Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Betänkande 2008/09:MJU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 juni 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Överlåtbara fiskerättigheter m.m.(pdf, 244 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:23 Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Beslut

Nya regler om fiskerättigheter (MJU23)

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-05-05
Justering: 2009-05-26
Trycklov till Gotab och webb: 2009-06-01
Trycklov: 2009-06-01
Trycklov: 2009-06-03
Reservationer: 5
Betänkande 2008/09:MJU23

Alla beredningar i utskottet

2009-05-05

Nya regler om fiskerättigheter (MJU23)

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består idag av ett åttiotal fartyg.

Fiskeriverket kan från och med den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare och ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-06-11
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:MJU23, Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Debatt om förslag 2008/09:MJU23

Webb-tv: Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 26 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 23 om överlåtbara fiskerättigheter. Förslaget innebär att den svenska staten skänker bort våra gemensamma tillgångar till några få personer. Tillgångarna som vi skänker bort är andelar av den kvot som Sverige har rätt att fiska inom det pelagiska segmentet, alltså bland annat den sill, makrill och skarpsill som fångas i våra och EU:s fiskevatten. Varför läggs då ett sådant här förslag? Några argument som regeringen gett uttryck för är att det ska medverka till ett hållbart fiske och främja en balanserad fartygsstruktur, alltså åstadkomma en anpassning av antalet fiskebåtar till de fiskemöjligheter som finns och på så sätt få en lönsamhet i fisket. Att Sverige har för många båtar inom det pelagiska fisket utifrån den kvotandel som Sverige har är ett faktum. Det är flera som har ansvaret för detta, inte minst de som finansierat uppbyggnaden av flottan. Det är EU-medel och bankerna. Bankerna har drivit på frågan och lyckats få till ett införande av försäljningsbara kvoter så att de kan rädda sitt kapital. Det är högst besynnerligt att en högerstyrd regering inte låter marknaden sköta strukturrationaliseringen av flottan. Den här regeringen gör allt för att rädda bankernas satsade medel med hjälp av statliga resurser. Det har ju tydligt visat sig på det ena politikområdet efter det andra. Ett annat argument som regeringen och majoriteten i utskottet hävdar för att införa försäljningsbara kvoter är att det ska gynna bestånden genom ett minskat fisketryck. Att hävda detta tyder antingen på en total okunnighet om vad man sysslar med eller att man tror att man ska kunna lura andra okunniga. Jag tror faktiskt att det första påståendet är rätt, att det speglar en okunnighet från dem som lägger fram förslaget. Förslaget handlar om att den svenska kvot som tilldelas i förhandlingar med de andra nationerna i EU ska fördelas till ett fåtal personer. Att detta skulle innebära att de bara skulle fiska upp en del av kvoten för att säkra bestånden är totalt orimligt, speciellt med tanke på att de kanske har utökat sin andel av kvoten genom köp för flera miljoner kronor. Att påstå eller tro något liknande speglar en okunnighet eller naivitet som går utöver det mesta. Naturligtvis handlar införandet av försäljningsbara kvoter endast om att staten genom att ge bort våra gemensamma resurser av fisk åstadkommer en rationalisering av den pelagiska fiskeflottan. Att så blir fallet kan vi vara överens om, för de flesta av oss vet att en hel del av affärerna redan är genomförda, både till svenska och till utländska intressen. Herr talman! När staten gynnar en förhållandevis liten andel av de verksamma i en näring är den mänskliga reaktionen många gånger naturlig genom att övriga undrar: Varför inte jag? Varför får inte jag min räkkvot? Varför får inte jag mina torskkvoter? Jag har full förståelse för dem som ser det orättvisa i detta. Men om systemet skulle överföras även i dessa fisken, såsom tanken var från regeringens sida, kan vi med all säkerhet konstatera att yrkesfisket utefter våra kuster skulle vara borta för all framtid. Men även det föreslagna systemet kommer att påverka andra fisken genom att ett mycket stort kapital förts över från staten till de fiskare som säljer sina kvotandelar. Dessa kan i sin tur, vilket också redan sker, gå in och köpa andra båtar i andra fisken. Detta får också till följd en viss koncentration av fisket till vissa orter där det pelagiska fisket tidigare varit starkt. Det är detta vi menar när vi påstår att detta påverkar också andra fisken utefter vår kust, något som uppenbarligen inte berör majoriteten i utskottet. Herr talman! Majoriteten i utskottet hänvisar till andra länder som har infört systemet och talar om hur lyckat det varit. Smolket i bägaren har varit att det har skett en viss ägarkoncentration, dock inte i sådan omfattning att det bedömts medföra några problem. I förslaget står det att i normalfallet ska den som står för fiskerättigheterna kunna inneha 10 procent av den nationella kvoten, och han får ha fiskerättigheter för högst två fartyg. Men det ska finnas möjlighet för Fiskeriverket att utverka undantag och godkänna större andel än 10 procent. Det kan då konstateras att tio personer kan äga den totala svenska fiskekvoten i bästa fall. Men troligen kommer den siffran att krympa till kanske sex sju personer. Min fråga blir då: När anser majoriteten att ägarkoncentrationen blir ett problem? Detta förslag kan innebära att sex sju personer kan äga det. Det kan ju inte vara när ingen äger kvoten, för så har vi det i dag. Det skulle därför vara intressant att få veta när detta blir ett problem. Herr talman! Syftet med förslaget är i grunden att åstadkomma en reduktion av fiskeflottan med hjälp av våra gemensamma resurser. Att detta behöver utvärderas för att man ska ser hur väl systemet lyckas åstadkomma detta är kanske naturligt, men så tycker inte regeringen och deras partikolleger i utskottet. I förslaget gäller en tioårsperiod för kvoterna och handeln med dessa. Det borde vara självklart att en utvärdering sker kontinuerligt för att man ska se i vilken mån strukturrationaliseringen sker och inte minst för att följa upp hur ägarkoncentrationen ser ut. Detta kan göras varje år utan några större problem. Men det finns inget som helst intresse för det. Nej, i stället konstaterar man att rationaliseringen inte behöver ta särskilt många år, och sedan ska man ta upp en diskussion om att permanenta systemet. Man ska alltså ge bort vår gemensamma egendom till sex sju personer utan några som helst skrupler. Detta är betydligt värre än när Moderaterna gav bort Tibble gymnasium i statsministerns hemkommun Täby. Herr talman! När tioårsperioden är över och fartygsflottan förhoppningsvis har strukturerats har systemet uppfyllt sitt syfte. Alla spelarna har vetat om reglerna, och priserna på kvoterna är satta därefter. Att i dag då förespegla att det inte gäller tio år utan är en permanent lösning är inget annat än rent vansinne. Om systemet går igenom här i riksdagen i dag kommer vi socialdemokrater att stå upp för beslutet så att de som har gjort dessa stora affärer inte ska känna sig lurade. Det är också viktigt att vi får signalen så att rationaliseringen av flottan blir gjord. Men vi kommer, oavsett om vi sitter i regeringsställning eller ej, att följa upp utvecklingen, både vad gäller minskningen av antalet fartyg och av ägarkoncentrationen. När tioårsperioden är till ända har förhoppningsvis rationaliseringen genomförts och kvoterna kan återföras till staten. Eller också kan staten auktionera ut dem för en viss period. Herr talman! Vi socialdemokrater är för ett system med fiskerätter, oavsett om det är pelagiskt fiske, skaldjursfiske eller torskfiske. Vi tror att det är ett bra system för dem som fiskar eftersom de kan anpassa fisket till de perioder då de får bäst betalt för varan. Men som framgått av inlägget tror vi inte på ett system där staten ger bort kvoterna så att dessa ska kunna säljas. Det kommer med nödvändighet att innebära en koncentration av fisket och troligen med EU:s lagstiftning att även andra EU-medborgare har rätt att köpa kvoterna. Detta har ännu inte prövats i domstolen, men så kommer sannolikt att bli fallet. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Tina Ehn (Mp)
