Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister
Betänkande 2008/09:AU6
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2008-11-13
- Avgörande
- 2008-11-19
- Beslut fattades
- 2008-11-19
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister (AU6)
Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, så kallade intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 16 oktober 2008, justerades 28 oktober 2008 och fick trycklov 5 november 2008.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2008-10-16
Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister (AU6)
Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, så kallade intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. I dag avgörs målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas.
Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas.
Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2008/09:AU6
Webb-tv: Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 111 Josefin Brink (V)
Fru talman! Det förslag som arbetsmarknadsutskottet i dag ska debattera handlar om huruvida sammansättningen i Arbetsdomstolen ska ändras i mål som rör diskrimineringstvister så att de partsnominerade ledamöterna inte som i övriga mål är i majoritet.
Det skäl som regeringen anför för det här förslaget är att Arbetsdomstolens opartiskhet inte ska kunna sättas i fråga. Det är förstås viktigt. Frågan är bara på vilka grunder Arbetsdomstolens opartiskhet i diskrimineringsmål skulle kunna sättas i fråga. Regeringen kan nämligen inte visa att det i diskrimineringstvister i Arbetsdomstolen skulle ha varit ett annat utslag om partsledamöterna i stället hade varit i minoritet. Orsaken är helt enkelt att det inte förhåller sig på det sättet.
Den kritik som framförts mot Arbetsdomstolen bland annat från företrädare för de olika diskrimineringsombudsmännen och från borgerliga företrädare, nämligen att partsledamöterna på något sätt skulle gadda ihop sig i syfte att försvara sina avtal mot de människor som anser sig utsatta för diskriminering, har faktiskt inget stöd i verkligheten.
När LO granskade samtliga domar i diskrimineringsärenden i Arbetsdomstolen under åren 1991-2004 visade det sig att partsledamöterna inte i ett enda fall ensamma hade avgjort målet. När skiljaktiga meningar förekom var det i stället juristdomarna som i samtliga fall hade möjlighet att avgöra målet. Det betyder att utslaget inte hade blivit ett annat om parterna i stället hade varit i minoritet.
Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget ställer sig liksom Lagrådet helt frågande till på vilka grunder den här förändringen ska genomföras eftersom det helt saknas belägg för att den löser något reellt existerande problem.
Fru talman! Diskriminering i arbetslivet däremot är ett stort och allvarligt problem. Det krävs kraftfulla insatser för att bryta ned de strukturer som upprätthåller diskrimineringen. Men att undergräva de etablerade tvistlösningsmekanismerna i arbetslivet genom att lyfta ut och särbehandla tvister som rör just diskriminering kan knappast gynna ett mer effektivt bekämpande av diskrimineringen. Tvärtom - detta påpekar bland annat TCO i sitt remissyttrande - minskar faktiskt domstolens kompetens ju färre ledamöter som deltar i besluten.
Med tanke på att ärenden som rör diskriminering i arbetslivet inte sällan också rör tvister i enlighet med LAS, MBL eller internationella konventioner om arbetstagares rättigheter är de partsnominerade ledamöternas kompetens viktig att ha i domstolen just för att målen ska få en så korrekt bedömning som möjligt.
Regeringens förslag om att ändra på sammansättningen i Arbetsdomstolen är därför inte bara meningslöst utan riskerar faktiskt också att göra Arbetsdomstolens bedömningar sämre.
Därför yrkar jag avslag på utskottets förslag i betänkandet och bifall till Vänsterpartiets reservation.
Slutligen vill jag bara be fru talmannen och närvarande utskottsledamöter om ursäkt för att jag nu på grund av ett annat åtagande lämnar debatten. Jag hoppas att det fortsättningsvis blir en bra debatt.
Anf. 112 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.
Regeringen föreslår i sin proposition att mål där den nya diskrimineringslagen är tillämplig ska avgöras av Arbetsdomstolen i en sammansättning med fem ledamöter, varav en för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Jag välkomnar detta beslut och tycker att det är bra. Det är ett steg i rätt riktning. Jag skulle till och med kunna gå så långt att jag säger att man helt och hållet borde flytta de här diskrimineringsmålen från Arbetsdomstolen. Det säger jag inte därför att jag tycker att Arbetsdomstolen gör ett dåligt jobb - absolut inte! Det är väldigt viktigt att Arbetsdomstolen med den speciella lösning som vi i Sverige valt och som funnits väldigt länge fungerar och är viktig i de frågor som gäller där.
