Ungdomsövervakning

Anf. 33 Petter Löberg (S)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till vår reservation 3. Vi står naturligtvis bakom våra andra reservationer också, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall endast till den.

Nu ligger regeringens proposition om ungdomsövervakning på riksdagens bord. Det är en produkt som delvis är ett resultat av de tillkännagivanden som riksdagens majoritet har gett. Den är inte oproblematisk. Man kan ha principiella eller praktiska invändningar mot de liggande förslagen, men vi ser ändå att det här är och kommer att kunna vara ett viktigt komplement. Den ska också utvärderas - den är utvärderbar.

Regeringen har tagit riksdagsmajoritetens uppmaning på allvar och sökt fylla ett glapp i påföljdssystemet. Glappet består inte minst av att det upplevs finnas en brist mellan ganska långtgående och ganska "milda" ingrepp för den som har blivit dömd i ung ålder. Det handlar inte minst om att hitta möjligheten för ungdomarna att trots kanske ganska grov brottslighet få finnas kvar i de positiva nätverk som kan vara vägen ut för dem. Det kan vara aktiviteter som idrott och positiva sociala sammanhang - sådana finns också - och skolan som de går i.

Samhället ser, och ska se, strängt på de gärningar som gjorts. Detta riktar sig i huvudsak mot personer som har begått ganska eller mycket allvarliga brott. Det glapp som finns ska fyllas upp med ungdomsövervakning. Vi har gjort det med en ganska avvaktande hållning, men ändå med ett konstruktivt resultat.

Det finns ett kriminalpolitiskt paradigm i dag där allt är svart eller vitt. Jag har många gånger i denna talarstol pratat om att man är antingen livsstilskriminell eller mönsterelev - det finns ingenting däremellan. Men de allra flesta ungdomar befinner sig på väg någonstans. De är i en formativ ålder och står vid olika vägskäl där det kan vara avgörande om de möter rätt människa, mentor, pedagog eller idrottsledare eller rätt kärlek för att kunna komma på rätt köl igen. Jag har jobbat som lärare i 25 år och sett denna berättelse utspela sig framför ögonen på mig många gånger. I de allra flesta fall slutar det lyckligt.

Vi glömmer ibland att normen i de underprivilegierade miljonprogramsområdena inte är att man är och förblir och vill vara gängkriminell. De allra flesta ungdomar som bor i dessa områden vill komma in på lärarhögskolan eller drömmer om att bli polis eller snickare eller jobba i vården. Så ser drömmen ut för de allra flesta människor. Politikerna älskar att utmåla det som att de alla vill bli gangstrar, åka runt i fina bilar och ha smycken, men även de ungdomar som bor där vet ju avigsidan med schablonen och de falska premisserna.

Vi som är 60-talister kommer ihåg att det alltid kom någon gammal missbrukare - i Västsverige var de alltid amfetaminister - och berättade att tidiga konsekvenser skulle ha räddat dem från knarket eller kriminaliteten. Jag kan inte säga att de hade fel. Det är ungefär samma berättelser som man hör från livsstilskriminella än i dag, att det är ett faktum att om de hade fått en tydlig och klar konsekvens i tidig ålder hade kanske deras destruktiva beteende kunnat brytas. Och kanske är det en sådan åtgärd som vi har på riksdagens bord i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Åtgärder som ungdomsfängelse, som man hade och som var en skola i brott, som det så vackert hette och som det faktiskt också var, är kanske inte dagens kriminalvård. Vi har en bred verktygslåda med åtgärder som handlar om vård. Det finns behandlingsprogram som är certifierade och allt det som vi har pratat om så många gånger.

Det är inte samma tid som på 60, 70, 80- och 90-talen när det gäller att vårda unga. Detta har gett resultat genom att vi ser en sjunkande ungdomskriminalitet. Tio år i rad har vi sett en sådan utveckling, och i sin utredning visar Petra Lundh också på detta. Något som vi i denna kammare behöver ta med oss är att förstå att det inte är en verklighet som gäller utan att det finns många olika parallella system.

När det gäller vår reservation har vi ett huvudargument, som jag vill redovisa avslutningsvis. Det handlar om att vi vill att det ska vara helgavskiljning - inlåsning i hemmet på helger och kvällar. Anledningen till det är att man gör bedömningen att det är då som gängkriminella är mest brottsaktiva. Det är också då som andra ungdomar trillar in i kriminalitet, inte minst på grund av alkohol och droger.

