. I dag går det att få skatterabatt för hushållsarbete bara om den som utför arbetet har F-skattsedel och bedriver näringsverksamhet. Denna regel tas bort om den som utför arbetet är enskild person och inte ett företag. I dag finns det en lägsta beloppsgräns på 1 000 kronor för att få skatterabatt. Den gränsen tas bort. Det blir också möjligt att anlita eget eller närstående företag. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2008/09:SkU20
Webb-tv: Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 32 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Sverige befinner sig i ett allvarligt läge, och sällan har det väl varit så tydligt att ökade orättvisor inte är lösningen på Sveriges problem. Vi har en jobbkris, arbetslösheten ökar, antalet varsel slår nya rekord och stora och viktiga delar av den svenska industrin slåss för sin överlevnad.
Vi har en välfärdskris. Runt om i landet säger kommuner och landsting upp personal eftersom regeringen har gjort av med pengarna på orättvisa skattesänkningar i stället för att stärka välfärdssektorn. När sjuksköterskor, lärare och undersköterskor blir arbetslösa försämras kvaliteten i vården, i barnens skolor och i omsorgen om våra äldre.
Vi har en trygghetskris. Människor i Sverige har blivit rädda för framtiden. Det är inte så konstigt. Regeringen har förstört a-kassan, försämrat sjukförsäkringen och driver nu tiotusentals människor in i ett socialbidragsberoende. Samtidigt har regeringen tagit bort mycket av det som kan vara vägen framåt för den som har blivit av med jobbet. Möjligheten till jobb och utbildning har försämrats genom nedskärningar i vuxenutbildningen, på högskolan och i arbetsmarknadsutbildningar. Mot den bakgrunden blir dagens debatt om reglerna för de subventionerade hushållstjänsterna nästan lite märklig. Det är inte det som är lösningen på Sveriges problem.
Först och främst måste man konstatera att subventionerade hushållstjänster inte blev den succé som utlovades. Inte ens en femtedel av de pengar som regeringen från början avsatte till subventionerad städning har använts. Jobbeffekten uteblev nästan helt, att jämföra med de 20 000 jobb som skulle skapas i sektorn. Det fick vi höra i debatten. De drygt 100 miljoner som det kostade statskassan har till stora delar gått till att subventionera jobb som redan utfördes innan bidraget infördes. Hälften av skattereduktionen har dessutom gått till den lilla grupp som har de allra högsta inkomsterna. Precis som med övriga skatteförändringar som regeringen har genomfört är det högavlönade och förmögna som har gynnats av den borgerliga politiken.
Nu vill regeringen göra nya förändringar i systemet. Då gör man ont värre. Med de nya reglerna kommer företagen i branschen att drabbas av mer krångel eftersom man måste ansöka hos Skatteverket för att få en del av betalningen. Företagen får bära en allt större risk eftersom det kan hända att kunder redan har nått taket i skattereduktion, och då får företagarna stå för notan själva och inte få betalt. Nu kommer man dessutom att möta en helt ny form av konkurrens eftersom regeringen tar bort kravet på att man måste köpa tjänsterna från företag eller personer med F-skatt. Seriösa företag får konkurrera med privatpersoner. Detta och det faktum att regeringen tar bort kraven på att man inte längre behöver en faktura för att få subventionen öppnar också för nytt skattefusk.
Vi socialdemokrater vill se en annan politik än den som nu bygger på och förvärrar Sveriges problem. I stället för att subventionera hushållstjänster som till största delen gynnar de grupper som redan har det gott ställt vill vi möta krisen med investeringar. Vi vill investera i jobben och i välfärden. Vi lägger hellre pengarna i skolan och vården än på städning hos dem som redan har det gott ställt. Vi vill investera i bättre trygghetssystem. I dag driver rädsla för framtiden ned Sverige allt djupare i jobbkrisen. Vi vill investera i utbildning för att klara konkurrensen i framtiden. För näringslivet och den svenska industrin har vi lagt fram ett utbildningspaket med över 50 000 fler utbildningsplatser än regeringen.
Om bara politiken är den rätta kan vi vända jobbkris, välfärdskris och trygghetskris. Nya orättvisor, nytt regelkrångel för företagen och nya kryphål för skattefusk är inte lösningen på Sveriges problem. Jag yrkar därför avslag på förslaget i skatteutskottets betänkande och bifall till vår reservation.
(Applåder)
Anf. 33 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Vi har nyss haft en lång debatt om de stora dragen i svensk ekonomisk politik, och jag tänkte vara lite mer precis när det handlar om just hushållstjänsterna - även om jag tyckte att Fredrik Olovsson sade många kloka saker utanför den ramen.
Det är knappast någon hemlighet att vi från de rödgröna inte tycker att det är en klok prioritering att använda skattemedel till att ge skattelättnader till människor som skulle köpa sina hushållstjänster ändå. Vi tycker inte heller att det är någon lösning på de strukturella jämställdhetsproblemen vi ser i samhället att man sopar konflikten under mattan och skickar in en tredje part som ska ta tag i problemen i stället.
Nu finns hushållstjänsterna. Hushållstjänster har alltid funnits, och det har vi inga problem med. Skattelättnader för hushållstjänster finns också redan. Frågan är hur vi ska förhålla oss till förslaget. Jag tycker att det är ett dåligt förslag.
Visserligen är det väl lovvärt att det ska bli enkelt för människor att använda det här systemet, så att man inte behöver ligga ute med pengarna och få sin skattelättnad först i efterhand. Men nu är världen ofta så brutal att det inte finns några gratisluncher, så det som händer nu är att det i stället är företagen som får ligga ute med pengar och få sin skattelättnad i efterhand och eventuellt stå risken om det visar sig att köparen av tjänsten redan hade kommit upp i höga nivåer, det vill säga taket på 50 000 kronor om året. Det kan man bli lite tveksam till.
För att i någon mån kompensera för den ökade administrativa bördan för företagen föreslår regeringen att man i stället ska genomföra vissa andra förenklingar, som man säger, till exempel att det inte ska behövas sådana betungande begränsningar som att man inte får använda sitt eget företag. Men det riskerar i gengäld att öka skattefusket.
Då blir vi från oppositionen lite fundersamma. Vi trodde att det fanns en seriös vilja från regeringen att minska regelkrånglet för företagen och att minska skattefusket. Men när det ställs mot det uppenbarligen stora och viktiga målet att människor absolut inte ska städa hemma väger de frågorna rätt lätt. Det är lite synd.