Anf. 27 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 23 handlar om överlåtbara fiskerättigheter. Man säger att syftet med denna nya lag främst är att minska fartygsflottan i det pelagiska yrkesfisket. Fisket som avses gäller sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Havet tillhör alla, och havet tillhör ingen. Detsamma kan man säga om fisken. Det är ett gemensamt ansvar, och det kräver alltid samarbetsvilja. När det gäller havet och fisken krävs det förståelse för sambanden och ett trovärdigt kunskapsunderlag. Just nu pratar vi om enskilda arter som fångas för föda till människor eller till andra områden som djurfoder. Men dessa pelagiska fiskarter är delar i näringsvävar i haven och är beroende av olika förutsättningar, och de bidrar till vissa förutsättningar såsom att de de är mat till andra individer, och allting hänger som bekant ihop. Det pelagiska fisket handlar om fisk som lever av plankton och som lever i det öppna havet. Jag tänkte tala lite grann om dessa olika fiskar. Jag inser att nästa talare är en person som kommer att rätta mig om jag säger fel. Detta betänkande handlar i hög grad om dem som lever av fisket, men det handlar i ännu högre grad om dessa arter. Den ena arten, makrillen, är en fet fisk vars uppväxtområden är Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Atlanten. Den leker i nordiska vatten, i ytvatten, och den vandrar för att leka och hitta föda. Den flyttar i stora stim på våren i Skagerrak och Kattegatt just för att leka. Den kan följa födan ända till Östersjön. Men den vänder tillbaka till djupvattnet i Nordsjön och Atlanten under hösten. Den hade en mycket låg lekbiomassa runt 2002, men den har hämtat sig markant sedan dess. Vi har sillen, och den finns i alla svenska omgivande hav. Den kallas för strömming då den fångas norr om Kalmar. Den leker i stim vid kusternas grundvatten eller på bankar i havet, och den förflyttar sig över stora områden. Den rör sig också i flera vattenlager, och den följer planktonets rörelse. Man talar om fem olika bestånd av sill, och den fiskas med trål och med fasta redskap efter kusterna. Skarpsill finns i Kattegatt, Skagerrak och Bottenviken - via Östersjön där den växer upp och har födoområden. Den leker både ute till havs och vid kusten, och den rör sig i stim. Skarpsillen fiskas för att sedan bli fiskmjöl eller olja. I flera länder är den också uppskattad som födofisk. Denna art ökar i och med att torsken har minskat. Skarpsillen är nämligen föda till torsken. Blåvitling, också kallad kolmule, finns utmed hela Atlantkusten, i svenska vatten, i Skagerrak och i norra Kattegatt. Den leker i de fria vattenmassorna och är en så kallad djupvattenfisk. Blåvitlingen finns gärna på ett par hundra meters djup. Den fiskas med både flyttrål och bottentrål. Denna fisk används till fiskmjöl och olja. Tobis finns utefter kusten och ute i havet. Det finns både en kusttyp och en havstyp. Gemensamt för de båda typerna är att de finns i alla svenska vatten. De lever under lite olika omständigheter. Tobisen fiskas med finmaskiga trålar. Det här är den dominerande arten när det gäller industrifisket. Den är viktig föda för torsk, kolja och gråsej. Men i vissa områden har tobisen tagit slut. Den bör få återhämta sig med tanke på lekbestånd och möjligheter till återuppbyggnad. I dag består den pelagiska yrkesflottan av ett åttiotal fartyg. Syftet med här föreliggande förslag är att storleken på denna flotta minskas. Det ska ske en omstrukturering genom marknadsmekanismer, kan vi läsa. Storleken på utdelade rättigheter fastställs med ledning av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod. Vi anser att det i fiskefrågan i grunden finns problem som har att göra med den gemensamma resursen, allmänningen, och med det nyttjande som i dag har överstigit vad som är hållbara ramar. Vi anser att gratis utdelning till ett begränsat antal personer med rättigheter att nyttja den här resursen är ett märkligt sätt att förhålla sig till problematiken. Det självklara borde i stället vara att man som nyttjare, i det här fallet fiskare, får betala ett arrende för att dra nytta av och ekonomisk vinning på den här allmänningen. Regeringens förslag skapar incitament för de fiskare som får ta del av de utdelade kvoterna att betrakta resursen som sin. Vi är därför tveksamma till att använda denna typ av marknadsmekanism som innebär att försäljbara kvoter införs. Vi befarar många negativa följdeffekter i och med införandet av de här fiskerättigheterna. Vi anser att regeringens förslag är sådant att man inte riktigt tillräckligt förstått problematiken kring den ägarcentrering som det kan bli. I alla fall har man inte några lösningar för att undvika att så blir fallet. Man föreslår en begränsning av varje yrkesfiskares kvotandel till maximalt 10 procent - precis som Jan-Olof Larsson tidigare här nämnt. Men det är inte alls någon lösning på detta med ägarkoncentrationen. När man dessutom öppnar för en möjlighet till mer än 10 procent vid särskilda skäl är risken stor att ägarkoncentrationen blir mycket större. I fråga om förslaget råder dessutom en osäkerhet om huruvida rättigheterna kan säljas internationellt och inte bli kvar inom det svenska fisket. Det problemet ser man. Men även om vi har krav på att fartygen är registrerade i Sjöfartsverkets fartygsregister och på att tillståndsinnehavaren har en personlig fiskelicens är det inte utrett om detta krav står i överensstämmelse med EG-fördraget om fria varor och tjänster. Ännu större osäkerhet uppstår om man öppnar för att även juridisk person ska kunna få värva fiskerättigheter. Detta utreds för närvarande i samband med en ny fiskelagstiftning. Här råder alltså en oklarhet. Om man vill begränsa det totala fisketrycket ges det med detta förslag inte tillräckligt med omtag när det gäller denna problematik. Eftersom möjligheten finns att sälja sina rättigheter och att gå över till en annan typ av fiske i andra bestånd byter man bara ett fiske mot ett annat. Den risken ser vi finns. Vi tycker också att det kan vara på sin plats att efter fem år utvärdera det som här föreslås för att se om det ger avsedd effekt. Att försöka få det här fisket att drivas med marknadsekonomiska medel, samtidigt som vi både vet och ser att fisket får stora subventioner, blir inte riktigt trovärdigt. Vi ser att EU:s skattebefrielse för bränsle haft en avgörande betydelse när det gäller utfiskningen av haven. Vi gömmer oss bakom att vi är begränsade att göra något från nationellt håll. Visst blir det samma konstiga snedvridningsdebatt om bara Sverige skulle utnyttja de rättigheter som Riksrevisionen säger finns inom bränsleskattedirektivet. Men Sverige måste inom EU aktivt driva frågan om att avskaffa skattebefrielsen för bränsle eller driva på för att bilaterala avtal sluts mellan närliggande stater. Slutligen: Överlåtbar fiskerättighet är just en rättighet. Men i verkligheten vet vi att vi har lika stort ansvar och lika stor skyldighet att klokt förvalta de gemensamma bestånden. Det handlar här alltså om ett förslag. Jag tror inte att man ska säga att det helt igenom är ett dåligt förslag. Men när vi nu försöker komma till rätta med ett flerårigt utfiske och en flotta med överkapacitet behöver vi göra det klokt och ansvarsfullt. Vi i oppositionen ser flera osäkerheter, så resultatet blir kanske inte det som uttrycks i propositionen. Av den anledningen har mp, s och v en gemensam motion, så vi gör gemensam sak här. Jag yrkar bifall till reservation 1.
