Public service-frågor

Betänkande 2008/09:KrU2

2008/09:KrU2 Public service-frågor

Kulturutskottets betänkande

2008/09:KrU2

Public service-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet 26 motionsyrkanden om public service-frågor från allmänna motionstiden 2008.

Förslag som gäller utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget, dess finansiering och riktlinjer för programverksamheten avstyrks med hänvisning till att en proposition i detta ärende väntas senare i vår.

Utskottet har valt att behandla tio av yrkandena i förenklad form, eftersom dessa förslag eller snarlika har behandlats tidigare under valperioden. Även dessa yrkanden avstyrks.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget
	Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Kr325 av Tomas Tobé (m) och 2008/09:Kr368 av Annie Johansson och Fredrick Federley (båda c) yrkandena 1–4.

2.	Politisering av SVT och SR
	Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr261 av Sven Yngve Persson (m).

3.	Finansiering av public service-verksamheten
	Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Kr202 av Rolf Gunnarsson (m), 2008/09:Kr216 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), 2008/09:Kr238 av Jan Ericson (m), 2008/09:Kr248 av Eliza Roszkowska Öberg (m), 2008/09:Kr294 av Anders Hansson (m), 2008/09:Kr349 av Sten Bergheden (m) och 2008/09:Kr355 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m).

4.	Spegling av hela landet
	Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr230 av Louise Malmström (s).

5.	Tv-sändningar på minoritetsspråk
	Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr318 av Tommy Waidelich och Nikos Papadopoulos (båda s).

6.	Tv-sändningar av stora evenemang
	Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr316 av Christer Engelhardt (s).

7.

Tidigare behandlade förslag

Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Kr209 av Liselott Hagberg (fp), 2008/09:Kr242 av Hans Hoff (s), 2008/09:Kr267 av Sinikka Bohlin (s), 2008/09:Kr302 av Anita Brodén och Agneta Berliner (båda fp) yrkandena 1 och 3, 2008/09:Kr314 av Sven Bergström och Erik A Eriksson (båda c) yrkandena 1 och 2, 2008/09:Kr347 av Eva Flyborg (fp), 2008/09:Kr348 av Olle Thorell (s) och 2008/09:Kr366 av Margareta Pålsson (m).

Stockholm den 10 februari 2009

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Hans Wallmark (m), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Dingizian (mp), Göran Montan (m), Anneli Särnblad (s), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c) och Lars-Axel Nordell (kd).

Utskottets överväganden

Inledning

Nuvarande sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) upphör att gälla den 31 december 2009. En särskild utredare, Rose-Marie Frebran, har på regeringens uppdrag analyserat om det finns behov av förändringar i villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Utredaren överlämnade betänkandet Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) till regeringen i juni 2008. Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen avser att överlämna en proposition i ärendet till riksdagen i maj 2009.

Utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget. En utredare har nyligen lagt fram förslag om hur verksamheten ska utformas. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen senare i vår.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Motionerna

I motion Kr325 anser Tomas Tobé (m) att det är angeläget att public service-utbudet i framtiden har en stark identitet som tydligt skiljer det från de kommersiella kanalernas. Då det gäller programinnehållet bör företagen koncentrera sig på sådant som är underrepresenterat i övrigt utbud, nämligen nyheter, dokumentärer, debattprogram samt nyskapande program från andra delar av världen och program av oprövade programmakare och regissörer. Vidare bör det finnas en utvärderingsmekanism med generella parametrar som varje ny större verksamhetssatsning kan motiveras och utvärderas ifrån. Slutligen är det angeläget att public service-verksamheten står fri från kommersiella intressen. Därför bör sponsringen avskaffas.