Dessutom, om man skulle ha helgavskiljning har man hela veckan helt andra krav på hur föräldrarna och hemmet bör se ut för att det ska kunna fungera. Detta innebär att det kan bli kontraproduktivt och att det kanske inte blir speciellt många ungdomar som får denna påföljd, om man går hela vägen, så som en del av förslagen är.

Vi får ta detta steg och utvärdera det, och sedan får vi se om nästa steg ska tas lite längre fram.

Anf. 34 Ellen Juntti (M)

Fru talman! Det var på tiden. Det var verkligen på tiden att regeringen nu äntligen kommer med sitt lagförslag gällande en ny ungdomspåföljd, ungdomsövervakning. Riksdagen har ju vid flera tillfällen tillkännagivit att regeringen ska återkomma med förslag om en ny ungdomspåföljd. Det första tillkännagivandet beslutades våren 2015, alltså för hela fem år sedan.

Man kan anklaga regeringen för mycket, men inte för att vara snabb! Vi kan också konstatera att det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, inte ens är här när vi ska diskutera denna viktiga fråga, ungdomsbrottslighet.

Ungdomsbrottsligheten har blivit mycket grov de senaste åren. Ungdomar under 18 år begår grova rån, grov misshandel, mord och dråp. För ett tag sedan var jag på studiebesök hos ungdomsåklagare i Göteborg. Där sa man att gängmördare nu för tiden lika ofta är under 18 år som över 18 år. Det är helt enkelt förfärligt!

Det som också är förfärligt är alla rån mot unga människor. Ofta är även rånarna under 18 år. Rånen mot unga har ökat dramatiskt. Sedan 2014 har de ökat med 125 procent. Förra året, 2019, blev nästan 2 500 ungdomar rånade. Man kan ju undra hur många av dessa brottsoffer som hade sluppit bli rånade om regeringen inte hade tagit fem år på sig att presentera detta lagförslag.

Man ska också ha i åtanke att mörkertalet är ganska stort. Många unga vågar inte anmäla, för de är helt enkelt rädda för hämnd. Rånen har blivit mycket grövre, ofta med knivskärning och förnedrande inslag. Något har verkligen gått riktigt fel i samhället med alla dessa grova rån mot ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Det blir alldeles för slappa konsekvenser när en ungdom begår brott. Unga kan begå grova brott, gripas av polis och bara några timmar senare vara ute på stan och fika med sina kompisar. Det sänder helt fel signaler. Ungdomspoliser berättar att misstänkta unga rånare släpps innan de ens har blivit förhörda, trots att de har begått relativt grova brott. De släpps fria, och då kan de gå och ta kontakt med både målsägande och vittnen och skrämma dem till tystnad. Det leder till att brottsutredningen läggs ned och att brottsoffret inte får någon upprättelse.

Många unga brottsoffer mår väldigt dåligt under lång tid efter brottet. Man kan tänka sig skräcken för en ung person av att få en kniv mot halsen och bli nedsparkad av flera personer. Vilken skräck detta måste vara för en ung person!

Samhället sviker brottsoffren. Hur ska de kunna lita på samhället när de får veta att rånaren är ute på gatorna bara några timmar efter gripandet? Hur ska de våga gå ut? Det är sällsynt att unga rånare blir anhållna och ännu mer sällsynt att de blir häktade. Många ungdomspoliser vittnar om att det ibland känns nästan meningslöst att gripa en ung rånare.

Det här betänkandet handlar, som jag tidigare nämnde, om ungdomsövervakning. Det är en påföljd som ska användas när ungdomsvård och ungdomstjänst är för lindriga och sluten ungdomsvård för sträng. Kriminalvården ska ha ansvaret för denna påföljd, som ska pågå mellan sex och tolv månader. Den ska användas i huvudsak för dem som är under 18 år, men den kan även användas för gärningsmän upp till 21 år om det finns särskilda skäl.

Påföljden ska väljas när det finns ett straffvärde mellan sex och tolv månaders fängelse samt i graverande återfallssituationer. En individuell verkställighetsplan ska upprättas av Kriminalvården tillsammans med den dömde. Man ska samverka med socialnämnden och andra berörda myndigheter.