Vi tycker att det är viktigt att företagen har bra företagsklimat, sjysta och enkla regler och att vi gör vad vi kan för att minska skattefusket i samhället. Därför yrkar jag avslag på förslaget i propositionen.
Anf. 34 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Det centrala målet för alliansregeringen och dess skattepolitik är att skapa verklig och varaktig sysselsättning. Om fler kommer i jobb minskar utanförskapet, och därmed minskar också klyftorna i samhället. Det borde vi vara tämligen överens om.
Politiken ska också ligga till grund för att skapa möjligheter för fler människor med initiativrikedom, med drivkraft och med idéer att starta egna företag och därmed skapa fler jobb.
Efter en halv mandatperiod har alliansregeringen presenterat en hel radda med olika reformer för att åstadkomma detta. Förutom jobbskatteavdrag, nystartsjobb, förenklingar för företagande, sänkning av bolagsskatter - jag kan stå här ganska länge och räkna upp dem - är skattereduktion för hushållsarbete en del av detta. Det löser inte hela problematiken, men det är en del i det.
Min kollega Jessica Polfjärd har stått här och pratat om hushållsnära tjänster vid ett antal tillfällen, så vi är tämligen väl inlästa på ärendet.
Det här är en sektor som länge har drivits i det dolda, företrädesvis av kvinnor, företrädesvis med låg ersättning, med ingen trygghet i form av pensioner eller sjukpenning. Att omvandla en svart sektor till vit, att människor kan gå från arbetslöshet till arbete och att många kvinnor har startat företag inom den här branschen är en sida av reformen. Den andra sidan av reformen är syftet att man med dessa tjänster kan skapa sig mer tid med familjen och att äldre kan få hjälp med städning hemma, om man kanske inte når upp till fönstren. På detta sätt får även de med mindre inkomster tillgång till tjänsterna.
Herr talman! Redan den 1 juli 2007 infördes den första reformen med hushållsnära tjänster. När regeringen utvecklade reformen till att detta även skulle kunna erbjudas som en löneförmån lyfte man också fram tankarna på att vi måste kunna förenkla systemet, så regeringen tillsatte en utredning. Den utredningen och de förslag som man kom med ser vi resultatet av här i dag.
En del av kritiken har just varit att det bara är de rika som kan använda de här tjänsterna. Tjänsterna kan kosta alltifrån några hundralappar till många tusenlappar - det beror självklart på tjänsten. Men vad som har varit problematiken tidigare är att beställaren av tjänsten har fått vänta ända till deklarationen innan man har kunnat få den halva subventionen av tjänsten. Nu får man den med en gång. På det sättet behöver man inte ha några stora inkomster för att kunna tillgodoräkna sig dessa tjänster, utan man kan få det med en gång. Det är den så kallade fakturamodellen, om vi nu ska vara fyrkantiga. Det är alltså företagaren som vänder sig till Skatteverket och får resten av betalningen.
En annan del i förslaget är att även de som inte har F-skattsedel ska kunna få utföra de här tjänsterna och att köparen ska kunna tillgodoräkna sig skattesubventionen. Jag kan omsätta det i ett praktiskt exempel. Man kanske har en annan anställning i botten, och så hjälper man till med att lämna och hämta barnen på dagis. Måste man ha en F-skattsedel för det? Nej, det kan man lösa på andra sätt. Det här är en vinn-vinn-situation.
Det har kommit kritik också mot att det skulle bli krångligare för företagen. Jag rekommenderar oppositionen att besöka några av de här företagen och fråga dem som företräder dem, till exempel kvinnor som har startat dem, om de tycker att det är särskilt krångligt och om de ser stora farhågor med detta.
Moderata skattekommittén var i Falun senast i måndags och träffade Home Maid, som absolut inte tyckte det. De såg definitivt fram emot den här reformen, som har inneburit att drygt 9 000 personer har kommit i arbete i och med att dessa företag har startats. Enligt en undersökning från Almega har nio av tio av dem som har anställts i dessa företag tidigare varit arbetslösa. De har gått från arbetslöshet till anställning. De som tidigare har sysslat med de här tjänsterna har gått från svart arbete till vitt arbete, till trygghet, pension och sjukpenning.
Vad i hela friden är problemet? När jag tittar i reservationstexten från oppositionspartierna tycker jag att den håller ganska tunt.
Det här med jämställdhetsaspekten kan man också fundera över, eftersom det är främst kvinnor som jobbar inom den här branschen och som får anställning och trygghet, och det är också främst kvinnor som startar dessa företag. Det är väl jättebra!
I Finland har det här varit en stor succé, herr talman. Det är också från den reformen som regeringen har utformat förslaget.
Trots lågkonjunktur räknar Almega, enligt en färsk undersökning, med att det förslag som vi lägger fram i dag, fakturamodellen, kommer att göra det enklare för framför allt köparen att tillgodogöra sig de här tjänsterna och att det skapas ungefär 6 000 nya arbeten - i en lågkonjunktur.
De här tjänsterna är väldigt efterfrågade. Det är en bra arbetspolitik. Vi vill väl alla ha fler kvinnliga företagare, och den här reformen och de här förslagen skapar detta.
Detta är oppositionen emot. Jag undrar om det inte är så att oppositionen från början har bestämt sig för att man inte tycker om det här, och sedan lyssnar man inte på några som helst positiva signaler om att det faktiskt fungerar. Man fortsätter att sätta sig till motvärn.
Jag skulle vilja höra i en debatt, om någon begär replik så småningom, vad oppositionen har för besked. Om olyckan skulle vara framme och vi får ett maktskifte 2010 och man händelsevis tar bort den här reformen: Vad säger ni då till de här företagarna? Vad säger ni till 9 000 plus 6 000 nya anställda, företrädesvis kvinnor? Vad säger ni till dem år 2010, då vi inte kommer att befinna oss i en högkonjunktur, då tiderna kanske inte kommer att vara lika bra som de har varit tidigare? Vart skickar ni de personerna? Ska de åter ut i arbetslöshet, eller dömer ni dem till och med till svartarbete och otrygghet?
Herr talman! Jag yrkar med varmt hjärta bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 35 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det finns väldigt mycket siffror i de flesta politiska debatter, och det här är ett exempel till på det. Det är naturligtvis väldigt bra att vi i det här fallet inte bara har opinionsmätningar, undersökningar eller uppskattningar om framtiden att ta ställning till, utan det finns hårda siffror. Det är Skatteverket som har dem. Man vet precis hur mycket man har fått skattereduktion för under den första tiden - vi har hårda siffror på det.