I motion Kr368 av Annie Johansson och Fredrick Federley (c) begär motionärerna en utredning av public service-verksamheten, så att en förändring kan komma till stånd (yrkande 1). Motionärerna föreslår att utredningen ska syfta till att programutbudet för minoriteter säkerställs. Enligt motionärerna är det inte nödvändigt att sådana program framställs av SR, SVT och UR (yrkande 2). I samma motion föreslås också att en försäljning av SR, SVT och UR ska utredas (yrkande 3). Slutligen föreslås att Radiotjänst i Kiruna ska läggas ned, så att en fri radiomarknad kan skapas (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

I direktiven till public service-utredningen angav regeringen bl.a. att programföretagen i allmänhetens tjänst bör sända ett brett och mångsidigt programutbud som tillgodoser skiftande intressen och beaktar olika förutsättningar hos befolkningen. Programföretagen bör även slå vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset och som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos kommersiella aktörer. Dessutom bör programutbudet omfatta såväl det breda som det särpräglade. Alla program som sänds av programbolagen ska kunna motiveras utifrån uppdraget (dir. 2007:71).

Utredningens förslag ligger i linje med dessa utgångspunkter. Utredaren har definierat hur hon ser på begreppet public service och på programinnehållet. Hon anser att public service-företagens utbud ska kännetecknas av hög kvalitet som tillgodoser både bredare och smalare intressen och behov. De tre programföretagen har många och viktiga uppgifter som särskiljer dem från de kommersiella radio- och tv-företagen. SR och SVT har en viktig demokratisk uppgift att ge medborgarna den allsidiga information de behöver för att kunna ta ställning i samhälls- och kulturfrågor. SR och SVT ska även granska, ifrågasätta och skapa debatt, bilda, spegla och tillgängliggöra. Dessutom har de ett unikt ansvar för underhållning, kulturproduktion och kulturspridning. Vidare har företagen ett särskilt ansvar för språkliga och etniska minoriteter samt för barn och unga. Slutligen har UR ett uppdrag att producera och tillgängliggöra utbildnings- och folkbildningsprogram för främst utbildningsväsendet (SOU 2008:64 s. 153). Utskottet vill tillägga att det vore värdefullt om det av public service-uppdraget tydligt framgår att även forskningsresultat liksom annat som rör vetenskapssamhället ska speglas. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid den pågående beredningen av public service-företagens verksamhet tiden efter 2009 inte föregripas. Motionerna Kr325 (m) och Kr368 (c) avstyrks således.

Politisering av SVT och SR

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om delning och politisering av SVT och SR. Förslaget strider mot de utgångspunkter som gällt för den särskilda utredarens arbete.

Motionen

I motion Kr261 av Sven Yngve Persson (m) erinrar motionären om att ordförandena i SR och SVT utses av regeringen. Därefter utser företagens styrelser verkställande direktörer i programföretagen, som i sin tur utser redaktionschefer osv. Det kan därför finnas en misstanke att företagen är politiskt färgade, vilket är djupt olyckligt. Motionären anser att ingen kan vara opartisk och hävdar att det vore bättre om SR och SVT liksom dagspressen bekände politisk färg. Företagen föreslås därför bli politiserade. Detta kan ske genom att vart och ett av de två företagen delas i två delar och att regeringen resp. oppositionen i fortsättningen tillsätter styrelseordförandena i vart och ett av de nybildade programföretagen.

Utskottets ställningstagande

SVT, SR och UR ägs av en särskild stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Denna ägarkonstruktion har valts eftersom den ansetts bäst kunna tillgodose kravet på programbolagens självständighet och integritet. Förvaltningsstiftelsens syfte är att främja företagens självständighet. Regeringen utser ordföranden och en suppleant i vart och ett av de tre programföretagen, medan ägarstiftelsen utser fem ledamöter och en suppleant för varje bolag.

Den särskilda utredaren föreslår att Förvaltningsstiftelsen i fortsättningen ska utse ordförandena och samtliga valda ledamöter i de tre bolagens styrelser. De valda suppleanterna ska avskaffas (SOU 2008:64 s. 72).

Utskottet vill erinra om att utgångspunkterna för utredarens arbete bl.a. har varit att radio och tv i allmänhetens tjänst

–     ska ha en självständig ställning och kunna verka oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen och

–     ska erbjuda ett programutbud, tillgängligt för alla, som speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre.1 [ Dir. 2007:71.]