Fru talman! Verkställighetsplanen ska innehålla föreskrifter om hur ofta den dömde ska träffa Kriminalvården och om inskränkningar i rörelsefriheten. Den dömde ska vara förbjuden att bruka narkotika och alkohol och andra hälsofarliga varor.

Föreskrifter kan gälla var den dömde ska bo, hur han ska sköta skolan, vad han ska göra på fritiden, vilken missbruksbehandling som han ska medverka i eller andra lämpliga åtgärder.

Verkställighetsplanen ska följas upp regelbundet och ändras om det finns behov. Antalet möten kan minskas eller utökas beroende på hur det går. Enligt regeringens förslag ska den dömde vara förbjuden att vistas utanför bostaden under helgkvällar och nätter från fredag kväll till måndag morgon. Om bostaden är olämplig kan en annan plats bli aktuell. Förbudet kan även ersättas med ett förbud att lämna ett särskilt område eller en skyldighet att vara på en särskilt angiven plats.

En prövning av inskränkningar i rörelsefriheten ska ske under verkställighetstiden. Inskränkningarna kan ökas eller minskas beroende på hur det går. Den dömde ska ha fotboja på sig för att Kriminalvården ska kunna kontrollera var den dömde befinner sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

I regeringens förslag finns olika åtgärder som kan vidtas om den dömde missköter sig. Åtgärderna kan vara att utöka antalet möten eller att ha polishämtning till mötena. Om misskötseln anses vara i väsentlig grad kan påföljden undanröjas och en ny påföljd utdömas.

Som sagt, det har tagit lång tid för regeringen att presentera det här lagförslaget, men det är bra att det äntligen har kommit. Dock finns det brister.

En brist är att detta ska gälla endast helger. En ungdom som kommit in på brottets bana bryr sig inte särskilt mycket om veckodagar. Det finns också helgdagar som infaller under veckorna, till exempel valborg. Då brukar risken för alkohol och droger vara hög, och då är det lätt att begå brott eller att missköta sig på något annat sätt.

Därför är det viktigt att ungdomsövervakning kan utdömas också för andra dagar än bara helger.

Fru talman! Det är mycket bra att vi nu också kommer att besluta om två tillkännagivanden som skärper regeringens förslag. Det första tillkännagivandet handlar om att ungdomsövervakning ska kunna utdömas även för andra dagar än helger och också för fler dagar om det skulle behövas.

I början kan det finnas behov av att ha hemarrest alla dagar i veckan, som sedan kan trappas ned. Men naturligtvis ska det alltid vara proportionerligt mot brottet.

Det andra tillkännagivandet gäller misskötsamhet. Regeringens förslag gällande åtgärder vid misskötsamhet är helt enkelt för mesigt. Man säger lite aja baja men inte så mycket mer. Därför är det mycket bra att vi får ett tillkännagivande där åtgärderna blir betydligt tydligare och helt enkelt tuffare.

Vi pratar ofta om tydliga konsekvenser, men till skillnad från regeringen vill vi inte bara prata utan också genomföra det. Tillkännagivandet innebär en betydlig skärpning. Om den dömde till exempel lämnar bostaden och därmed bryter mot föreskriften ska det i princip alltid resultera i en anmälan till åklagare, som då ska överväga om påföljden ska undanröjas och ersättas med en skarpare påföljd.

Om den dömde missköter sig flera gånger, även om det är av mindre allvarligt slag, ska det alltid resultera i att påföljden undanröjs och ersätts med en mer ingripande påföljd. Det är mycket viktigt att samhället markerar tydligt att en dom är en dom och ska följas.

Fru talman! Vi moderater vill göra lite mer. Till exempel anser vi att sekretesslagstiftningen bör ändras, så att huvudregeln blir att all relevant information ska kunna delas för att man ska kunna förebygga och utreda ungdomsbrottslighet. Vi vill också att fler ungdomar ska omhändertas enligt LVU. Vi vill också att det ska skapas nya möjligheter att förordna om utegångsförbud under kvällar och helger och att det ska kunna övervakas med fotboja.

Syftet är naturligtvis helt enkelt att man ska bromsa kriminaliteten så tidigt som det bara går. Det som har skett hittills har verkligen inte fungerat när ungdomsbrottsligheten har blivit så grov.

Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 7.