Rune Wikström (M)
Anf. 28 Rune Wikström (M)
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande MJU23 och avslag på samtliga reservationer. Genom tillskapandet av detta nya system med möjliggörande av överlåtbarhet beträffande tilldelad nyttjanderätt baserad på historisk infiskning under en representativ referensperiod för det svenska pelagiska fisket möjliggörs en nödvändig strukturomvandling. I nuläget finns det ca 80 aktörer. Genom möjliggörandet av överlåtbarhet kan man på goda grunder anta att antalet pelagiska aktörer kommer att minska till ca 40-50. För närvarande finns det för många pelagiska aktörer i förhållande till tillgängliga fiskemöjligheter, bland annat och främst utifrån ett lönsamhetsperspektiv. För att säkerställa lönsamhet och ekonomiskt sunda fiskeföretag i framtiden är det nödvändigt att möjliggöra ett överförande så att en balans i segmentet kan nås. Sådan är situationen redan i dag i flertalet av våra konkurrentländer där individuella överlåtbara fiskerättigheter redan existerar - detta sagt särskilt som gemenskapens strukturpolitik erfarenhetsmässigt visat sig inte fungera tillfredsställande. Den nu föreslagna metoden är mer marknadsinriktad och skapar möjligheter för enskilda fiskeföretagare som får mer frihet, ansvar och möjligheter. Det pelagiska fisket är internationellt konkurrensutsatt. Detta gör det ännu viktigare att möjliggöra effektiva och lönsamma svenska pelagiska fiskeföretag. Det resultat som nås genom ett antagande av propositionen är ett långsiktigt hållbart svenskt pelagiskt fiske som är effektivt, konkurrenskraftigt och ekonomiskt lönsamt från många aspekter. De pelagiska fiskare som vill sluta ges genom systemet möjlighet att göra det på goda villkor, samtidigt som de bästa förutsättningar för framtiden skapas för kvarvarande pelagiska fiskare. Sammantaget innebär propositionens innehåll ett stärkande av den svenska pelagiska fiskerinäringen. Svenskt pelagiskt fiske ska även i framtiden vara svenskt. Därför ska pelagiska fiskerättigheter inte kunna överlåtas till någon utanför det svenska yrkesfisket. Kravet på innehav av fartygstillstånd säkerställer att det svenska pelagiska fisket är svenskt även i framtiden. I propositionen skriver man att en yrkesfiskare ska få ha rättigheter för högst två fartyg samtidigt. Vidare föreslås att en yrkesfiskare får ha ett innehav av fiskerättigheter som motsvarar högst 10 procent av den sammanlagda kvoten för de individuella kvoterna. Härigenom säkerställs att ägandeskapet inte koncentreras på ett fåtal händer, det vill säga ägarkoncentration undviks. För att yrkesfiskeföretagandet ska ha klara och tydliga förutsättningar för sin verksamhet föreslås en giltighetstid för systemet om tio år. För att säkerställa rättssäkerhet på området föreslås att Fiskeriverkets beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det existerar i nuläget inte skäl för att införa särskilda regler om pantsättning av överlåtbara fiskerättigheter. Inte heller finns det skäl att göra några skatterättsliga ändringar. Svenska pelagiska fiskare kommer fortsättningsvis att kunna vara medlemmar i arbetslöshetskassan. Därigenom säkerställs fortsatt trygghet. Omfattningen av fiskerättigheterna på enskilda fiskeföretag ska vara offentlig. I propositionen görs den riktiga bedömningen att det inte kan finnas något skyddsintresse för uppgifter till Fiskeriverket om överlåtelse. Offentlighet ska vara ledordet i det nya pelagiska systemet. Genom att gynna Östersjöbaserade fiskeföretag genom en extra tilldelning, en form av regionalkvot, om ca 15 000 ton säkerställs ett fortsatt svenskt pelagiskt yrkesfiske på samtliga kuststräckor. Särskilda åtgärder har även vidtagits för att gynna fisket i Bottenhavet och Bottenviken. Utöver dessa regionala kvoter finns även kustkvoter. Syftet med dessa är att säkerställa och gynna det kustnära och småskaliga pelagiska fisket. Avsatta kvantiteter för kustfisket garanterar att detta fiske kan fortsätta utan begränsningar, och det finns även möjligheter till nyetableringar inom detta segment. Sammanfattningsvis är förslagen i propositionen nödvändiga för att säkerställa ett svenskt långsiktigt hållbart pelagiskt fiske och för att säkerställa ekonomiskt sunda svenska pelagiska fiskeföretag och goda möjligheter att rusta för framtiden. Genom propositionens förslag ges svenska fiskeföretagare frihet, ansvar, möjligheter och de bästa förutsättningarna för framtiden. Fru ålderspresident! När förslaget om överförbara fiskerättigheter först kom på tal var jag en stark motståndare till det. Jag var nämligen rädd för att det småskaliga kustnära fisket skulle missgynnas. Sedan fick jag möjlighet att tillsammans med fiskets organisationer vara med och mejsla ut de förslag som nu ligger på bordet. När det förslaget var färdigutmejslat visade det sig att det småskaliga kustnära fisket var den stora vinnaren. Fiskarna inom det småskaliga fisket är nöjda. De inom det storskaliga fisket är nöjda trots att de skulle få skära ned sin kapacitet med kanske 40-50 båtar. Fiskets organisationer är nöjda. Varför i all fridens dagar ska vi i Sveriges riksdag då vara oroliga? Vi har all anledning att tycka att det här är någonting mycket bra. Jag är nöjd, fiskarna är nöjda, vi bör alla vara nöjda. (Applåder) I detta anförande instämde Jeppe Johnsson (m).
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 29 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Den kustnära fiskaren Rune Wikström är nöjd med att han fått vara med och utforma fördelningen av fisket så att de kustnära fiskarna fått en större andel. Man kan tala om jäv i många olika tappningar, men det här är en av de största jag hört hittills. En oerhört viktig fråga, som var på förslag från början, var att förslaget inte enbart skulle omfatta det pelagiska fisket. Det skulle även omfatta torskfiske och annat. Regeringen fick dock backa eftersom motståndet mot systemet blev så stort i fiskargrupperna. Alla inom det pelagiska fisket håller inte med Rune Wikström om att förslaget innebär guld och gröna skogar. De få personer som får del av det är naturligtvis nöjda. De kommer ur en skuldfälla, och en del kommer att göra riktigt, riktigt stora klipp. Ett argument är att vi ska minska fiskeflottan, där är vi överens, och det har ju redan skett. Affärerna är i många delar redan gjorda; de omfattar både utländska och inhemska intressen. Men det sägs även att genom det nya förslaget ska fisketrycket minska. Inom det pelagiska fisket har emellertid inte rapporterats något överfiske, eller överuttag, de senaste åren. Jag förstår att det som avses är svartfisket. Det måste förekomma mycket svartfiske som gör att det uppstår ett övertryck. Eller tror Rune Wikström att fiskarna inte skulle fiska upp sin kvot för att därigenom minska fisketrycket? På vilket vis minskar fisketrycket med det nu aktuella förslaget? Det skulle vara intressant att få veta det. Vad gäller ägarkoncentrationen sägs att den nu undviks. Om det blir fem sex stycken som äger det pelagiska fisket om några år, vilket är fullt rimligt - i dag är det en som äger hela vadfisket - undrar jag: Hur få omfattas av en ägarkoncentration? Kan Rune Wikström tala om det för mig?