Ett bifall till motion Kr261 (m) skulle innebära en helt ny syn på public service som strider mot de utgångspunkter som gällt för den särskilda utredarens arbete.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens ställningstagande i frågan avvaktas. Motion Kr261 (m) avstyrks därmed.

Finansiering av public service-verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår sju motionsförslag om finansiering av public service-verksamheten. Regeringens ställningstagande i denna fråga bör inte föregripas.

Motionerna

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår i motion Kr216 att tv-avgiften ska ersättas av ett frivilligt abonnemangssystem med en fast månadsavgift eller med ett pay per view-system. Om SVT:s verksamhet kan mäta sig med övriga programkanaler kommer människor att vara villiga att betala för tillgången till företagets kanaler.

Motionärerna bakom motion Kr355 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) föreslår en ny utformning av tv-avgiften som innebär att den i framtiden inte ska knytas till innehavet av tv-mottagare. I stället ska den knytas till innehavet av en digitalbox utan avkodningsmöjligheter. Enligt utskottets mening torde motionärerna därmed avse den enklaste typen av digitalbox som saknar kortplats och som endast ger tillgång till de kanaler som sänds okodade i marknätet, dvs. i huvudsak SVT:s programkanaler och TV 4. Vidare föreslår motionärerna att avgiften ska knytas till abonnemang av SVT:s programkanaler.

Enligt motion Kr202 av Rolf Gunnarsson (m) talas det om att även de som inte har tv ska tvingas betala tv-avgift. Motionären föreslår därför att den som vill leva ett liv utan tv inte ska behöva betala tv-avgift.

Förslagen i motionerna Kr238 av Jan Ericson (m), Kr248 av Eliza Roszkowska Öberg (m) och Kr294 av Anders Hansson (m) syftar till att tv-avgiften ska avskaffas och att public service-verksamheten i stället ska finansieras via statsbudgeten. I motion Kr349 föreslår Sten Bergheden (m) att tv-avgiften ska tas bort men anger inte något alternativ till finansiering av public service-verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Några av här aktuella motioner syftar till att public service-verksamheten ska finansieras över statsbudgeten, ett alternativ som den särskilda utredaren avvisar. En sådan finansiering skulle enligt den särskilda utredaren innebära att en befintlig skatt måste höjas eller att en ny måste skapas eller att en omfördelning måste göras av tilldelade medel inom kulturbudgeten. En övergång till skattefinansierad public service-verksamhet skulle dessutom medföra att programföretagens bundenhet till staten ökar (SOU 2008:64 s. 124).

I stället föreslår utredaren att en ny avgift, benämnd public service-avgift, ska införas för rätten att ta del av utsändningar från SVT, SR och UR. Avgiften ska finansiera radio och tv i allmänhetens tjänst och verksamhet som är direkt anknuten till den. Innehav av tv-mottagare ska även i fortsättningen utgöra grund för avgiftsskyldighet. Definitionen av begreppet tv-mottagare föreslås bli något modifierad och fortsättningsvis avse sådan teknisk utrustning som kan ta emot utsändning eller vidaresändning av tv-program2 [ Enligt nuvarande definition av begreppet tv-mottagare i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst är det ”en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål” (2 §).]. Public service-avgiften ska tillfalla programföretagen utan årligt beslut av riksdag och regering genom s.k. direktfinansiering.

Utredaren, som bedömer att public service-företagen kommer att blir föremål för mervärdesskatteplikt när direktfinansiering införs, föreslår att public service-avgiften ska beläggas med 25 % mervärdesskatt som ska rymmas inom nuvarande avgiftsnivå. I och med att avgiften inte höjs genom detta förslag minskar i stället programföretagens intäkter med 20 %. För att kompensera medelsbortfallet föreslår utredaren att ett statsfinansiellt neutralt anslag införs (SOU 2008:64 s. 109). Förslagen har som nämnts remissbehandlats.

Utskottet kan inte se att det finns någon anledning att föregripa regeringens ställningstagande i denna fråga. Motionerna Kr202 (m), Kr216 (m), Kr238 (m), Kr248 (m), Kr294 (m), Kr349 (m) och Kr355 (m) avstyrks.