Anf. 35 Linda Westerlund Snecker (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Fru talman! Det är oerhört viktigt att barn får vara barn, att unga får vara unga och att vuxenvärlden aldrig ser på barn som någonting annat än just barn. Det är barns rättighet att inte bli bedömda eller få samma förväntningar ställda på sig som vuxna får. Detta gäller även om barn skulle begå brott.

Skälen till att barn och unga inte ska straffas som vuxna är många. Bara för att man är kapabel att utföra vissa saker är det inte självklart att man är beredd på konsekvenserna av sitt handlande. Det är det som skiljer barn från vuxna.

Alla som någonsin träffat ett barn kan se att det finns en stor kapacitet hos barnet men ofta väldigt lite eftertänksamhet. Detta är något som hänger kvar långt upp i åldern, även när ungdomar i andra fall ses som myndiga och vuxna.

Här i riksdagen ska vi inte heller lagstifta utifrån vissa enskilda händelser som politiker i denna kammare kan dra upp - det kan vara olika exempel på varför man för brott ska straffas si eller så. Lagar ska stiftas med eftertänksamhet. Lagstiftningen ska utvärderas, och den ska inte bestå av känslomässiga utrop om att samhället förändras. Straffmätning och påföljdsval är inte något som magkänslan ska få avgöra.

Sveriges påföljdssystem för unga lagöverträdare är utformat utifrån att barn och ungdomar som har begått brott i första hand ska hållas utanför kriminalvården och i stället bli föremål för insatser inom socialtjänsten. Det är därför som innehållet i de olika ungdomspåföljderna syftar till att motverka riskfaktorer som kan leda till fortsatt brottslighet och till att motverka återfall i brott.

Flera utredningar konstaterar att det finns behov av fler ungdomspåföljder av olika ingripandegrad, eftersom de befintliga ungdomspåföljderna inte utgör ett heltäckande system. Det innebär att det ibland saknas lämpliga påföljdsalternativ för unga lagöverträdare, vilket medför att påföljden ofta kan bestämmas till en påföljd som är mer anpassad för en vuxen person, som skyddstillsyn och villkorlig dom eller böter. Samma utredningar konstaterar att det varken finns något empiriskt stöd eller något erfarenhetsbaserat stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare.

Fru talman! Vänsterpartiet vill särskilt understryka vikten av att den särställning barn har och ska ha inom påföljdssystemet inte urvattnas. Vi ser däremot behov av nya ungdomspåföljder, och vi är inte främmande för att det införs flera sådana som kan komplettera de redan befintliga.

Regeringen föreslår att det ska införas en ny påföljd för unga lagöverträdare: ungdomsövervakning. Den innebär att ungdomen, som ofta är 15-17 år, inte får lämna sin bostad under helgkvällar och helgnätter, vilket kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.

Jämfört med sluten ungdomsvård framstår den föreslagna påföljden ungdomsövervakning som ett mycket bättre alternativ, förutsatt att den unge har en lämplig och stabil boendemiljö. Om ungdomen ska låsas in i sitt hem måste det vara ett stabilt och tryggt hem. I de fall det finns påtagliga brister i hemmiljön på grund av missbruk, psykisk sjukdom, relationsproblem eller kriminalitet i familjen kan det vara väldigt olämpligt att förbjuda den dömde att lämna bostaden under delar av helgen.

Enligt Vänsterpartiet är det extremt viktigt att boendemiljön och familjen bedöms vara funktionell och lämplig för den unge för att ungdomsövervakningen ska vara ett realistiskt alternativ. Men det är inte tydligt i regeringens förslag hur bedömningen av hemmen ska gå till eller hur de geografiska platserna ska kunna avgränsas. Därför bör förslaget om ungdomsövervakning genomföras som en försöksverksamhet, genom en tidsbegränsad lag som ska utvärderas innan den eventuellt blir permanent. Regeringen bör därför genomföra den nya påföljden ungdomsövervakning som en tidsbegränsad lag, som ska gälla i tre år och sedan utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Med det yrkar jag bifall till reservation 1.

Anf. 36 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! En av samhällets viktigaste uppgifter är att medverka till att barn och ungdomar får en positiv uppväxt och utveckling. Den mest grundläggande formen av gemenskap är familjen, där människor möts över generationsgränserna i kärlek och tillit. Denna insikt är en grundbult för oss i Kristdemokraterna. Trygga och välfungerande familjer är helt enkelt ett måste för att samhället som helhet ska fungera och växa sig starkt.