Det handlar om 122 miljoner kronor. Alltså har man under första halvåret konsumerat tjänster för det dubbla, eftersom skattereduktionen är hälften. Sedan är det en halvårseffekt på det, så om man vill räkna upp det till helår kan man dubbla det igen, och då blir det en halv miljard.
Man kan räkna ut ungefär hur många timmar som lagts ned på det här arbetet genom att dividera med ungefär 300 kronor, som är den vanliga timpenningen. Då får man fram att ett tusental personer på årsbasis jobbat med detta under det första halvåret. Det är ett faktum. Regeringen räknade med att det skulle vara fem gånger så många.
Jag har svårt att förstå hur man kan se det som en stor framgång när det blev så få nya jobb - bara knappt 20 procent av de nya jobb som man hade hoppats skulle uppstå i den här branschen. Dessutom har man med den här typen av subventioner problemet med vad ekonomerna kallar för dödviktsförlust. Man betalar väldigt mycket för det som redan tidigare köpts. Därför har det inte blivit så många nya jobb.
De pengar som trots allt gått framför allt till dem som är välbeställda hade kunnat användas på annat sätt. Vi tycker att det vore bra om fler kunde jobba i vården, i skolan och i omsorgen. Detta är ett svar på Annicka Engbloms fråga.
Anf. 36 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Jag vet inte riktigt vilken fråga Fredrik nu svarade på.
Min fråga var vilket svar Fredrik Olovsson och övriga i oppositionen har till de drygt 15 000 personer som man här räknar med och som har gått från arbetslöshet till anställning. Vi kan dra ned lite grann och säga att det är 12 000 personer som gått från arbetslöshet till anställning. Vad händer med de personerna om olyckan skulle vara framme och det blir ett maktskifte 2010? Ska ni då dra undan mattan för de här personerna och skicka ut dem i arbetslöshet? Ska ni göra rent hus bland alla dessa städföretag och säga att de inte längre har något existensberättigande?
Vi pratar om hårda siffror - ja - men det är mjuka frågor. Det handlar om människor som får gå från arbetslöshet till anställning och som får ett vitt arbete där arbetet tidigare utförts svart. Kvinnor får en trygghet. De får en anställning och därmed sjukpenning och allt det som hör till.
Dessutom har man större möjligheter att som egen företagare eller som anställd i ett litet företag påverka lönesättningen. Jag antar att de här tjänsterna ändå måste utföras. Det som Fredrik Olovsson skulle rekommendera är väl kommunala arbeten och arbeten i offentliga myndigheter där man har mindre möjligheter att påverka sin egen lön.
Jag skulle vilja rekommendera oppositionen att ge sig ut och prata med sina förtroendevalda ute i kommunerna. De säger inte vad ni säger här i riksdagen. Här i kammaren får vi se ett på många sätt splittrat vänsterparti. Har vi också en splittrad socialdemokrati? De företag som träffar lokala socialdemokratiska förtroendevalda ute i kommunerna vittnar om att dessa tycker att den här reformen är bra. Ska ni vid ett eventuellt maktskifte riva upp det här? Det var frågan.
Anf. 37 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Ingen kan väl ha missat att vi inte tycker att det är en särskilt framgångsrik väg för Sverige att subventionera hushållsnära tjänster.
Jag tror att den här branschen har en framtid, och jag tror att många av dem som tycker att de har en hygglig ekonomisk situation är beredda att betala för den typen av tjänster. Om de är så bra och om företagen är framgångsrika har man - det är jag alldeles övertygad om - en bra och ljus framtid också utan stora skattesubventioner. Det är ju dessa vi vänder oss emot.
Det är konstigt att just den här branschen ska ha stora skattesubventioner. Man ser ju hur den svenska industrin kämpar för sin överlevnad. Samtidigt har vi en näringsminister som lite grann snobbar med att själv inte köra svenskt. Man gör inte de insatser som behövs i den här svåra situationen och kan inte tänka sig att vidta de åtgärder som skulle behövas från regeringens sida. Det kan man stillatigande se, men den här branschen ska få stora subventioner. Jag tycker att det är en väldigt konstig prioritering.
Politik handlar väldigt mycket om fördelning. Man får välja hur man hanterar sina resurser. Om nu just städjobb är det viktiga kan man se det så här: Vi har nyligen haft en debatt i Sverige om hur smutsigt, skitigt, det är på våra sjukhus; en läkare har slagit larm om det. Det städas för lite på våra sjukhus. Jag skulle tro att det också gäller på många skolor; i alla fall säger många det till mig. Vore det inte bra om vi kunde föra över lite av de resurser som i dag läggs på städning på Östermalm så att Södersjukhuset och våra skolor i stället blir renare? Det är ett annat sätt att fördela jobben, men på det sättet kommer resurserna alla till del - detta i stället för att som Annicka Engblom och hennes partikamrater se till att den rikaste tiondelen i Sverige verkligen får den stora skattevinsten, skattebonusen.
Anf. 38 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Jobbskatteavdraget kan vi ta upp i en annan debatt. Nu pratar vi faktiskt om hushållsnära tjänster.
Fredrik Olovsson, ingen har berättat för mig att det är smutsigt ute i landstingen och på skolor, utan jag har sett det med egna ögon. Också där handlar det om prioriteringar, om var man lägger pengarna inom både landsting och kommuner. Detta är dock föremål för en annan diskussion än den vi har här i dag.
Skattesubventioner ondgör sig Fredrik Olovsson över, men det är väl inget som egentligen är främmande för Socialdemokraterna som på alla möjliga håll och kanter tidigare har ägnat sig åt skattesubventioner. För vår del, från allianspartiernas sida, handlar det definitivt om prioriteringar.
För det första gäller det att få människor att gå från arbetslöshet till anställning.
För det andra gäller det att omvandla svartarbete till vitarbete.
För det tredje gäller det att alla de som tidigare utfört sådana tjänster får en trygghet i form av pension, anställning och sjukpenning, som de tidigare inte haft.
För det fjärde gäller det den pluseffekt vi ser av att många kvinnor startar företag, något som vi har diskuterat och som vi alla i denna kammare egentligen önskar.
För det femte gäller det - ytterligare en pluseffekt av det hela - fakturamodellen, som är efterfrågad av både köpare och säljare av de här tjänsterna. Genom fakturamodellen får också de som kanske inte har tillräckligt med pengar att ligga ute med fram till deklarationen tillgång till de här tjänsterna.