Vi i Miljöpartiet tycker att de invändningar som kommer från bland annat HomO och JämO är väldigt viktiga: att diskrimineringsmål i arbetslivet inte skiljer sig från diskrimineringsmål i andra fall. Därför bör de för tydlighetens skull och för att det ska bli en rättvis tillämpning av lagstiftningen bedömas på samma ställe, det vill säga i allmän domstol - detta i stället för att flytta alla diskrimineringsmål till Arbetsdomstolen, vilket helt enkelt inte är möjligt. Då är det bättre att ha alla mål på samma ställe - i allmän domstol.
JämO säger i tidningen Lag & Avtal från den 25 september: I diskrimineringsmål ska fokus ligga på diskrimineringen och inte på arbetsrättsliga aspekter.
Detta är väldigt viktigt. Samma invändning har HomO som menar att samtliga diskrimineringsmål bör handläggas av de allmänna domstolarna.
Jag ser alltså regeringens proposition som ett steg i rätt riktning. Det här var ju också föremål för den diskrimineringslagstiftning som börjar gälla den 1 januari nästa år.
I det här förslaget har Miljöpartiet dock inte i nuläget valt att gå riktigt så långt. Vi accepterar att det blir en sammansättning med fem ledamöter. Men vi anser att regeringen skulle ha sett till att i propositionen tillföra en skrivning om att en särskild ämbetsmannaledamot med erfarenhet av diskrimineringsfrågor borde tillföras just för att sätta fokus på att dessa mål inte är vanliga arbetsrättsliga tvister. Man behöver ha en särskild kunskap när det gäller diskrimineringslagstiftningen. Därför tycker vi att regeringen borde ha tillfört en skrivning om detta när man nu lägger fram sin proposition, som vi i Miljöpartiet, som sagt, ser som ett steg i rätt riktning. Dock har man alltså missat en viktig aspekt på det hela.
Med detta yrkar jag, som sagt, bifall till reservation 2.
Anf. 113 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Det betänkande som vi nu hanterar handlar, som sagts här, om sammansättningen i Arbetsdomstolen när det gäller diskrimineringsmål.
Bakgrunden är dock lite längre än så. När det gäller hela Arbetsdomstolen som konstruktion - detta sagt delvis mot bakgrund av Ulf Holms tidigare inlägg - har de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet drivit linjen att lyfta över alla diskrimineringsmål från Arbetsdomstolen till civila domstolar.
Vi och, i det här fallet, Vänsterpartiet har på olika sätt motverkat detta därför att vi tror på den svenska modellen och står upp för den. Där är Arbetsdomstolen oerhört viktig för att skydda löntagare och för att ha ett effektivt system.
Vi var i minoritet även då vi regerade. Den utredning som då fanns - Diskrimineringskommittén, som jag för övrigt satt med i - fick ett tilläggsdirektiv för att hantera den här frågan.
Vi vet för övrigt att den borgerliga regeringen har ett annat uppsåt än det Miljöpartiet har när det gäller Arbetsdomstolen. Här finns också, precis som i den övriga politiken, en vilja att försvaga den svenska modellen. I detta ligger att lyfta bort intresseledamöterna, parterna, ur den här typen av tvister. Men det lägger vi åt sidan.
I Diskrimineringskommittén granskades den här typen av mål utifrån det Josefin Brink tog upp - om man kunde se att de parter som är i majoriteten i målen någon gång röstat för att skydda sina intressen. Vi gick vidare till EG-rätten och kollade där. Det har funnits liknande tvister i andra länder i Europa där det finns den här typen av domstolar. All den granskning som gjordes ledde till att vi kunde konstatera att det inte finns någonting som gjorde att man kunde ifrågasätta den legitimitet som domstolarna hade med den sammansättning som tidigare fanns eller något annat sådant. Det som däremot konstaterades var att intresseledamöterna tvärtom var en viktig resurs i den här typen av mål. Det finns en dom i EG-rätten om det.
För oss socialdemokrater i kommittén var det viktigaste att behålla den här typen av mål i Arbetsdomstolen så att vi inte tar ett första litet steg i att försvaga Arbetsdomstolen och kanske till och med avveckla den, som varit en linje hos en del av de borgerliga partierna.
Vi gick med på en kompromiss och fick över Kristdemokraterna på den kompromissen och bestämde oss för att gå med på linjen att minska andelen intresseledamöter från fyra till två. Vi behöll fokus på det som vi socialdemokrater tycker är viktigt, att behålla Arbetsdomstolen och behålla där den typen av mål som diskrimineringsmålen är. Oftast är det så att diskriminering är en arbetsrättslig fråga också. Då är det viktigt att hålla samman allt i en och samma domstol.
Vi tyckte att det var en rimlig kompromiss, och därför följer vi upp den kompromissen i vårt ställningstagande och det särskilda yttrande som finns med i betänkandet. Därför väljer vi att i övrigt avstå i det här ärendet. Man följer inte riktigt hela vägen, kan vi tycka.