Rune Wikström (M)
Anf. 30 Rune Wikström (M)
Fru ålderspresident! Låt mig börja med det sista. Jan-Olof Larsson talar om ägarkoncentration och att det bara ska finnas fem sex båtar som står för hela det svenska fisket. Han tycks helt ha glömt bort att en stor del av den svenska kvoten är avsatt för det småskaliga, kustnära fisket. Det är där vi har de allra flesta aktörer. Resonemanget att fisket kommer att koncentreras på ett fåtal båtar håller inte eftersom kustkvoterna är så pass rikligt tilltagna. Det innebär att det småskaliga fisket kan agera praktiskt taget fritt i såväl Östersjön som Bottenhavet och Bottenviken. Dessutom finns regionalkvoter även på västkusten. Den oron känner jag över huvud taget inte av. När det gäller fisketrycket är det i princip Ices som rekommenderar hur stort fisketrycket ska vara. Det kommer kanhända inte att bli någon kraftig minskning av fisketrycket, men det har i så fall Ices möjlighet att påverka genom att föreslå lägre kvoter.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 31 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Ni hänvisar inte till Ices, Rune Wikström. Ni hänvisar till att systemet minskar fisketrycket, och jag frågar därför: På vilket vis minskar det fisketrycket? Är det svartfisket som försvinner, eller vad är det som gör att fisketrycket minskar? Ices har över huvud taget inte med detta att göra. Ices fastställer en kvot för Sverige, och det är utifrån den man sedan får fiska. Ni säger att det här gör att man inte ens fiskar upp den kvoten, eller så säger ni att svartfisket försvinner. Det är de två alternativ ni har. Ni får välja mellan dessa båda alternativ. När det gäller ägarkoncentrationen vill jag säga att visst är det så att det kustnära fisket har fått sig en bra tilldelning, jag är helt nöjd med den, men lejonparten av fisket går till några få stora aktörer. I dag är det en aktör som äger hela vadfisket - en aktör! Jag är övertygad om att det om några år är fyra fem - men inte båtar, Rune Wikström, utan det kommer att vara personer som äger det. Möjligtvis kan det, när Fiskeutredningen kommer till stånd, bli fråga om juridiska personer, och då kan bankerna äga det. Det är väl därför ni har skjutit fiskelagsutredningen på framtiden, för att det inte ska komma fram i den här debatten. Då är det nämligen slut. Sedan har vi en stor och viktig fråga att hantera, nämligen att se över EU:s fiskepolitik. I stöpsleven ligger den relativa stabiliteten, den andel av kvoterna som är fastslagen att Sverige ska ha. Den bollas det med i dag - att vi ska ta bort den. Vad händer om man skrotar den relativa stabiliteten? Då är det ju direkt ut med våra kvoter på EU-marknaden. Sedan kan vi stå där och bolla med våra små kustfiskekvoter. Det är en stor och mycket viktig fråga som ni sätter på spel.
Rune Wikström (M)
Anf. 32 Rune Wikström (M)
Fru ålderspresident! Till att börja med kan man fråga: Har du någon indikation på att EU vill åt svenska fiskekvoter? Svenska fiskekvoter är ju svenska, och det är vår ensak vad vi gör med våra fiskekvoter. Jag kan inte se att det skulle vara någon fara för det du målar på väggen nu. Nej, jag tror inte att det är någon fara för det. Här krävs det fartygstillstånd med mera för att man ska säkerställa att svenska kvoter hamnar i svensk ägo. Vad gäller utfiskningen, som du mer eller mindre säger att det är fråga om, eller snarare att minska fisketrycket håller jag nog med dig lite grann. Trycket på fisket kommer inte att minska i någon större omfattning. Det tror jag heller inte på. Kvoterna lär nog fiskas upp under alla omständigheter. Där håller jag med dig.
Erik A Eriksson (C)
Anf. 33 Erik A Eriksson (C)
Fru ålderspresident! Det pelagiska fisket har under lång tid brottats med bristande lönsamhet och svårigheter att konkurrera internationellt. Enligt fiskerinäringen beror det bland annat på att den i dag 80 fartyg stora pelagiska flottan är för stor relativt fångstmöjligheterna. Trots att Sverige är ett avlångt land med mycket kust har vi inte avsättning för så många fartyg. Det är en åsikt som regeringen delar med bland annat Sveriges Fiskares Riksförbund och Sveriges Pelagiska Producentorganisation. Samtliga är överens om att det finns en överkapacitet och att något måste göras för att vi även i framtiden ska kunna bedriva ett hållbart pelagiskt fiske utanför Sveriges kust. Ett konkurrenskraftigare pelagiskt fiske kan införas genom ett system med överlåtbara fiskerättigheter. Regeringen skapar nu förutsättningar för att minska kapaciteten och därigenom öka lönsamheten för de kvarvarande aktiva fiskarna. Fiskeriverket och näringens organisationer bedömer att kapaciteten i den pelagiska flottan i det närmaste behöver halveras för att det pelagiska fisket ska kunna hävda sig internationellt. Enligt vår mening räcker det inte med att fisket är miljömässigt och tar biologisk hänsyn för att det ska kunna räknas som hållbart. Vi i Centerpartiet och i alliansen anser att ett hållbart fiske även ska ta hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter. Vi tänker inte minst på människor som i dag lever på fiskerinäringen och som kanske har gjort det i flera generationer. Det är främst för deras skull som vi behöver ha den här nyordningen. Fru ålderspresident! Utifrån det betänkande vi debatterar i kammaren i dag befarar oppositionen, socialistpartierna, att införandet av överlåtbara fiskerättigheter inte kommer att minska det totala trycket på fiskebestånden eftersom kvoterna är desamma som tidigare. Jag menar dock att en mer hållbar fiskekapacitet i sin tur möjliggör ett minskat fisketryck, särskilt när vi ser till antalet fartyg som det handlar om. Om antalet fartyg i den pelagiska fiskeflottan minskar kommer det att medföra ett effektivare utnyttjande av befintliga fiskeresurser. Kvarvarande fartygs kapacitet kommer att utnyttjas bättre, och därmed kommer den genomsnittliga kostnaden för varje enskild landad sill eller makrill att sjunka i samma takt som lönsamheten förbättras. Det är högst rimligt. Inför vi inget system med överlåtbara fiskerättigheter kommer denna förändring inte alls att vara möjlig. Då riskerar vi att även i framtiden stå med en olönsam pelagisk fiskeflotta med en kapacitet illa anpassad till fångstmöjligheterna, eller kanske ingen flotta alls för den delen. Med den nu föreslagna ordningen skapas en möjlighet för varje yrkesfiskare med fartygstillstånd att tjäna pengar på sin rätt till fiskeresurserna. Det innebär oanade möjligheter för näringen. Vi vet inte än hur det kommer att slå, men vi tror att detta kommer att ge det resultatet. Det är bra för företagandet och äganderätten. Det är absolut viktigt för Sverige som land om vi ska bli konkurrenskraftiga. Vi måste ha en mycket mer företagarvänlig politik, och det är det här till skillnad mot oppositionens förslag. Det som är fantastiskt och bra med det här förslaget är att det är både frivilligt och kostnadseffektivt. Med denna ordning är yrkesfiskaren den som avgör till vilket pris företaget ska göra sig av med sina fiskerättigheter. Det känns bra. Varken jag, Centerpartiet eller alliansen är några anhängare av system som bygger på onödigt fiskeförbud och politisk klåfingrighet. Raka rör, som vi säger, är bättre i detta läge. En starkt bidragande orsak till att fisken håller på att försvinna i våra hav är att fisken under alldeles för lång tid har uppfattats som en allmän resurs som kan plockas upp i obegränsad mängd. De gånger det har uppmärksammats att fisken håller på att ta slut har det inte heller funnits någon mekanism som har minskat fisket. Fripassagerarproblemet aktualiserades inom fisket långt innan klimatdebatten ens var påbörjad. Det tycker jag att Rune Wikström ger bra exempel på i sitt inlägg. Det gäller att lyssna till dem som faktiskt befinner sig i verksamheten. Det system som finns beskrivet i betänkandet är både modernt och effektivt. Även om det i det här fallet egentligen bara är en tillfällig lösning, en tillfällig ordning, kan det vara så att vi drar lärdomar av den tillfälliga lösningen och kanske kan utvidga den eller för all del förändra den efter tid. Fru ålderspresident! Oppositionen är orolig för att de överlåtbara fiskerättigheterna kommer att medföra att de utfasade fartygen kommer att fortsätta fiska efter andra arter än de som ingår i det pelagiska fisket. Det är knappast en större fara än som läget är i dag, inte