Det handlar alltså om fem mycket positiva faktorer. Jag kan här lägga till en sjätte faktor. Det gäller då alla dem - ensamstående föräldrar och pensionärer som kanske inte har så stora inkomster - som kan tillgodogöra sig de här tjänsterna och som kan få mer tid för sina barn och barnbarn och därmed en bättre livskvalitet. Det vill oppositionen rycka undan år 2010 om de vinner valet. Man är fortfarande svaret skyldig.
Anf. 39 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Först vill jag tacka Annicka för en väldigt bra föredragning av ärendet.
Är det inte snart dags för oppositionen att ge sig i frågan om hushållsnära tjänster? Nu är vi i denna kammare inne på fjärde debatten sedan maj 2007. Oppositionen fortsätter att påstå att de här tjänsterna är till bara för de rika. Men vi ser tydligt att efterfrågan fortsätter att öka. Fler vita arbetstillfällen skapas.
I dag föreslås ett sätt att göra tjänsterna tillgängliga för fler. I nuläget anlitar runt 5 procent av hushållen det vita systemet när det gäller hushållsnära tjänster.
Man kan jämföra med Tyskland. 20 procent av hushållen använder sig av hushållsnära tjänster, men i Tyskland görs det svart. Där rör det sig om flera hundra tusen svarta jobb.
Även i Sverige har en dold svart sektor funnits med utförare utan möjligheter att komma åt det svenska trygghetssystemet i form av sjukpenning- och pensionsgrundande inkomster.
Detta utanförskap skapade fattiga människor. Är det det som oppositionen vill att vi ska tillbaka till, alltså tillbaka till arbetslöshet och svartarbete?
Genom att hushållen nu kommer att få göra avdrag direkt när de betalar för den utförda tjänsten kommer fler med helt normala inkomster att ha möjlighet att anlita hjälp i hushållet. Fler riktiga jobb skapas.
Att i hushållen behöva avstå den resterande halva av kostnaderna som avdraget innebär till efter skattedeklarationen en gång om året gör det svårare för hushåll med vanliga inkomster att köpa tjänsterna.
Det förslag som vi i dag diskuterar innebär att skatteeffekten slår igenom direkt på fakturan så köparen slipper ligga ute med pengar. Därefter är det företaget som utför den hushållsnära tjänsten som får vända sig till staten för att få ut det belopp som kunden dragit av, något som dessvärre innebär en ökad administration för företagen.
Jag hade gärna sett att kunden själv hos skattemyndigheten fick ansöka om reducerad skatt efter det att fakturan var betald samt att skattemyndigheten kunde garantera en snabb avstämning av kreditutrymmet för en effektiv handläggning av återbäringen. Men nu har en annan utbetalningsmodell valts. Den kommer att prövas och utvärderas. Jag får vara nöjd med det. Även den näst bästa modellen uppfyller ju syftet att göra de hushållsnära tjänsterna överkomliga för fler.
Herr talman! I dag behandlar skatteutskottets betänkande också möjligheten för en person som inte är anställd i ett hemtjänstföretag, inte har eget företag eller F-skattsedel att utföra hushållsnära tjänster med avdragsrätt. Genom förenklad skattedeklaration kan en familj till exempel anlita en grannflicka, eller någon annan i bekantskapskretsen som barnen redan känner, som barnvakt någon timme då och då och betala och skattedeklarera tjänsten så att den blir vit. Det tror jag att många kommer att se som en mycket välkommen möjlighet.
När det gäller både barnens och kanske de gamla föräldrarnas behov av tillfällig omvårdnad kan det kännas tryggt att som köpare själv ha rätt att finna en utförare som familjen känner sig trygg med i stället för att i den akuta situationen anlita ett företag som kanske har flera anställda och där service och personal kan variera från gång till gång.
Herr talman! Nu har vi som sagt debatterat frågan om hushållsnära tjänster åtskilliga gånger och successivt förbättrat förhållandena för kunden, förbättrat arbetsvillkoren för utförarna och skapat fler nya vita arbetstillfällen.
Vi får väl se hur länge det dröjer innan frågan debatteras i kammaren på nytt. Men utifrån anförda argument vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 40 Agneta Berliner (Fp)
Herr talman! Hösten 2005 väckte jag en motion i Västerås kommunfullmäktige. Förslaget var att min hemstad skulle bli försökskommun i Sverige för ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Och det blev en debatt vill jag lova. Sällan har väl argumentationens vågor gått så höga i den fullmäktigesalen. En av Socialdemokraterna tackade mig faktiskt i sitt slutanförande för en härligt ideologisk debatt. Även i tidningarna var debatten lång och stundom ganska hätsk, får jag säga, men många småbarnsföräldrar tackade mig på stan för att jag ville underlätta deras vardag. Många tyckte också att det borde vara självklart att samhället inte bara stimulerar en avlastning när det gäller traditionellt manligt arbete, som via ROT-avdrag.
Något bifall till motionen blev det inte den gången, för på den tiden var det socialistisk majoritet i Västerås fullmäktige. Det är det inte i dag. Men nu befinner vi oss i riksdagens kammare, och möjligheten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster finns på plats, inte bara i Västerås utan i hela landet, tack vare alliansen.
I dag debatterar vi det förslag som ska göra det som vi tycker är en framgångsrik reform ännu mer kundvänlig, för det har funnits brister av teknisk karaktär, som att människor har fått ansöka om skattereduktionen i efterhand och fått ligga ute med pengar under lång tid. Systemet har också upplevts som krångligt, så från och med den 1 juli i sommar förenklar vi det. Den som köper hushållsarbete kommer då att betala ett halverat pris direkt och slipper alltså ligga ute med pengarna till skatteåterbäringen; man får skattelättnaden direkt.
Jag tror att det egentligen inte spelar någon större roll vad vi diskuterar när det gäller hushållsnära tjänster, som Annicka Engblom var inne på, eller var vi diskuterar dem. I botten ligger en väldigt stark skillnad i synsätt.
Vi i alliansen ser en ny marknad som öppnar sig. Vi ser fler företag som startar, en växande tjänstesektor. Vi ser oavlönat hushållsarbete som omvandlas till avlönade arbeten. Vi ser arbetslösa som får arbete, svarta jobb som blir vita med anställningstrygghet, pensionspoäng och försäkringsskydd. Vi ser att vardagen underlättas för många, inte minst hårt arbetande småbarnsfamiljer. Men det här väljer oppositionen och Socialdemokraterna att inte se eller väljer att tycka att det inte är viktigt.
Det jag vill ha sagt är, precis som Annicka Engblom var inne på, att det nog kvittar hur vi lägger upp systemet och reglerna. Oppositionen kommer sannolikt alltid att tycka att detta är fel. Det som är riktigt märkligt i detta, tycker jag, är att Socialdemokraterna alltid är för ROT-avdrag men alltid sätter klackarna i backen när det gäller RUT-avdrag. Jag får liksom inte ihop den ekvationen.