Spegling av hela landet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om SVT:s ansvar för att spegla hela landet. Det råder inte någon motsättning mellan motionärens uppfattning och den särskilda utredarens förslag. Regeringens ställningstagande i frågan bör emellertid avvaktas.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Motionen

I motion Kr230 begär Louise Malmström (s) att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att SVT:s ansvar för att vara hela Sveriges television. Det är, menar hon, viktigt att tittarna känner att programutbudet speglar hela vårt mångfasetterade land och att avgiftsmedlen inte enbart går till storstadsområdena.

Utskottets ställningstagande

Enligt nu gällande sändningstillstånd har både SVT och SR i uppgift att spegla hela landet. Enligt anslagsvillkoren ska andelen allmänproduktion i företagens rikssändningar som produceras utanför Stockholm uppgå till minst 55 %.

Den särskilda utredaren framhåller i sitt betänkande att begreppet ”hela landet” inte bara är en geografisk bestämning, utan att det även betyder hela befolkningen, var den än bor. Ett väl utfört uppdrag innebär att den stora mångfald som finns i landet kommer till uttryck i utbudet. Utredaren föreslår att bestämmelsen om att minst 55 % ska produceras utanför Stockholm ska tas bort. Ett av skälen som anförs är att procentregeln i värsta fall kan fungera som en övre gräns för hur stor andel av produktionen som ska förläggas utanför Stockholm. Utredaren anser att public service-företagen själva ska avgöra hur de ska arbeta för att förverkliga sitt uppdrag. Även utan 55-procentsregeln ska SR och SVT ha en decentraliserad organisation för att spegla respektive områdes särprägel och egenart (SOU 2008:64 s. 156 f.).

Utskottet delar motionärens uppfattning att programutbudet ska spegla hela landet. Frågan torde komma att aktualiseras på nytt i det pågående arbetet inom Regeringskansliet med en proposition om public service-verksamheten efter 2009. Detta arbete bör inte föregripas. Motion Kr230 (s) avstyrks.

Tv-sändningar på minoritetsspråk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion som syftar till att SVT ska sända nyheter och andra tv-program på minoritetsspråk för folkgrupper som saknar eget land. Förhoppningsvis kan verksamheten med minoritetssändningarna utvecklas ytterligare. Utskottet är emellertid inte berett att uttala sig om hur programföretagen ska lösa denna uppgift efter 2009.

Motionen

I motion Kr318 av Tommy Waidelich och Nikos Papadopoulos (s) föreslår motionärerna att en översyn ska göras av möjligheten att sända nyheter och andra tv-program i Sverige på minoritetsspråk för de folkgrupper som inte har ett eget land. Genom att fler människor kan ta del av både sin ursprungskultur och den svenska kulturen skulle demokratin i Sverige öka.

Utskottets ställningstagande

Den särskilda utredaren konstaterar att Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Enligt utredarens bedömning bör utbudet för språkliga och etniska minoriteter vara ett prioriterat område för public service-företagen och fortsätta att utvecklas. Det gäller inte endast program för de nationella minoriteterna utan även övriga språkliga och etniska minoriteter (s. 159 f.).

Utskottet anser att det är en viktig uppgift för public service att sända program på olika minoriteters språk. Utredaren uttalar sig inte om hur utbudet på minoritetsspråk bör fördelas mellan olika språk eller mellan de tre programföretagen. Enligt nuvarande sändningstillstånd har de tre public service-företagen möjlighet att sinsemellan fördela ansvaret för olika insatser för språkliga och etniska minoriteter. Exempelvis sänder SR på bl.a. assyriska och kurdiska, vilket torde vara sådana språk som motionärerna har i åtanke.

Det är utskottets förhoppning att denna verksamhet kan utvecklas ytterligare. Utskottet är emellertid inte berett att uttala sig om hur programföretagen ska lösa uppgiften att producera och sända program på minoritetsspråk efter 2009. Därmed avstyrks motion Kr318 (s).