alls. Precis som det står i propositionen har huvuddelen av de fartyg som i dag har tillstånd från Fiskeriverket att bedriva pelagiskt fiske endast rätt att fiska efter just dessa arter. Detta är viktigt att komma ihåg. Något annat fiske är inte aktuellt för de fartygen. Samtidigt får fartyg som får bedriva kombinerat fiske bara göra det i en utsträckning som motsvarar det tidigare bedrivna fisket. Vi delar därför regeringens bedömning att risken är liten för att kapaciteten överförs till andra fisken. Erfarenheter från Norge och Danmark har visat detta. Norge framför allt är en mycket framstående fiskenation, för all del större än Sverige, men varför inte lyssna på goda exempel? I de länderna reducerades flottkapaciteten påtagligt efter införandet av individuella överlåtbara fiskerättigheter. Även Nederländerna har infört samma system, och där har systemet bidragit till att några kvoter inte har överskridits de senaste 15 åren. Det tycker jag är en god inteckning för att förslaget pekar åt rätt håll. Jag delar inte heller oppositionens farhåga att stora delar av kvoterna riskerar att hamna i utländsk ägo. Det påståendet menar jag helt saknar grund. Annars får man vara noga med att peka på exakt hur detta skulle gå till och varför. Där är man svaret skyldig. Fiskerättigheterna kommer även i framtiden endast att kunna överlåtas till innehavare med fartygstillstånd. Enligt Fiskeriverket kan fartygstillstånd bara beviljas om fartyget är registrerat i Sjöfartsverkets fartygsregister och har en reell anknytning till Sverige. Det ska bli spännande att följa den här utvecklingen. Fisket är verkligen satt under lupp i klimatdebatten, i miljödebatten i stort, i Östersjödebatten och debatten om våra hav. Därför får vi möjlighet att återkomma kontinuerligt i miljö- och jordbruksutskottets olika utfrågningar men även i debatter här i kammaren. Det ska bli intressant att utvärdera det här systemet framöver. Då får vi kanske anledning att pröva om oppositionens pessimistiska syn har infriats eller om det blir som Centerpartiet och alliansregeringen tror, att strukturrationaliseringarna kommer att gå ganska smärtfritt och att det pelagiska fisket, som det ju handlar om, går stärkt genom processen. Huruvida överlåtbara fiskerättigheter sedan ska permanentas anser vi att regeringen ska få bedöma i dialog med yrkesfiskarna. Någon fastställd tidsperiod för detta behövs inte. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder)
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 34 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Nu ställer sig Erik A Eriksson på andra sidan staketet gentemot mig och Rune Wikström när det gäller fisketrycket och vilken påverkan detta har på fisketrycket. Vare sig jag eller alliansbrodern Rune Wikström tror att ett införande av säljbara kvoter påverkar fisketrycket. Det är ju så, Erik, att om vi i dag har 75-100 båtar som fiskar sill och ska ta upp 5 000 eller 100 000 ton sill och vi sedan minskar antalet fartyg till hälften som ska ta upp 100 000 ton sill har inte det minskat fisketrycket ett enda dugg. Däremot har det skett en strukturrationalisering av båtarna. Det är vi överens om. Det blir en bättre lönsamhet för de båtar som finns kvar. Det är vi också överens om. Vi har gett dem våra tillgångar att handla med. Det är naturligt. Men fisketrycket, Erik A Eriksson, har vi inte på något sätt påverkat. Du måste på något vis förklara för oss andra, för mig och Rune Wikström, hur det går till att minska fisketrycket när du ändå fiskar upp samma mängd. Du tycker att äganderätten är viktig. Men nu ger vi bort statens resurser till vissa personer. Jag undrar när du ska komma och ska dela ut skogen. Nu ger du bort fiskerätter till vissa personer. Det är viktigt för äganderätten. Du kan inte förstå vad vi har emot det. Jag är mycket för marknadsekonomin. Hade marknadsekonomin fortsatt nu så hade strukturrationaliseringen varit ett faktum. Ett antal av dessa fartyg har hållits under armarna av bankerna och är konkursmässiga. De konkursmässiga fartygen kommer i dag att få ytterligare pengar av bankerna för att köpa ut andra företag så att de kan fortsätta att fiska in pengar, inte till sig själva men till bankerna. Det är marknadsekonomin. På vilket sätt är det bra för äganderätten?
Erik A Eriksson (C)
Anf. 35 Erik A Eriksson (C)
Fru ålderspresident! Det är intressant att vi får en diskussion och debatt om äganderätt kontra statligt ägande. Jan-Olof Larsson inledde sitt anförande med att berätta hur dåligt regeringen sköter sig generellt och gav exempel på det. Jag kände att jag kanske inte hade någon större lust att gå i polemik med det. Men när den ideologiska ådran återkommer här angående hur vi ser på företaget måste jag nog bemöta det på något sätt. För den som lyssnar blir det snabbt klart att vi har olika politiska utgångspunkter. Det vore orimligt om det inte var så. Låt mig förklara att vi tror på det enskilda ägandet, företagandet och småföretagandet. Sverige har inte mått bra under en lång följd av år. Företagandet har satts inte i andra rummet och inte i tredje rummet utan kanske i fjärde rummet, och man har misskrediterat företagare. Vi menar att om vi ska få någon fart på utvecklingen och få arbetstillfällen att stanna i Sverige och bli fler till antalet måste vi satsa på företagandet. Det gäller även inom fisket. Vi tror på äganderätten. Du nämner här skogen. Jag vet inte hur den kommer in. Vi ska kanske tala om älg eller något sådant för att skogen ska komma in i debatten. Låt mig säga så här: Jag tror absolut på enskilt skogsägande, till skillnad från att staten ska äga så mycket skog som den har gjort historiskt. Det tror jag absolut, och det står jag för. Att den enskilde skogsbrukaren och fiskaren tar ett stort ekologiskt och biologiskt ansvar är för mig fullständigt självklart och uppenbart. Det är en ideologisk utgångspunkt som jag har. Vad gäller tillgångarna i haven kan vi fundera på vilken väg framåt som är bäst. Är det stora fartyg, små fartyg eller en fin blandning? Vi vet att det inte var vettigt som det var under den socialdemokratiska regeringens styre ihop med Vänsterpartiet. Då utfiskades haven, och det pågår fortfarande. Det får bli mitt svar.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 36 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Det var ett otroligt dåligt och okunnigt svar. Det var över huvud taget inte ett svar på frågan på vilket sätt fisketrycket påverkades. Ni har faktiskt suttit i regeringsställning förut. Vi har till och med hjälpts åt, och fisket har inte varit bra skött då heller även när ni ansvarade för den delen. Varför kom vi in på detta med statligt ägande? Här delar man ut våra gemensamma tillgångar till några få individer. Det är vad man gör, och så talar du om ett ägande. Detta är en viss form av kraftfulla statliga subventioner till några fåtal personer. I regel är det bankerna som kammar hem de pengarna. De ligger ute med de största åtagandena när det gäller skulderna här. Jag har själv varit uppvaktad av bankerna som har gått i borgen för båtarna och lånat ut pengar till båtarna om att de vill införa detta. Jag sade att under socialdemokratiskt styre blir det inte infört, utan då får ni ta smällen själva. Men jag vet att under borgerligt styre ska bankerna kunna håva hem vinsterna och staten stå för förlusterna. Det är ganska vanligt. Det synsättet har inte med företagande att göra. Företagande är något annat. Man får ta både risk och vinst när man är företagare, och då ska man också ha möjlighet att tjäna pengar. Men vi ska inte stå för riskerna och de för inkomsterna. Det är totalt vansinne. Du kommer ändå fram till detta med minskat fisketryck. Det är en viktig och central fråga. Det utgör 50 procent av er argumentation. Ni säger att det ska vara en strukturrationalisering, och det håller vi med om. Men ni säger också att det minskar fisketrycket. Jag och Rune Wikström är numera överens om att det inte påverkar fisketrycket. Men du har inte riktigt förstått det eller kunnat förklara för oss hur det påverkar fisketrycket. Det ska bli intressant att se: Vem är det som ska fiska mindre för att vi ska påverka fisketrycket? Ska vi inte ta upp alla kvoter som vi har fått oss tilldelade, eller hur ska det ske? Det kan vara intressant att få veta det. Sedan finns frågan om utländsk ägo. Det finns redan i dag uppköpta fartyg i utländsk ägo.