Herr talman! Skatteverket presenterade 2006, alltså året innan skattereduktionen startade, en undersökning där 16 procent av de tillfrågade svarade att de hade köpt hushållstjänster svart under det senaste året. Omräknat skulle det motsvara 648 000 personer som hade köpt hushållstjänster svart. Och det köpta svartarbetet motsvarade enligt Skatteverkets undersökning ungefär 20 000 årsarbeten. Jag tror att det var dem som Fredrik Olovsson var inne på. Den uppgivna svarta köpesumman motsvarar 2,4 miljarder kronor. Det är alltså det svartarbetet och de uteblivna skatteintäkterna som vi nu börjar skönja en omvandling av.
Vi vet att under det halvår som reformen var i gång 2007 beviljades 53 000 personer skattereduktion. Det kan tyckas lite, som Fredrik Olovsson säger, men det var ett halvår och det var en start. Och under förra året verkar omfattningen ha ökat lavinartat. Almega räknar med att det i december förra året var 255 000 hushåll som köpte den här typen av tjänster. Branschen beräknas omsätta minst 3,3 miljarder och skapa, som Annicka sade, över 6 000 heltidstjänster - 5 000, säger hon, men 6 100 är den siffra som jag har sett.
Hushållsnära tjänster är en marknad som behövs mer än någonsin. Branschföreningen menar att trots lågkonjunkturen är efterfrågan stor på just de här tjänsterna. Och en stor majoritet av företagen har nyanställt det senaste halvåret. Nästan alla av hemtjänstföretagen, 94 procent, räknar med att kunna utöka sin verksamhet. Vi kan alltså räkna med fler nyanställningar i den här branschen.
Herr talman! Frågan om hushållsnära tjänster har många likheter med frågan om barnomsorg, och den svenska jämställdheten har mycket att tacka förskolan för. Tidigare, även om många har glömt det, fick den som arbetade betala barnomsorgen själv. Om vi hade fortsatt på den vägen hade det lett till en jämställdhet som bara hade varit möjlig för höginkomsttagare. Så är det inte i dag. Vi valde en annan väg.
Att det obetalda hushållsarbetet i våra hem är ojämnt fördelat vet vi. Kvinnorna tar fortfarande ansvar för ungefär två tredjedelar av sysslorna. Många kvinnor upplever att de aldrig kan koppla av. Ur detta föds bland annat den stress och press som i många fall drabbar kvinnor. Kanske är detta en av orsakerna till att kvinnor är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade i betydligt större utsträckning än männen. Kvinnornas huvudansvar för hushållsarbetet och barnen är huvudorsaken till att kvinnornas förankring på arbetsmarknaden också är svagare än männens. Efter att män och kvinnor har inlett ett sammanboende och/eller har fått barn uppträder ett könsgap, till exempel när det gäller kvinnor på chefspositioner, och det gapet består under hela återstoden av yrkeslivet.
En jämnare fördelning av arbetet i hemmet skulle öka kvinnors möjlighet till jämställdhet med männen på arbetsmarknaden. Då behövs det samhällsinsatser för att lyfta ansvaret för det obetalda arbetet hemma från kvinnors axlar. Här spelar alliansens införande av skattereduktion för hushållsnära tjänster en mycket viktig roll.
I den bästa av världar hade vi ett skattesystem med så låg inkomstskatt att alla hade stora möjligheter att köpa de tjänster de ville. Då skulle den här typen av riktade skattereduktioner inte behövas. Men där är vi inte i dag. En reform som har gjort att vi har en bransch som växer nu i lågkonjunktur och där nästan alla nyanställda kommer från arbetslöshet tycker jag att vi måste betrakta som framgångsrik. Och jag välkomnar de förändringar som vi nu kommer att genomföra.
I detta anförande instämde Annicka Engblom (m).
Anf. 41 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Agneta Berliner gjorde jämförelsen med ROT-avdrag, och den görs ofta. Man tycker att det är förskräckligt att vi socialdemokrater anser att tillfälliga ROT-avdrag i lågkonjunktur är en bra idé medan vi anser att permanenta subventioner till hushållsnära tjänster är en dålig idé. Det kan därför vara på sin plats att förklara skillnaden däremellan.
Ett av de problem som vi upplever när konjunkturerna går upp och ned är att vi, inte minst i byggbranschen, får mycket högre arbetslöshet i en nedgång. Ett sätt att möta det är att flytta investeringar i tiden. Det gör vi med ett ROT-avdrag. Det innebär att konjunktursvackan inte behöver bli så djup och att många byggnadsarbetare under en period när de annars skulle gå arbetslösa och kanske slås ut från branschen kan vara kvar och göra jobb. När konjunkturen sedan vänder uppåt står de redo att kunna ta de jobb som finns. På så sätt undviker vi också flaskhalsar i den viktiga del av ekonomin som byggsektorn är. Vi kan alltså surfa längre på högkonjunkturen än vad vi annars kan göra. Det är därför vi är för tillfälliga ROT-avdrag.
Regeringen tycker att man ska ha permanenta ROT-avdrag. Då avhänder man sig hela den konjunkturinjektion som ett tillfälligt ROT-avdrag är. Där har vi alltså en stor skillnad.
Jag har gjort en egen privat prisundersökning hos några av de bolag som erbjuder hushållsnära tjänster och jämfört prisbilden före och efter subventionens införande. Priserna har höjts väsentligt mer än vad inflation och löneökningar gett upphov till. Är det verkligen rimligt att en sådan stor del av de pengar som skattebetalarna står för går till vinster i dessa bolag för att man har höjt priset så mycket? Subventionen gör det möjligt för bolagen att höja priset väsentligt mer än vad man rimligtvis borde göra.
Anf. 42 Agneta Berliner (Fp)
Herr talman! Fredrik Olovssons privata prisundersökning väljer jag att inte kommentera. Den är alldeles för osäker.
ROT-avdragen är bra. Jag vet att Socialdemokraterna värnar de manliga byggnadsarbetarna; det är inte någon hemlighet. Men varför värnar ni inte att göra en traditionellt kvinnlig svartmarknad vit?
Jag undrar också om Fredrik Olovsson och övriga socialdemokrater hade röstat för ett tillfälligt avdrag för hushållsnära tjänster. Är det en öppning där vi kan börja nå varandra? Skulle Fredrik Olovsson rösta för det om det hade varit aktuellt?