Diskrimineringskommittén kom också fram till att det var viktigt att se till att det fanns med någon som har särskild kompetens i diskrimineringsfrågor. Det finns inte med här. Vi har därför all sympati med Miljöpartiets ställningstagande, men vi väljer i det här fallet att stötta vårt särskilda yttrande och inte delta i beslutet.
Anf. 114 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Ärendet har en lång bakgrund. Luciano Astudillo tog upp en del kopplad till Arbetsdomstolen. Bakgrunden till själva förslaget är Diskrimineringskommittén som 2006 lämnade sitt slutbetänkande,
En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
. Den samlade diskrimineringslagen är redan beslutad och träder i kraft den 1 januari 2009. Kommittén föreslog dessutom att intresseledamöter inte skulle vara i majoritet i Arbetsdomstolen i diskrimineringsmål. Skälet till det var att det utifrån sett inte får finnas några tvivel om att Arbetsdomstolen är opartisk.
Det förslag vi debatterar i dag innebär att ett mål där ett yrkande helt eller delvis grundas på ett sådant förhållande som avses i den nya diskrimineringslagen ska avgöras av Arbetsdomstolen i en sammansättning med fem ledamöter, varav en för vardera, arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter ska dock en sådan sammansättning få användas. Vidare föreslås att domstolen vid hanteringen av diskrimineringsmål även ska vara domför i en sammansättning med tre lagfarna domare vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av annat än arbetsrättsliga frågor som inte sker vid huvudförhandling. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
Många remissinstanser har yttrat sig. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget. Sveriges advokatsamfund, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Jämställdhetsombudsmannen anser att domstolen helt ska bestå av lagfarna jurister för det fall målen ska handläggas i Arbetsdomstolen, medan Arbetsdomstolen och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer avstyrker förslaget.
Fru talman! Med de diskussioner som funnits och med tanke på hur många som anger att de upplever sig diskriminerade i samhället och i arbetslivet är det viktigt att stärka arbetet för att komma åt problemet. Det finns flera undersökningar på olika områden som visar på hur utbrett det är. Brottsförebyggande rådet visade i slutet av februari att människor med utländsk bakgrund diskrimineras genom hela rättskedjan. Antidiskrimineringsbyrån i Umeå gjorde en attitydundersökning med hjälp av SCB, vilken visar att nio av tio svenskar är medvetna om att diskriminering förekommer men att bara 14 procent anser att arbetet mot det räcker.
Arbetsmiljöverket visar i sin arbetsmiljörapport för 2007 att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång under de senaste tolv månaderna har varit utsatta för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön.
Vad vill jag säga med dessa redovisningar? Ja, det är att diskriminering är mycket vanligt förekommande men att det inte leder till någon form av åtgärder, och det är ytterst få som i nästa steg når fram till Arbetsdomstolen. Det är främst Arbetsmiljöverkets undersökning som har direkt anknytning till Arbetsdomstolen och de fall som kommit dit. De andra två visar ändå på att attityder och förhållningssätt som genomsyrar vår vardag.
Arbetsdomstolen får in ca 400 mål per år. För 2007 var det 274 som stämdes in till Arbetsdomstolen direkt och 115 som överklagades från tingsrätter. Av de 274 var det 2 procent som var tvister enligt jämställdhetslagen och 5 procent enligt lagar om diskriminering. Det innebär att det var en handfull åtal enligt jämställdhetslagen och drygt ett dussin enligt de andra diskrimineringslagarna. Det kan jämföras med att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen under de senaste tolv månaderna varit utsatta för trakasserier.
Självklart är det inte bara partssammansättningen i Arbetsdomstolen som gör en avgörande differens, men det är ändå en viktig signal att visa att det är jurister som ska vara i majoritet. Reformen får självklart följas upp för att se om det blir fler fall som anmäls och som drivs längre än till de förhandlingar mellan parterna där de flesta anmälda fall avgörs i dag.
Skälet till ändringen anförs från regeringen och från oss i allianspartierna i utskottet i termer av att det utifrån sett inte får finnas några tvivel om att Arbetsdomstolen är opartisk. Att så få fall av diskrimineringsärenden anmäls, drivs vidare och slutligen kommer till domstol över huvud taget är för mig och för alliansen en oroande situation, speciellt som det i undersökningar anges vara ett mycket större problem.
Därför yrkar jag bifall till propositionen.