Erik A Eriksson (C)
Anf. 37 Erik A Eriksson (C)
Fru ålderspresident! Ibland tycker jag att ledamoten Jan-Olof Larsson ger ödmjukheten ett ansikte i den här kammaren. Det blir svårt att bemöta vissa delar av detta. Jag ska göra ett försök. Under en stor del av 1900-talet har Socialdemokraterna styrt Sverige. Det är väl ingen hemlighet att utfisket har skett under en stor del av 1900-talet. Jag tycker nog att det kanske krävs en lite ödmjukhet ibland. Jag nämnde några exempel. Det var bland annat Nederländerna, Norge och Danmark som inte har överskridit sina fiskekvoter efter det att man infört detta sätt att arbeta. Det är vad jag grundar det på. Jag kan inte veta om det blir rätt eller fel. Det kan inte heller Jan-Olof Larsson eller någon annan veta exakt. Men vi tror tillsammans med branschen att man kommer framåt med den här lösningen. Jan-Olof Larsson säger att jag inte begriper företagande. Det känns lite märkligt. Jag har haft F-skattsedel sedan 1997, men jag kanske ändå inte begriper något. Det finns de som har fått F-skattsedel som har lyckats olika bra med det. Jag tror stenhårt på ett enskilt ägande. Ibland har ett statligt ägande varit en förutsättning för att en näring ska komma i gång. Båda de politiska blocken har på olika sätt gett startstöd till olika näringar för omställningar, inte minst när det gäller att göra miljöomställningar. Detta är ändå ett ganska bra sätt att komma vidare för det pelagiska fisket. Det är så vi ser det. Om vi så uppnår plus minus noll vad gäller det så kallade utfisket har vi ändå lyckats med någonting, nämligen att ge lönsamhet för det pelagiska fisket och ge det en värdighet. Det tycker jag känns bra. Jag är ingen fiskeexpert, och det framgår också här i debatten ibland med all önskvärd tydlighet. Men jag är väldigt intresserad av vad som händer. Det är biologiska system som är klart jämförbara med dem som jag är bekant med som gäller skogen och jorden. Vi måste vara väldigt försiktiga med dessa. Jag hoppas att detta blir ett bra förslag.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 38 Lars Tysklind (Fp)
Fru ålderspresident! Jag vill börja med att instämma med kraft i det som Rune Wikström tog upp i sitt anförande om säkerställandet av det småskaliga kustnära fisket. Det är en grundläggande och viktig sak i detta som kanske inte kommer fram i debatten. Det handlar inte just om detta. Men det är oerhört viktigt att ha med det i bakgrunden när man diskuterar den här frågan. Fru ålderspresident! Dagens debatt handlar om överlåtbara fiskerättigheter som ett verktyg för att anpassa kapaciteten i det pelagiska fisket till fiskemöjligheterna. Det står i den första paragrafen att syftet är att ha fokus på en långsiktig hållbarhet ur alla perspektiv. Det gäller ekologiskt, ekonomiskt och socialt. När det gäller den i dag aktuella frågan handlar det mycket om marknadsmekanismer som ett incitament för att kunna förändra och omstrukturera. Men det ska inte förhindra att vi håller fast vid en helhetssyn i frågan. Vi lär komma tillbaka till helhetssynen på måndag när vi diskuterar havet och havspolitiken. Där kommer fisket att vara en viktig del. Fru ålderspresident! Jag konstaterar redan nu att grundtesen är att fisket som allt annat när det gäller havet måste underordna sig. Man kan inte få en långsiktig hållbarhet om man inte har ekosystem i balans. Det är ändå det som är den grundläggande faktorn i sammanhanget. Fru ålderspresident! Jag ska gå in lite mer konkret på själva betänkandet. Jag vill lyfta fram några förutsättningar som vi från Folkpartiets sida tycker är väldigt viktiga. Jag vill som första punkt lyfta fram att fiskets organisationer och fiskemyndigheterna i det här fallet har en likadan verklighetsbild om att det råder överkapacitet inom det pelagiska fisket som bland annat lett till lönsamhetsproblem och att man måste hitta lösningar på detta problem. Fru ålderspresident! Just detta att man har en gemensam syn på problematiken och viljan att lösa den är naturligtvis en stor styrka i arbetet när man ska hitta en långsiktigt hållbar lösning på det pelagiska fisket. Med risk för att bli lite tjatig vill jag återigen påpeka att förutsättningen för att skapa hållbarheten ur ekonomiskt och socialt perspektiv är att fisket är långsiktigt ekologiskt hållbart. Det är det som hela tiden ligger med som en grundfaktor i sammanhanget. Vi har tidigare i debatten tagit upp att det pågår en översyn av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är naturligtvis också en faktor som finns med i sammanhanget. Det finns en grönbok som är utgiven som ett diskussionsunderlag. Remisstiden för den löper det här året ut. Det pågår alltså en viktig process kring detta. Icke förty kan vi inte säga annat än att det är bra att vi redan nu genom att införa den nya lagstiftningen om överlåtbara fiskerätten tar ett steg i riktning mot att anpassa fiskeflottan till fiskemöjligheterna just i det pelagiska fisket. Det finns inget som talar emot detta. Man frågar någonstans i en reservation vad som är avvägningen mot den politiken. Men detta är ett steg som på något vis är givet i sammanhanget. Fru ålderspresident! Dessutom har Fiskeriverket och Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på förändringar och utveckling av den gemensamma fiskeripolitiken. Man har nu formulerat detta i nio konkreta punkter. Men först säger man att grundförutsättningen är att man utgår från ekosystemet och att man inte kan förvalta varje art för sig, utan det finns en helhet i havet i ett stort ekosystem. Om man tar del av de nio punkter som nu finns formulerade ser man att de två första punkterna för viktiga förändringar av en gemensam fiskeripolitik är att minska kapaciteten i fiskeflottan och mer fördelning av fiskerätter till enskilda och grupper av fiskare. Fru ålderspresident! Om man tänker på det som bakgrund ligger förslaget från alliansregeringen om överlåtbara fiskerätter helt i linje med de tankegångarna. När det gäller själva förslaget har jag blivit lite osäker under debattens gång. När jag läste betänkandet såg jag att den första punkten är att vi antar förslaget i propositionen. Det finns inget avslagsyrkande, så jag blir lite fundersam. Jag kände på något vis när jag läste betänkandet att vi i grunden ändå är överens om att detta kan vara en väg att gå. Men efter att ha hört debatten här i dag inser jag att oppositionen egentligen tycker att det här är ett dåligt förslag som man i grunden yrkar avslag på. Men jag har inte hört något sådant avslagsyrkande. Jag kanske kan få svar på frågan om hur oppositionen ser på detta. Jag och vi andra från alliansens sida är helt övertygade om att om man inför systemet med överförbara fiskerätter kommer det med största sannolikhet att leda till den omstrukturering av fiskeflottan som avses. Man kan då få ett system där man kan lämna fisket på ett ekonomiskt acceptabelt sätt. Vi diskuterar att minska trycket mot fisket. Man kan dividera om siffror och så vidare, men grunden är ändå att om vi har en mindre pelagisk flotta minskar trycket mot kvoterna. Då måste man inte ha så stora kvoter hela tiden. På det sättet minskar åtminstone indirekt trycket och kravet på att ha höga kvoter. Om man ser på de fem reservationer som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har gemensamt kan man naturligtvis medge att det är vissa viktiga frågeställningar som tas upp där. Men min klara bedömning är att svaren på de frågeställningarna finns i propositionen. Alla svar kanske inte finns, men jag vill nog påstå att de stora dragen finns. Jag ska inte gå igenom alla, men jag kan ge några exempel. Det är bara att konstatera att lagförslaget bara omfattar det pelagiska fisket och de fiskarter som Tina Ehn tog upp här tidigare. Det är detta fiske som förslaget gäller. Det hela har genomgått en process, men slutresultatet är att detta bara gäller det pelagiska fisket. Jag vill påstå att om man minskar fiskeflottans kapacitet så minskar trycket mot fiskeresurserna. Det tycker jag egentligen är något slags naturlag. Om det är färre som vill vara med och dela på den totala kvoten måste trycket minska. Man kan gå över till annat fiske, men också till detta finns det begränsade möjligheter. Egentligen är det bara de fartyg som i dag har ett kombinationsfiske, där man fiskar efter andra arter, som kan fortsätta med så pass mycket fiske som de historiskt har gjort. I övrigt är det inte bara att gå över till annat fiske; det är inte så enkelt som det framställs här. Den risken måste alltså vara tämligen liten. När det gäller ägarkoncentration finns det ett regelverk. Man kan förstås ha synpunkter