Att förebygga brott och tidigt upptäcka barn och unga som löper risk att hamna i brottslighet är av största vikt. För att lyckas med det behövs en politik med ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar. Det behövs en stödjande familjepolitik, en bra skola, satsningar på ungas uppväxtmiljö, ett grundligt brottsförebyggande arbete och en offensiv kriminalpolitik.

Fru talman! Dagens debatt gäller en av bitarna i det pussel som samhället måste lägga för att unga personer som hamnat på fel väg i livet ska få vägledning så att de hittar rätt.

Riksdagen har genom åren, med start 2015, vid flera tillfällen efterfrågat en ny påföljd för unga lagöverträdare genom olika former av tillkännagivanden. Senast riksdagen behandlade motioner om ungdomspåföljder var faktiskt den här våren, 2020. Återigen framfördes behovet av nya former av påföljder för unga.

Det är positivt och verkligen på tiden att regeringen i dagens proposition presenterar den nya påföljden för unga lagöverträdare i brottsbalken: ungdomsövervakning. Det ger ett alternativ i påföljdssystemet för unga. Det täpper till den lucka som i dag finns då det i vissa fall saknas ett lämpligt och trovärdigt påföljdsalternativ.

Ungdomsövervakning är en påföljd som ska gälla i de fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion med hänsyn till det brott som har utförts samt den unges tidigare brottslighet. Det är rätten som ska bestämma hur lång tid ungdomsövervakningen ska gälla, alltså mellan sex månader och högst ett år.

Vi kristdemokrater ställer oss bakom propositionen, då den ger rättssystemet ytterligare ett verktyg för att få ungdomar att bryta en negativ och brottslig trend. Men vi ser också behov av förändringar som behöver göras för att påföljden ska bli än mer verkningsfull. Därför stöder vi de två tillkännagivanden som utskottet föreslår.

Fru talman! Det första tillkännagivandet gäller ungdomsövervakningen som påföljd. Den begränsning som föreslås är att en helghemarrest endast ska omfatta kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag. Som vi ser det täcker inte detta det behov av övervakning och kontroll som i vissa fall kan finnas.

För en ung person som har börjat leva utanför samhällets regler minskar betydelsen av vilken veckodag det är. För att bryta en brottslig trend och livsstil kan det inledningsvis i vissa fall finnas behov av hemarrest fler kvällar under veckan än dem som har räknats upp - detta kan sedan trappas ned. I vissa fall kanske det också behöver finnas utrymme för en större flexibilitet när det gäller kvällar och nätter. Det kan till exempel gälla nätter och kvällar runt valborgsmässoafton, midsommar och så vidare. Därför stöder vi det tillkännagivande som anger att det ska finnas en större möjlighet till hemarrest under fler veckodagar än vad propositionen anger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Det finns också ett tillkännagivande gällande misskötsamhet. Påföljden ungdomsövervakning bygger på en relativ frihet under ansvar. Den enskilde ska aktivt ta steg tillbaka till laglydighet samtidigt som samhället utövar kontroll över riskerna med den relativa friheten. Då kan man ifrågasätta om de reaktioner som föreskrivs vid misskötsamhet är tillräckligt kraftfulla.

Vi anser att propositionens krav, att den dömde i väsentlig grad ska ha underlåtit att följa de regler som satts för att en ungdomsövervakning ska undanröjas, är alltför högt ställt. Vi stöder därför tillkännagivandets inriktning om att återkommande misskötsamhet, även av mindre allvarligt slag, i de flesta fall bör resultera i att påföljden utvärderas och kanske undanröjs och ersätts av en mer ingripande påföljd.

Fru talman! Vi har också ställt oss bakom ett antal av reservationerna. Det gäller bland annat socialtjänstens roll för att ungdomsövervakningen ska vara en effektiv påföljd. Socialtjänsten har viktig kunskap om ungdomars personliga förhållanden, och det kommer att ha betydelse för innehållet i verkställighetsplanen. Vi anser i likhet med flera remissinstanser att det är viktigt att socialtjänstens roll inom ramen för påföljden ungdomsövervakning är tydlig men också att socialtjänstens roll breddas. Socialtjänstens brottsförebyggande verksamhet bör prioriteras.