Tv-sändningar av stora evenemang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att sändningstillståndet för SVT ska ange vilka villkor som gäller för stora publika evenemang såsom landskamper i fotboll. Frågan har nära samband med synen på och finansieringen av public service-verksamheten och torde därför komma att aktualiseras i den kommande propositionen om public service.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Motionen

Förslaget i motion Kr316 av Christer Engelhardt (s) syftar till att det tydligt ska framgå av sändningstillståndet för SVT vilka villkor som gäller för stora publika evenemang såsom landskamper i fotboll. Av motionen framgår att en av de intressantaste matcherna 2008 ägde rum i Solna. Matchen sändes dock inte i någon av SVT:s programkanaler utan i TV 8.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget i motionen har samband med kommersialiseringen av idrotten. Under en följd av år har priserna på sändningsrättigheter till större internationella sportevenemang ökat. SVT har enligt nu gällande sändningstillstånd möjlighet att finansiera denna typ av idrottsevenemang genom sponsring.

Den särskilda utredaren anser att sportsändningar är en viktig del av public service-verksamheten och att det är angeläget att SVT har möjlighet att sända idrott på olika nivåer, trots de ökade rättighetskostnaderna. Utredaren föreslår att möjligheten ska få finnas kvar för SVT att sända sponsrade sportevenemang men att högst 20 sportevenemang per år ska få sponsras.

Utskottet delar motionärens synpunkt att det tydligt bör framgå av sändningstillstånden vilka villkor som ska gälla för SVT rörande stora och kostsamma publika evenemang. Denna fråga har emellertid nära samband med synen på och finansieringen av public service-verksamheten och torde därför komma att aktualiseras i den kommande propositionen om public service. Regeringens ställningstagande bör inte föregripas. Motion Kr316 (s) avstyrks.

Tidigare behandlade förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som har avvisats av riksdagen tidigare under valperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under valperioden avstyrkt motionsyrkanden om public service-frågor som är likadana som eller snarlika nedanstående yrkanden. Utskottet hänvisar till sina ställningstaganden i betänkandena 2006/07:KrU3, 2007/08:KrU1 och 2007/08:KrU10 och finner inte skäl att nu ta upp dessa frågor till förnyad behandling. Därmed avstyrks motionerna

–     Kr209 av Liselott Hagberg (fp) om att hela Södermanland ska kunna ta emot radiosändningar,

–     Kr242 av Hans Hoff (s) om förstärkt utbud av grannlands-tv i Norden,

–     Kr267 av Sinnika Bohlin (s) om förstärkt utbud av grannlands-tv i Norden,

–     Kr302 av Anita Brodén och Agneta Berliner (fp) yrkandena 1 och 3 om textning av tv-program,

–     Kr314 av Sven Bergström och Erik A Eriksson yrkandena 1-2 om förstärkt utbud av grannlands-tv i Norden,

–     Kr347 av Eva Flyborg (fp) om utflyttning av SVT till Göteborg,

–     Kr348 av Olle Thorell (s) om att en tjänst som lyssnarombudsman bör inrättas hos SR och

–     Kr366 av Margareta Pålsson (m) om att SR ska ha en gemensam lokalredaktion för Skåne.

Särskilt yttrande

Vissa public service-frågor, punkterna 1, 4 och 6 (s, v, mp)

Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför:

En särskild utredare har på uppdrag av regeringen utarbetat förslag om villkoren för en radio och tv i allmänhetens tjänst för tiden efter 2009. I avvaktan på att regeringen senare i vår ska överlämna en proposition i ämnet vill vi påminna om att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna i en gemensam debattartikel sommaren 2008 har uttryckt oro för att den borgerliga regeringen tycks vilja öka den politiska styrningen av public service-verksamheten och minska resurserna till SR, SVT och UR. Vi framhöll i det sammanhanget betydelsen av mångfald och oberoende inom public sevice-företagen och att det är grundläggande att de kan upprätthålla en neutral nyhetsförmedling. Vidare är det angeläget att de kontinuerligt granskar maktutövning och att de är en plattform för såväl folkbildning som kultur, idrott, fri debatt och god underhållning.