på det. Bland andra Jan-Olof Larsson målar upp ett skräckscenario för hur det kan fungera. Han verkar nästan ha facit för det här. Detta är något man får följa, men jag tycker inte att man ska förutsätta att det blir så. Om vi kan få långsiktigt ekologiskt hållbara fiskemöjligheter är det inte så säkert att vi inte till och med får fler som kan vara med och fiska på detta med tiden. Sedan har vi frågan om ifall fiskemöjligheterna kommer att stanna i Sverige. Jag vill ställa samma fråga som andra har ställt här förut: Vad finns det för indikationer på att det kommer att bli på det viset? Det här är en kvot som har tilldelats Sverige, och vi har ett visst system för detta. Fartygen ska vara registrerade och de ska ha en reell anknytning till Sverige. Man ska ha en personlig yrkesfiskelicens. På något vis känns det som att detta måste vara tillräckliga garantier. Annars kan vi nästan inte garantera någonting. Vi har ändå så pass mycket nationella garantier för att detta kommer att stanna i Sverige. Fru ålderspresident! När det gäller skattebefrielsen av bränslet tror jag att vi egentligen kan vara ganska överens om att det finns lite problem. Riksrevisionen har också tagit upp den problematiken. Vi är tydligen också helt överens om att det här är någonting som man måste lösa på EU-nivå för att ha en konkurrensneutralitet. Just den här frågan tas i viss mån upp i grönboken. För övrigt diskuteras att sjöfarten i stort ska ingå i utsläppshandeln. Jag vet inte hur fiskeflottan kan komma in i det sammanhanget. Fru ålderspresident! Med detta yrkar jag bifall till betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 39 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Jag fick några frågor av Lars, och jag tycker att det är viktigt att svara på dem. Vi är för fiskerätter, individuella kvoter eller vad vi nu kallar det för. Vi tycker att det är ett bra system, vilket jag också sade i mitt anförande. Det är ett jättebra system, för jag tror att man i det tar ansvar för den andel som man har fått sig tilldelad att fiska. Man ser också till att man fiskar upp fisken, räkan, torsken, kräftan eller vad det nu är när man får bäst betalt för den. Vi är emot att vi skänker bort våra kvoter till enskilda individer så att de ska kunna sälja dem till någon annan. Men vi tror att individuella kvoter är bra för systemet. Vi tycker att det ska införas också i andra system för att få till stånd en bärkraftig fiskeflotta. Lars är fortfarande inne på att det här är bra för fisketrycket. Det är ingen naturlag, Lars. Tänk dig att vi har 100 fiskebåtar som fiskar sill och går i land halvfulla eller halvtomma på resurser och att vi säger att vi ska införa ett system där vi skrotar 50 procent så att båtarna kan gå i land åtminstone något så när fullastade så att det blir lönsamhet i det hela. Då blir det inte mindre fisketryck, utan bättre lönsamhet. Det är vi överens om. Men fisketrycket blir inte mindre för det. Erik var inne på Holland och att man där hade överfiskat sina kvoter. Det har hänt i Sverige också, men då har vi fått betala av det nästa år. Men det har inte med ett ökat fisketryck att göra, utan det har med någonting annat att göra. Då har man dålig koll på systemet, men det tror jag inte att vi har i Sverige. Vi klarar det rätt så bra. Vi har inte rapporterat något överuttag av kvoterna på länge. Trycket borde i så fall vara ett svartfiske som minskar.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 40 Lars Tysklind (Fp)
Fru ålderspresident! Det var egentligen tvärtom i Holland. Man har haft de här individuella, överförbara kvoterna i 15 år, och man har inte haft något överfiske av kvoterna under den tiden. Det har inte inträffat där. Det är bra att vi är överens om att individuella kvoter är bra. Genom att man har infört årsransoner kan man faktiskt styra sitt fiske. Det gäller inte bara fisket självt utan även beredningsindustrin. Alla parter mår ju bra av att man fiskar när fångsten behövs så att det inte blir något allmänt race där man fiskar så mycket som möjligt av kvoten. Man vet att man har sin kvot, och man fiskar den vid det bästa tillfället, när man får bäst betalt och när marknaden vill ha den här fångsten. Det är bra att vi är överens om det. Det jag tog upp som gäller just den här propositionen var att jag blev osäker när man så fullständigt sågar förslaget samtidigt som man inte har yrkat avslag på hela propositionen utan tycker att det ska utvärderas. Det känns lite konstigt när man i grunden inte ställer upp på någonting i propositionen. Det kan naturligtvis bli ett väldigt resonemang om fisketrycket. I dag har vi dålig lönsamhet i fiskeflottan. Då är det naturligtvis ett mycket större tryck på att vi måste hålla kvoterna uppe. Får Sverige sig tilldelat en kvot kommer den hur som helst att fiskas upp, men trycket på att kräva att kvoterna hålls uppe kommer ju att minska. Jan-Olof Larsson var inne på svartfisket. Incitamenten för att fuska med systemen blir väldigt mycket bättre om man har hög lönsamhet. Det är jag helt övertygad om utan att ha några synpunkter på omfattningen av det.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 41 Jan-Olof Larsson (S)
Fru ålderspresident! Det du säger, Lars, är att det inte är Ices som rekommenderar vilka kvoter vi ska ha utan att vi ska sätta kvoterna utifrån vad fisket begär. Jag hoppas att det inte blir så att det ska styra. Jag hoppas att vi fortfarande ska använda Ices norm här. Det har vi ju sagt förut. Vi pratade också om att ta sig in i andra fisken. Du vet också, Lars, att har man sålt sin kvot för ett antal miljoner kronor och vill fortsätta att fiska är det lätt att slänga upp några hundra tusen och köpa en fiskebåt i norra Bohuslän för att kunna bedriva lite räkfiske eller kräftfiske och ändå ha en bra slant kvar. Det har också skett redan i dag. Det gör att man flyttar fiske i dag till andra områden där pelagiskt fiske är relativt starkt. Jag tycker inte att det är en bra utveckling. Detta har ni inte anammat eller lyssnat på över huvud taget. När det gäller detta att svenska kvoter är svenska vill jag säga att vi har handel med varor och tjänster inom EU. Den här frågan har inte varit prövad. Det är möjligt att den kommer att prövas. Då får vi se om svenska kvoter är svenska eller om alla EU-medborgare har rätt att köpa detta. Det är en fråga som mer avgörs av juridiken och mindre av Fiskeriverket. Det blir en intressant fråga som kan beröra andra länder också. Jag har svårt att tro att vi ska kunna ha speciella regler för svenska fiskare. Det har vi inte klarat av förut. Framtidens fiske och den relativa stabiliteten ska diskuteras, som jag nämnde förut. Det är en stor fråga. Tar vi bort den relativa stabiliteten har vi inga svenska kvoter, utan då har vi bara EU:s fiskekvoter. Det är det alla pratar om att vi måste ha för att vi ska klara fisketrycket.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 42 Lars Tysklind (Fp)
Fru ålderpresident! "Alla" talar om det. Någon gång kan man kanske få en redovisning av vilka dessa "alla" är. Det vet kanske Jan-Olof Larsson, men jag vet inte vilka "alla" är. Det är klart att det fortfarande är Ices som styr och samlar ihop data för att kunna se vilken nivå man kan ligga på för att få ett långsiktigt hållbart fiske ur alla perspektiv. Jag är anhängare av Ices råd att man ska få en mycket mer långsiktig förvaltning av saker och ting. I dag har man schackrat om kvoter varje år. Hade hela den europeiska flottan genomgått en sådan process och fått hög lönsamhet hade den processen inte varit sådan som den har varit, det vill säga att varje land har slitit och dragit för att få upp kvoterna. Något som driver på detta är den dåliga lönsamheten i fiskeflottan och att man inte har haft kraft att strukturera om den. Nu inför vi överlåtbara fiskerätter, och det innebär att man skaffar sig ett verktyg för att få en sådan situation i Sverige åtminstone. Vi är inte först, utan det finns länder som har haft detta länge med ett positivt resultat. Sedan har vi detta med utvecklingen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Jag vet inte syftet med att sprida osäkerheten om att svenska kvoter inte ska vara svenska och att vi inte ska få behärska den relativa balansen. I den process som pågår måste Sverige vara väldigt tydligt. Vi utgår ifrån att det är fallet, och det gör regeringen också i det här förslaget. Genom att sätta upp villkoren att fartygen ska ha en reell anknytning till Sverige och genom att vi har individuella yrkesfiskelicenser har man gett de garantierna utifrån fakta som är kända i dag. Längre än så kan man inte gå.