Det är positivt att regeringen nu föreslår vissa sekretessbrytande bestämmelser för personer som döms till ungdomsövervakning, men vi ser att de föreslagna bestämmelserna inte är tillräckliga. Vi anser att sekretesslagstiftningen behöver ändras ytterligare så att de sekretessbrytande bestämmelserna även omfattar Polismyndigheten och att de inte bara omfattar de unga lagöverträdare som döms till ungdomsövervakning utan också ungdomar som bedöms vara på väg in i kriminalitet.

Slutligen vill jag också nämna att en viktig brottsförebyggande insats är att tidigt fånga upp ungdomar som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet. Socialstyrelsen bedömer att sociala insatsgrupper haft effekt i den bemärkelse att individer som känt sig svikna av samhället har fångats upp och erbjudits stöd. De sociala insatsgrupperna behöver prioritera arbete för att i ett tidigt skede identifiera ungdomar som riskerar att dras in i fel umgängen.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att vi stöder de tillkännagivanden som gjorts i utskottshanteringen och också de reservationer som vi kristdemokrater ligger bakom i detta betänkande, men jag väljer att endast yrka bifall till reservation 6.

Jag vill också passa på att önska talmannen, tjänstemännen här i kammaren och mina kollegor i justitieutskottet, oavsett om de sitter här eller framför datorn hemma, en riktigt skön och trevlig sommar!

Anf. 37 Johan Hedin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Fru talman! Politiken är som bäst när den föregås av en rik debatt där alla argument får prövas. Debatten är som bäst när många deltar, blir som mest intressant när den hämtar sin kraft ur mycket hjärta och leder till bäst resultat när hjärtats ansatser får passera hjärnan och filtreras genom den sammanlagda kunskapens raster. Lagstiftning är politikens verkställande organ och ska så långt det är möjligt formuleras på ett sådant sätt att den återspeglar den representativa demokratins vilja.

När det gäller gängkriminalitet har debatten under en längre tid varit både omfångsrik och känslosam. Vi upprörs och oroas av utvecklingen och förfäras över hur allt yngre personer begår allt grövre brott i gängkontext.

Jag vill i denna debatt rikta ett tack till dem som faktiskt fick frågan om gängkriminalitet att höjas till att inte bara vara omfångsrik i kvantitet utan också bättre rent kvalitativt. Jag ser faktiskt ett specifikt ögonblick som blev en vändpunkt och fick hela det rättspolitiska komplexet att skifta fokus. Det var när Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i sitt sensommartal förra året sträckte ut en hand till regeringen och föreslog blocköverskridande samtal om gängkriminaliteten.

Tack ska också riktas till regeringen, som hade kunnat bortse från den utsträckta handen och fortsätta på sin inslagna väg. Men det gjorde den inte. Statsråden Mikael Damberg och Morgan Johansson bjöd in till samtal, och även om jag personligen hade hoppats på att vi kunde ha fortsatt längre och borrat ännu djupare i detaljerna kom vi en bra bit på väg.

Från samtalen kom ett program med 34 punkter som sammantaget faktiskt kommer att kunna göra skillnad. Är detta program perfekt? Knappast. Är programmet tillräckligt? Verkligen inte. Men det blev en nystart för en mer resonerande rättspolitik som håller högre kvalitet och hämtar sin kraft ur klokskap snarare än ur vad som sprids fortast på Twitter.

En av de 34 punkterna är en ny åtgärd för att hindra en ung människas väg in i en ond cirkel av tung kriminalitet. Ungdomsövervakning kallar vi det, och det är en påföljd som kan användas då ungdomstjänst eller ungdomsvård inte bedöms som tillräckligt ingripande för att bryta det mönster som gör att den som döms löper stor risk att utveckla en kriminell livsstil. Steget över detta är sluten ungdomsvård, och det kan och bör kanske i de flesta fall bli konsekvensen om ungdomsövervakningen missköts.

Fru talman! Tydlighet är nyckelordet på flera sätt. Dels ska lagen vara så tydlig att den blir förutsebar när det gäller konsekvenserna om man inte följer reglerna, dels förtjänar en ung människa på glid den tydlighet från vuxenvärlden som krävs för att man ska veta och förstå var gränsen för samhällets tålamod går.