Anf. 43 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det är synd att Agneta Berliner inte tror på min undersökning. Det vore intressant för några pigga journalister att titta på hur det egentligen har blivit på detta område. Agneta Berliner skulle kanske tro mer på dem än på mig.
Jag tror inte på permanenta subventioner till det privata näringslivet. Det är en uppfattning som borgerliga politiker oftast också står fast vid. I detta fall gör man dock ett undantag - kanske för att de väljargrupper man naturligen har, de som tjänar lite bättre, tycker att det är trevligt att få denna tjänst subventionerad. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.
Vi måste välja, både i livet och i politiken. I dag får vi höra att många lärare runt om i landet sägs upp. Kommunerna har för dålig ekonomi. Det är naturligt för mig som socialdemokrat att i stället för att ha skattesubventioner som i första hand och till största del går till de människor som har goda inkomster och råd att köpa dessa tjänster i alla fall flytta dessa resurser till skola, vård och omsorg. Det är en tydlig prioritering som vi vill göra.
Det handlar inte om fler eller färre jobb totalt sett. Det handlar om vilka jobb vi tycker att vi ska ha i samhället. Då väljer vi, i detta läge, att satsa mer pengar på skolan, vården och omsorgen.
Om nu städjobben är så viktiga, varför inte städa bättre på sjukhus, skolor och dagis?
Anf. 44 Agneta Berliner (Fp)
Herr talman! Socialdemokraterna är inte särskilt trovärdiga i skoldebatten och skolpolitiken, men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.
Fredrik Olovsson säger att det är de borgerliga väljargrupperna som gynnas. När man har tittat på vilka som är intresserade av att köpa hushållsnära tjänster har kvinnor ett större intresse än män. Är kvinnor inte Socialdemokraternas väljargrupp? Ett stort intresse finns också i gruppen mellan 65 och 89 år. Är pensionärer inte en viktig väljargrupp för Socialdemokraterna? Det är också intressant för barnfamiljer att köpa tjänsterna. Är barnfamiljer inte en viktig väljargrupp för Socialdemokraterna?
Anf. 45 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag ber att få instämma i och yrka bifall till skatteutskottets förslag i detta betänkande.
Avdrag för hushållsnära tjänster är en reform som Kristdemokraterna länge har stött. Här finns flera uppenbara fördelar. För det första ökar avdraget sysselsättningen. För det andra kan det underlätta vardagstillvaron för hundratusentals familjer. För det tredje gör det traditionellt svarta arbeten vita. För det fjärde ökar det skatteintäkterna och förstärker statsfinanserna. För det femte skapas fler företag. För det sjätte pekar allt på att det också blir fler kvinnliga företagare.
Herr talman! I fjol omsatte branschen för hushållsnära tjänster 3 300 miljoner kronor och har sedan reformen infördes skapat 6 100 heltidstjänster. I december 2008 köpte över 255 000 hushåll dessa tjänster. Det är en ökning med 50 procent eller 70 000 hushåll sedan våren 2008. Detta sker samtidigt som vi har den värsta lågkonjunkturen i modern tid. Nio av tio som nyanställs kommer direkt från ett liv i arbetslöshet, i många fall från ett långvarigt ekonomiskt utanförskap. De får en ny chans på arbetsmarknaden.
Därmed, herr talman, är en bransch som tidigare varit hårt drabbad av osäkra svartjobb tack vare alliansens politik, tack vare Moderaternas, Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas insatser, på väg att göra en bransch vit och tryggare. Detta har inte bara ökat statens skatteinkomster. Personer som tidigare utfört hushållssysslor på den svarta marknaden är nu försäkrade, har pensionsrätt, kan organisera sig fackligt och få sjukpeng och allt annat vanliga anställda tar för givet. Det är på tiden och det är positivt. Vi önskar att riksdagen skulle kunna vara enhällig i detta.
Herr talman! Med denna proposition tar reformen ytterligare ett angeläget steg framåt. Alliansregeringen presenterar ett bra förslag som innebär att skattereduktionen för hushållsarbete ges en enklare och effektivare utformning. Detta ger bevisligen stora fördelar, både vad gäller effektivitet och möjligheter till skattekontroll. Inte minst viktigt är det faktum att genom att utbetalningarna sker regelbundet från Skatteverket kan myndigheten snabbt plocka upp signaler om oegentligheter och felaktigheter för vidare åtgärd.
Naturligtvis är det utförarna, företagen, som är bäst lämpade att ha kontakt med skattemyndigheten och inte de enskilda hushållen. Därför underlättar förslaget Skatteverkets hantering och kontroll för att säkerställa att regelverket följs.
Herr talman! I dag kan köpare av hushållsnära tjänster tvingas vänta på skatteåterbäringen i upp till två år. Det skapar förutom en belastning på hushållens ekonomier en onödig och påfallande begränsning av efterfrågan. Det innebär ett hinder för att köpa dessa tjänster - tjänster som har ökat med 50 procent det senaste året.
Reformen kan förväntas leda till ytterligare efterfrågan på hushållsnära tjänster, fler anställda, minskat utanförskap och högre skatteintäkter samt en enklare vardag för många hushåll.
Ursäkta, herr talman, om jag upprepade det jag har sagt tidigare, men det kanske behöver nötas in.
En viktig del i propositionen är att arbete utfört av individer som inte har F-skattsedel nu berättigar till skattereduktion. Det är bra då det ökar priskonkurrensen på marknaden och gör det möjligt för fler privatpersoner att gå från svart arbete till vitt.
Herr talman! Den kritik som oppositionen framför baserar sig i grund och botten på en syn på hushållsarbete som sämre än andra arbeten. Detta är uppenbarligen en ideologisk fråga där vi inte hittar varandra.
Vi kristdemokrater, tillsammans med övriga i alliansen, delar inte den synen som finns på den politiska socialistiska sidan. Vi anser att även hushållsjobb i ett hem, i en familj, är något positivt. Vi anser att det är positivt att gå från arbetslöshet till sysselsättning även när det gäller hushållsnära tjänster. Vi tycker att det är positivt att gå från svarta jobb till vita jobb. Vi tycker att det är positivt att det skapas trygghet, något som alla på arbetsmarknaden har rätt till och efterfrågar.
Det är bra för den samhällsgemenskap som heter Sverige - för vårt land - att de här jobben skapas och att de skapas under ordnade förhållanden.
Jag ska inte som kristdemokrat stå här och slå mig för bröstet, men jag tycker att det som vi i alliansen genomför är bra. Det ska vi vara stolta över.