Irene Oskarsson (Kd)
Anf. 43 Irene Oskarsson (Kd)
Fru ålderspresident! Förvaltarskap, ansvarstagande och förmågan att påverka sin tillvaro är viktiga grunder för den kristdemokratiska ideologin. Det skulle kunna uttryckas som ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarstagande och förvaltarskap. Det är de här faktorerna som måste gå hand i hand för att vi som människor ska förvalta den jord som vi lever på och för att den ska kunna fungera på ett hållbart och säkert sätt. Där finns havets resurser. De är tyvärr inte oändliga, vilket vi i gången tid ibland tycks ha trott. I dag har vi kunskap som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt måste förvalta resurserna och se till att inte ta upp mer än vad som växer till - räntan på kapitalet brukar det heta i andra sammanhang. Under det senaste århundradet har människan också påverkat vattnets status på annat sätt som gör att många djurarter är hotade även av detta. Det pågår en ständig debatt i dag om de här frågorna. Under de senaste decennierna har också EU försökt efter bästa förmåga men tyvärr inte kommit så långt som vi hade önskat. Det som har åstadkommits fram till i dag räcker inte till för ett hållbart förvaltarskap av vattenresurserna. Under åren bakåt har inte minst Sverige haft ett annat problem. Det har funnits ett misstroende mellan naturvänner, fiskare och forskare. Det har minsann inte heller bidragit till en snabb och bra utveckling i det här sammanhanget. Fru ålderspresident! I dag bryter vi detta. I dag har vi ett betänkande på bordet där vi konstaterar att näring, forskare och en stor del av politiken är överens. Utövarna, näringen är alltså med på detta, som jag sade. Det är ett steg i rätt riktning för att få ett hållbart fiske med ansvar för miljö och företagande. Det möjliggör en fortlevnad för företag som ägnar sig åt fiske. I dag kommer kammaren att besluta om att ge näringen ett verktyg för att kunna ta ett ansvar om man vill göra det, och det är jag övertygad om att man vill. Fru ålderspresident! Det är också viktigt att påpeka att regeringen frånhänder sig varken ansvar, makt eller inflytande över frågan. I vartenda replikskifte i dag tycks Jan-Olof Larsson göra gällande att regeringen frånhänder sig detta och inte har klokskap nog att förstå det. Men fallet är väl precis tvärtom, och som kristdemokrat är jag glad att i dag få yrka bifall till förslaget i det här betänkandet och därmed till regeringens förslag till hur Sverige ska kunna ha ett livskraftigt, storskaligt fiske och samtidigt se till att det kustnära fisket, som ju personifieras i den här kammaren i dag av Rune Wikström, får villkor när det gäller de fiskarter som nu berörs och som gör att även de som jobbar med fiske kan fortleva med sin näringsverksamhet. I det senare fallet har jordkruksministern också under den gångna veckan gett Fiskeriverket ytterligare ett uppdrag, nämligen att plocka fram och se över så att vi kan bli ännu bättre på att ge det småskaliga fisket goda förutsättningar i framtiden. Då är det intressant att läsa reservationerna i dagens betänkande från de rödgröna - eller ska vi i framtiden säga den grönröda oppositionen? Man talar bland annat om att vissa kommer att få stora ekonomiska möjligheter, vilket riskerar att smitta av sig på dem som inte får ta del av dessa. Vad är detta? Jag trodde att ett fritt företagande i det här landet skapade morötter, lite Gnosjöanda, eller vad vi nu vill kalla det. Vad är det för smittsam sjukdom som Jan-Olof Larsson med flera tror att det här ska åstadkomma? Den debatteras i ett annat sammanhang, tror jag. I en annan reservation säger man att man vill att marknadsekonomin ska få verka fullt ut. Det står också i det som har skrivits samman med bland annat Vänsterpartiet. Det är också en besynnerlig skrivning, fru ålderspresident. Jag har sällan sett ett så påtalat tryck från Vänsterpartiet. Nu är tyvärr inte representanten här i kammaren i dag, så jag har strukit några meningar i anförandet om att det här väl ändå är första gången som Vänstern talar sig varm för marknadskrafter och tydligen inte har läst vad regeringen föreslår, för det är precis det som kommer att ske i det betänkande som vi nu behandlar. Marknaden får råda. Vi har tidigare i dag haft uppe - jag lägger ytterligare någon kommentar kring detta - diskussionen om utländskt ägande och kvoterna. Då är det intressant att lyssna till Jan-Olof Larsson som i den här debatten använde precis motsatt argumentation mot vad hans partikollega Helén Pettersson gör vad gäller den fjällnära jakten i Sverige. Det är intressant att man kan använda argumentationen precis som man finner för gott för tillfället. Nu är det väl ändå så att de här fiskekvoterna är framförhandlade i den europeiska gemenskapen, och det här är Sveriges andel. Sedan ska vi på ett klokt sätt förvalta den andelen. Det har vi i det här betänkandet tydliga regler för, och Sverige har också en stor utredning på gång som Jan-Olof Larsson hänvisade till där vi ska se över hela den svenska fiskelagstiftningen. Så jag tror att ingen behöver vara orolig, utan detta kommer att kunna stanna hos det svenska fisket och den svenska fiskenäringen. Fru ålderspresident! Att tala om att de här rättigheterna skulle utarma fisket är mer än vad jag förstår. Dagens beslut påverkar inte, som jag sade, de svenska kvoterna. Men det är viktigt att Sverige däremot i de förhandlingar och det ordförandeskap som vi nu går in i offensivt driver en hållning som gör att vi i gemenskapen kan bli mycket bättre på att förvalta de resurser som finns i havet. Jag vet, och det har vi sagt många gånger i den här kammaren den här mandatperioden, att vi nu har en regering och en jordbruksminister som med emfas driver också fiskefrågorna. Även om han likt undertecknad är en landkrabba av stora mått driver han de här frågorna med den äran. Det handlar om att helt och fullt se till att vi följer de rekommendationer som Ices ger och att vi helt och fullt arbetar i unionen och i Sverige på att få en tydlighet i regelverket och en efterföljelse av det som är beslutat. Fru ålderspresident! Jag yrkar med glädje bifall till förslaget i dagens betänkande och avslag på samtliga motioner. (Applåder) I detta anförande instämde Rune Wikström (m).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-06-11
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 5, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förslag till lag om överlåtbara fiskerättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om överlåtbara fiskerättigheter.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:169.
  2. Fiskebestånden m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ20 yrkandena 3, 4 och 8.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0104026
    m830014
    c22007
    fp21007
    kd18006
    v01705
    mp01603
    Totalt144137068
    Ledamöternas röster
  3. Ägarcentrering m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ20 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (s, v, mp)
  4. Utvärdering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ20 yrkande 5.
    • Reservation 3 (s, v, mp)
  5. EU:s skattesubventioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ20 yrkande 9.
    • Reservation 4 (s, v, mp)
  6. Den gemensamma fiskepolitiken m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:MJ20 yrkandena 6 och 7.
    • Reservation 5 (s, v, mp)