Anf. 115 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Med anledning av det som Annika Qarlsson tog upp, antalet mål om diskriminering som går vidare, måste man ställa sig frågan: Varför fortsätter ni inte och tar hela steget ut och lägger över samtliga diskrimineringsärenden på allmän domstol? Det skulle ha varit det logiska, där man konsekvent skulle ha fått alla mål som rör diskrimineringsärenden behandlade på ett ställe. Med detta, fru talman, vill jag samtidigt passa på att säga att det är väldigt viktigt att vi behåller Arbetsdomstolen i dess egenskap av den domstol som ska handlägga arbetsrättsliga frågor. Så mycket jag vet är både arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan väldigt objektiva i sina bedömningar. Jag har inte kunskap för att kunna bedöma det, men jag har heller ingen anledning att tro att det skulle vara osant.
Diskrimineringsärenden är komplicerade. Därför har vi en partimotion om detta. Om regeringen inte orkar gå ända fram, vilket verkar konstigt med den argumentering som Annika Qarlsson har kunde man åtminstone se till att ha en särskild ämbetsmannaledamot med erfarenhet av diskrimineringsärenden just nu. Varför kan inte majoriteten tillstyrka detta?
Anf. 116 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Vi har i alliansens fyra olika partier haft lite olika uppfattning. Det är två partier som har drivit att vi inte skulle ha specialdomstolar över huvud taget. Men den gemensamma gången är att vi vill ha kvar dem och att vi ändrar sammansättning på det viset som föreslås i dag. Anledningen till att vi ändrar förslaget i enlighet med hur det ser ut i dag är att det fanns ett utredningsunderlag klart. Det gjorde att förslaget kunde genomföras här och nu.
Precis som Ulf Holm sade i sitt anförande var det från Centerpartiets sida ett steg i rätt riktning. Det var också ett steg som hela alliansen kände att man stod bakom och gemensamt kunde föra fram.
Precis som Luciano Astudillo sade tidigare har man även gjort överväganden i Europadomstolen för att se om det stämmer. Det finns också med i utredningen. Det visar sig att i de fall som har drivits vidare har någon form av partiskhet inte visat sig. Det är väldigt tydligt att varken regeringen eller alliansen säger att det har förekommit oegentligheter och att det är därför som vi gör det.
Jag tror att det kan finnas en risk att människor väljer att inte driva frågorna vidare bara på grund av att de upplever och känner sig felbehandlade. De frågor som eventuellt skulle kunna vara tveksamma drivs alltså inte vidare.
I utredningen exemplifierar man med ett par olika fall där det skulle kunna finnas sådant som arbetsmarknadens parter gemensamt är intresserade av att gå emot. Man har alltså inget faktiskt fall, utan man visar bara på exempel där det skulle kunna finnas ett gemensamt intresse från arbetsmarknadens parter. Då gäller det någonstans att göra det möjligt även för dessa fall att bli anmälda och komma fram.
Anf. 117 Ulf Holm (Mp)
Fru talman! Jag hoppas verkligen inte att regeringen kommer att lägga fram något förslag om att avskaffa specialdomstolarna. Det skulle vara hemskt om så skedde. Jag tror nämligen att AD med den kompetens som finns där är väldigt viktig när det gäller arbetsrättsliga frågor.
Samtidigt måste jag säga att det låter som om Annika Qarlsson tycker att Miljöpartiet har rätt, det vill säga att diskrimineringsfrågor ska samlas på ett ställe och att det inte ska finnas någon tvetydighet när det gäller att vissa fall ska tas upp i AD och vissa i allmän domstol. Det är bara ett konstaterande. Jag lär inte få svar på den frågan.
Anf. 118 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Ulf Holm får svar fast han inte ber om det.
Nej, jag tycker inte det, så länge vi har kvar Arbetsdomstolen som har ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna. Väldigt många gånger visar man att det sällan är rena diskrimineringsmål utan att de oftast är kopplade till flera andra saker som rör arbetsmarknaden. Jag kan lugna både Ulf Holm och de andra med att det inte finns en majoritet för att ta bort specialdomstolarna och att regeringen inte tänker lägga fram ett sådant förslag. De kommer att finnas kvar, och diskrimineringsmålen som rör arbetsmarknaden tycker vi ska vara kvar i Arbetsdomstolen, annars hade vi lagt fram ett annat förslag på riksdagens bord.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 19 november 2008.Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister med den ändringen att i 3 kap. 6 a § tredje stycket 2. ska "3" bytas ut mot "4".
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:4 och avslår motion
2008/09:A4 av Josefin Brink och Torbjörn Björlund (båda v).- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 0 104 26 m 82 0 0 15 c 20 0 0 9 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 19 0 3 mp 13 1 0 5 Totalt 155 20 104 70 Diskrimineringskompetens i Arbetsdomstolen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 8.- Reservation 2 (mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 101 0 2 27 m 83 0 0 14 c 21 0 0 8 fp 21 0 0 7 kd 21 0 0 3 v 0 0 19 3 mp 0 14 0 5 Totalt 247 14 21 67
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.