Jag är övertygad om att den tiden kommer när ni en gång i regeringsställning - den dagen kommer för Socialdemokraterna - inte kommer att avskaffa detta, utan kommer att vara de hushållsnära tjänsternas försvarare.
Herr talman! När nu oppositionen säger sig vilja värna om företag inom branschen hushållsnära tjänster är det ett problem att likviditetsproblem kan uppstå för företagen då de måste kontakta Skatteverket för att få ut resterande belopp för utförda tjänster. Den tid som det kommer att ta för denna procedur är försumbar i jämförelse med de likvida problem som uppstår för familjerna när de kan tvingas vänta nästan två år för att få tillbaka pengar på skatten. Detta borde oppositionen inse. Oppositionen säger vidare att det är en liten grupp höginkomsttagare som använder systemet och att dessa skulle ha råd att betala städtjänst utan skattereduktion.
Min gode riksdagskollega Fredrik Olovsson talade om Östermalm. Ibland blir det så i de här debatterna att vissa områden ska framstå i negativ dager. Jag kan inte tänka mig att Östermalm nämns i det här sammanhanget. Jag har absolut ingen anknytning till Östermalm. Jag är bosatt i Mora och uppvuxen i Blekinge och i Kalmar län. Varför detta eviga tjat om Östermalm? Kommer man i nästa inlägg att nämna Danderyd?
Enligt Almega, tjänsteföretagens organisation, köpte 255 000 hushåll dessa hushållsnära tjänster i december förra året. Det är ingen liten grupp; den är vida större än Östermalm och Danderyd.
Intresset för tjänsterna är uppenbarligen mycket stort bland barnfamiljerna, dock inte i den familj jag själv tillhör på Broåkersvägen 9. Vi kommer inte att köpa de här tjänsterna. Vi knegar på på eget sätt. Men den är bra för en massa andra människor. Därför ska denna reform genomföras.
Som heltidsarbetande föräldrar och med små barn på dagis - det är så få som utnyttjar vårdnadsbidraget, så de flesta är på dagis - är det svårt att hinna med att värna om och få tid för varandra. Det är inte alla barnfamiljer som orkar allt. Jag kan tala av egen erfarenhet.
Denna reform, ursäkta att jag använder stora ord, är framåtsyftande. Den är oerhört positiv. Haka på från oppositionens sida.
Herr talman! Inga system är perfekta och avvägningar måste alltid göras mellan effektivitet och risker för skattefusk. Det finns, om inte annat, teoretiska möjligheter att missbruka även denna reform. Inte alla 9,3 miljoner svenskar är hederliga. Det finns skurkar och skattesmitare även i vårt land. Även detta kan missbrukas.
Vi i allianspartierna är medvetna om detta och vi förutsätter att regeringen följer utvecklingen i detta hänseende och vidtar åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.
Vi ska inte glömma de stora fördelar som reformen redan har inneburit för både hushåll och ökad sysselsättning.
Jag inledde anförandet med att räkna upp sex positiva faktorer, förtjänster, med det här förslaget. Annicka Engblom från Moderaterna kom upp till lika många positiva argument. Jag kommer inte att upprepa dem, men de finns och de är uppenbara.
Detta är något som Sverige behöver.
Jag yrkar bifall till denna reform.
Anf. 46 Marie Engström (V)
Herr talman! Man blir alldeles överväldigad av alla positiva omnämnanden om denna reform som faktiskt redan är sjösatt. Det är ju inte reformen som sådan som debatteras utan vissa förändringar.
Vänsterpartiet har tidigare haft en del invändningar. Vi vidhåller naturligtvis de uppfattningarna.
Det gäller den fördelningspolitiska framtoning som vi tycker är felaktig. Det handlar om avdragets karaktär. Det har vi tagit upp många gånger. Det är ett väldigt generöst avdrag. Som Ekonomistyrningsverket skrev i sin remiss är det här inget avdrag, det är ett bidrag. Det borde finnas på budgetens utgiftssida.
Vi har ifrågasatt de stora positiva sysselsättningseffekter som ni har tagit upp. Vi tror inte att de kommer att bli så stora. Det har nämnts en hel del siffror. Jag tänker inte prata siffror. Vi får återkomma till det när reformen har funnits ytterligare en tid.
När vi fattade beslutet i riksdagen hade ni med en så kallad jämställdhetsanalys. Ni menar att kvinnorna skulle slippa utföra hushållsarbetet. Då undrar vi: Männen då? Vi menar att skattesubventionen inte löser problemet. Att ta in en tredje part i hemmet löser ju inte problemet med ojämställdhet när det gäller fördelningen av arbetet i hemmet.
Ni pratar så mycket om att vi kommer till rätta med skattefusk. Vi har ju redan tidigare debatterat nytt skattefusk som den här reformen har inbjudit till. Vi kommer ihåg fakturan där trädfällningen kostade 300 kronor och klipp av gräsmatta gick upp till 8 000 kronor. Varför var det så? Jo, därför att gräsklippning ingår i reformen, men inte trädfällning. Det är ett exempel på gränsdragningsproblem som också uppenbarligen inbjuder till skattefusk.
Så till förslagen i betänkandet. Det är två stora frågor. Dels är det den så kallade fakturamodellen som nu ska införas, dels att även privatpersoner, alltså människor utan F-skattsedel, ska kunna utföra de här tjänsterna.
Så sent som för någon vecka sedan hade vi en debatt om mindre företags likviditetsproblem just nu. Vi var egentligen rörande eniga om att det är ett stort problem, i synnerhet i dag i finanskrisens spår. Med den här reformen lägger vi ju på ett ytterligare problem när det gäller möjligheten att ha god likvid i mindre företag. Det har inte minst organisationen Företagarna skrivit om. Jag läste i går ett pressmeddelande på deras hemsida.
Företrädare för alliansen pratade här i talarstolen om besök som man har gjort hos företag som tycker att det här inte är något problem alls. Man får väl reda ut inom företagssfären huruvida det är ett problem. Man behöver väl inte så mycket fantasi för att förstå att det kan uppstå likvida problem.
Mindre företag får också stå risken i och med att man kanske inte kan ha kontroll över om den person som man gör jobbet hos har nått upp till taket för tillåtet skatteavdrag.
Det finns en rad frågor om det nya regelsystemet som har tagits upp i reservationen i betänkandet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet ställer sig också bakom reservationen, och jag yrkar bifall till den.