I vår artikel avvisade vi den särskilda utredarens förslag att göra de tre programföretagen beroende av statsanslag, vilket skulle leda till en ökad risk för politisk styrning. Vi förespråkade i stället att public service-företagens verksamheten finansieras genom en renodlad avgiftsmodell, där pengarna går direkt till radio och tv i allmänhetens tjänst. Det får inte under några omständigheter finnas någon misstanke om att politiker genom ekonomiska påtryckningar har påverkat det som sänds via vår gemensamma radio och tv. Politikernas enda styrinstrument ska vara sändningstillståndet.

Vi framförde uppfattningen att den framtida finansieringsmodellen ska ge public service-bolagen stabila och långsiktiga förutsättningar, så att de kan erbjuda publiken ett sådant brett och folkligt programutbud som tittarna och lyssnarna vill ha. Det innebär att uppräkningen av avgiften måste kunna tillåtas vara högre än 2 %, om kostnadsökningar skulle motivera det.

Vi påpekade att public service ska spegla hela landet. Vi kan hålla med den särskilda utredaren om att man inte bör fastna i sifferexercis och kräva att 55 % av programmen ska produceras utanför Stockholm. Men vi vill understryka att SR, SVT och UR inte har i uppgift att bidra till ökad Stockholmscentralisering.

Enligt vår mening är det självklart att SVT ska ha möjlighet att visa stora idrotts- och kulturevenemang. Den särskilda utredarens förslag att halvera SVT:s möjligheter att sända sponsrade program från OS- eller VM-tävlingar bör därför avvisas av regeringen i den kommande propositionen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:Kr202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tv-licensen.

2008/09:Kr209 av Liselott Hagberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hela Södermanlands län ska ges möjlighet att ta emot radiosändningar.

2008/09:Kr216 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en frivillig tv-avgift.

2008/09:Kr230 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om SVT:s ansvar att vara hela Sveriges television.

2008/09:Kr238 av Jan Ericson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tv-licensen bör avskaffas och ersättas med en finansiering via skattemedel.

2008/09:Kr242 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna till ökat digitalt tv-utbud genom att samsända de nordiska tv-kanalerna.

2008/09:Kr248 av Eliza Roszkowska Öberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av public service.

2008/09:Kr261 av Sven Yngve Persson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en politisering genom delning av SVT och SR.

2008/09:Kr267 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för ett förstärkt utbud av grannlands-tv i Norden.

2008/09:Kr294 av Anders Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda om tv-licensavgiften kan tas bort och i stället finansieras med skattemedel.

2008/09:Kr302 av Anita Brodén och Agneta Berliner (båda fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler textade program i SVT.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att programföretagens målsättningar och redovisningar vad gäller antalet textade program tydligt anges för att man ska kunna utvärdera framsteg under nästa tillståndsperiod.

2008/09:Kr314 av Sven Bergström och Erik A Eriksson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en nordisk public service-princip som innebär att alla hushåll i Norden ska ha tekniska möjligheter att ta emot minst en public service-kanal från vart och ett av de nordiska grannländerna.
2.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur utbudet av nordisk grannlands-tv kan göras tillgänglig för alla hushåll i Sverige.

2008/09:Kr316 av Christer Engelhardt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tv-sändningar av större publika evenemang.

2008/09:Kr318 av Tommy Waidelich och Nikos Papadopoulos (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tv-utbudet för folkgrupper som inte har ett eget land.

2008/09:Kr325 av Tomas Tobé (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om public service.

2008/09:Kr347 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att flytta SVT till Göteborg.

2008/09:Kr348 av Olle Thorell (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en lyssnarombudsman på Sveriges Radio.

2008/09:Kr349 av Sten Bergheden (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort tv-avgiften.

2008/09:Kr355 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tv-licensens framtida utformning.

2008/09:Kr366 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skånes lokalradio.

2008/09:Kr368 av Annie Johansson och Fredrick Federley (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur en förändring av det svenska public service-systemet ska göras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur ett säkerställande av minoritetsprogramutbud kan utformas.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en försäljning av Utbildningsradion, Sveriges Television och Sveriges Radio.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lägga ned Radiotjänst.