Anf. 47 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Vänsterpartiet vill ofta och gärna i denna kammare ta på sig ansvaret för att vara det mest kvinnopolitiska partiet. Jag har glömt vad det heter. Det mest feministiska partiet, menar jag. I den här diskussionen har vi lyft fram just den sektor där det är mest kvinnor som jobbar. De har haft låga ersättningar, och det har varit otrygghet i jobbet.
Därför finns det utifrån dessa aspekter anledning att fråga Vänsterpartiet om man inte ser något som helst positivt med denna reform eftersom man gång på gång när vi har stått här i talarstolen har motsatt sig denna reform. Denna reform har medfört många positiva saker för kvinnor. Det gäller eget företagande, att man har gått från anställning eller från arbetslöshet och att man också har fått trygghet i sin anställning i form av pension och sjukpenning. Det feministiska Vänsterpartiet kanske skulle kunna svara på det.
Vi talar om konceptet att det måste genomföras många olika reformer för att man ska komma till rätta med utanförskapet och arbetslösheten. Reformen när det gäller hushållsnära tjänster är en del av det.
Kommer Vänsterpartiet, om olyckan skulle vara framme och det blir regeringsskifte 2010, att avskaffa detta? Vad har i så fall Marie Engström för svar till alla de människor som man skickar ut i förhoppningsvis bättre tider än nu men fortfarande en lågkonjunktur?
Anf. 48 Marie Engström (V)
Herr talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det tog lite tid innan Annicka Engblom fick fram det, men det kom fram så småningom. Vi var väl det första feministiska partiet i svensk politik. Sedan följdes vi av många andra som kallade sig feminister. Det tycker vi är mycket positivt.
För ett feministiskt parti är det väldigt viktigt med en väl utbyggd välfärdssektor. Därför är vi väldigt oroliga över det som händer i dag i kommuner och landsting. Vi har läst till exempel SKL:s skatteprognos som är en mycket dyster läsning. Vi har hört talas om varsel och uppsägningar. Inte minst i mitt eget län Värmland sker det uppsägningar inom vårdyrken och så vidare. Det är frågor som ligger Vänsterpartiet varmt om hjärtat, och det handlar mycket om kvinnor. Vi tycker att detta är en central fråga.
Nästa fråga från Annicka Engblom handlade om vad som skulle hända med alla som i dag jobbar inom denna sektor i företagen som utför hushållsnära tjänster. Jag tolkar frågan på det sättet.
Man måste hela tiden diskutera vilka tjänster som ska subventioneras. Det finns en enorm efterfrågan på hushållstjänster. Men är det tjänsterna för de människor som man vänder sig till i dag som vi ska subventionera? Nej, det är det inte. Jag tror att det finns många äldre människor som i dag kanske inte har råd att efterfråga dessa tjänster, och kommunerna kanske inte har möjlighet att tillhandahålla precis alla de tjänster som skulle behövas. Det finns olika typer av servicetjänster. Det finns en enorm marknad där de som i dag jobbar med att städa åt högavlönade kanske skulle kunna hjälpa till inom andra sektorer.
Anf. 49 Annicka Engblom (M)
Herr talman! Detta var väldigt klargörande från Vänsterpartiet. Den ideologiska vallgraven som går mellan Vänsterpartiet och alliansen vad gäller vilka som ska utföra vad är i och för sig ingenting nytt i denna kammare. Uppenbarligen ska sådana tjänster utföras i offentlig sektor - det vet vi. Inga andra än offentliga myndigheter och kommuner ska kunna utföra dessa tjänster i så fall. De ska bara ske i offentlig sektor och inte inom näringslivet. Ändå ser vi att behovet finns, och Marie Engström vittnar också här om att dessa tjänster är efterfrågade och att alla kommuner inte kan erbjuda alla de tjänster som företagen kan erbjuda. Många kanske inte som tidigare har råd att ta del av dessa olika tjänster. Men det förslag som vi i dag lägger fram innebär faktiskt att även människor med normalinkomster ska kunna åtnjuta dessa tjänster. Dessa tjänster kanske också fyller ett hål i det kommunala utbud som finns i dag. Detta kan innebära att man underlättar för småbarnsfamiljer och äldre som kanske behöver hjälp med både det ena och det andra i hemmet men som inte är högavlönade.
Marie Engström har fortfarande inte riktigt svarat på min fråga, men hon har en chans till i sin sista replik. Ska Vänsterpartiet bestämma sig för om man ska föra en arbetslinje eller inte? Ska man bejaka en politik som faktiskt innebär, enligt kalla siffror som vi har visat här i dag, en tillväxt i en vit sektor i stället för i en svart? Den innebär att människor har gått från arbetslöshet till anställning. Ska vi inte bejaka denna arbetslinje i så fall och, eftersom denna sektor omfattar mest kvinnor, även den feministiska synvinkeln? Ämnar Vänsterpartiet avskaffa detta om olyckan skulle vara framme och ni tar över makten 2010?
Anf. 50 Marie Engström (V)
Herr talman! Det var väldigt svårt att i Annicka Engbloms replik följa vad frågan egentligen gällde. Det var oerhört ostrukturerat, skulle jag vilja säga.
Jag vill ändå slå fast igen att det är riktigt att det är en stor ideologisk skillnad mellan våra partier. Det är uppenbart. Vi har sagt nej till stora skattesänkningar som framför allt har riktats till höginkomsttagare. Vi har sagt nej av det skälet att ni har urgröpt kommunernas och landstingens ekonomi. Statsbidragen har inte värdesäkrats. Det har gjort att vi tyvärr står inför stora varsel och uppsägningar inom kommunsektorn. Det tycker jag är väldigt allvarligt, och det är allvarligt för många, både kvinnor och män, i det här landet. Det var den frågan som Annicka Engblom tog upp.
När det gäller vilka tjänster som man skulle kunna tänka sig att satsa på har jag svarat på det en gång. Det handlar om servicetjänster inom ramen för kommunerna. När det gäller vem som sedan är utförare kan det vara kommunen, men kommunen kan också anlita någon som utför detta. Det är väl inte det viktigaste? Det viktigaste är väl vem man vänder sig till? Då menar jag att det är de människor som är i absolut störst behov av service och hjälp i hemmen som också ska få tillgång till detta. Det är mitt svar på Annicka Engbloms fråga.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 11 mars 2009.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
5. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
6. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
7. lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:77 och avslår motion
2008/09:Sk13 av Marie Engström m.fl. (v, s, mp).- Reservation 1 (s, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 115 0 15 m 85 0 0 12 c 25 0 0 4 fp 25 0 0 3 kd 24 0 0 0 v 0 20 0 2 mp 0 17 0 2 Totalt 159 152 0 38
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.