Är detta då "hårdare tag"? Kanske på ett sätt, om man med hårdare tag menar mer och fler ingripande åtgärder. Men det är samtidigt mycket mindre ingripande om alternativet är institutionaliserad vård. Med ungdomsövervakning kan den dömda leva delmängder av sitt vanliga liv som är positiva och uppbyggliga, medan de destruktiva och riskfyllda momenten kan sättas på undantag. Om man vidgar blicken ytterligare och tänker på den hårda kriminella världen är varje chans för en ung människa att slippa hamna där en biljett till ett väldigt mycket mjukare liv.

Fru talman! När propositionen presenterades var det ett par saker som vi i Centerpartiet kände att vi behövde utveckla. Den ena handlade om att påföljden borde utökas till att kunna omfatta även andra dagar än helger. För den som är på väg ut vid sidan av samhället har veckodagarna inte samma betydelse. Det kan också finnas förhöjda risker i samband med lovdagar eller högtider som borde kunna omfattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ungdomsövervakning

Den andra saken var, som jag lite var inne på tidigare, vikten av tydlighet. Vad händer om den som dömts till ungdomsövervakning missköter sig? Det måste klart preciseras vad konsekvenserna blir. Det är egentligen fråga om god lagstiftning, och det är kanske särskilt viktigt just på straffrättens område.

Även Moderaterna var inne på samma tankar, och eftersom vi är vana att samarbeta konstruktivt i justitieutskottet var det inte särskilt svårt att skriva ihop oss. När så hade skett kunde vi med glädje konstatera att fler delade vår uppfattning och anslöt sig till det som nu kom att bli utskottets förslag till beslut.

Med det sagt är detta en bra lagstiftningsprodukt, och med de tillkännagivanden vi nu har majoritet för kommer ungdomsövervakningen att bli ännu bättre. De instrument som samhället har till sitt förfogande för att hjälpa unga att ta sig ur destruktiva livsmönster måste bli fler och mer träffsäkra. Betänkandet åstadkommer just detta, och jag vill därför yrka bifall till det.

Jag vill också passa på att önska kollegorna i justitieutskottet samt utskottskansliet, talmännen och kammarkansliet en riktigt trevlig sommar!

Anf. 38 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! I inget annat land i Västeuropa är så många ungdomar inblandade i skottlossningar och dödsskjutningar. Även regionpolischefen i Uppsala län har vittnat om att man aldrig någonsin sett så många minderåriga som är involverade i skjutningar och springer grovt kriminellas ärenden. Faktum är att antalet barn som misstänks för våldsbrott och rån har mer än fördubblats i Sverige de senaste fem åren. Vissa har visat sig vara så unga som elva år. Vi talar alltså om grov våldsbrottslighet, något som var relativt okänt bland barn för bara några decennier sedan.

Att barn involveras i tung gängkriminalitet på den här nivån är relativt nytt för Sverige. Det handlar framför allt om kriminella gäng som utnyttjar barn och ungdomar med vetskap om att konsekvenserna i stort sett uteblir om de skulle åka fast, på grund av deras låga ålder. De unga kriminella som begår dessa brott har inte sällan börjat sin brottskarriär långt innan de fyllt 15 år, och då svensk lagstiftning inte är anpassad för den verklighet vi ser i det nya Sverige uteblir oftast konsekvenserna av deras handlingar. Vad skickar det för signaler när barn och ungdomar kan begå grova våldsbrott utan att samhället sätter ned foten på allvar?

Fru talman! Unga lagöverträdare har sedan länge särbehandlats i straffrättsliga hänseenden. Detta gäller särskilt åldersgruppen 15-17 år, men även lagöverträdare i åldern 18-20 år. Särbehandlingen sker både vid straffmätning och när det gäller val av påföljd. Ett skäl till detta, som brukar framhållas, är att unga inte anses ha nått en sådan mognad och ansvarsförmåga att de ska behandlas som vuxna. De anses också särskilt känsliga för de konsekvenser som de straffrättsliga ingripandena skulle innebära för dem.

Ungdomsövervakning

Sverigedemokraterna anser dock att en person som är myndig ska ta fullt ansvar för sina kriminella handlingar. Om vi inte kan rädda en grovt kriminell 18-åring kan vi åtminstone försöka hindra personen från att fortsätta begå grova brott och åsamka andra människor lidande.

För barn i utanförskapsområden blir det även en person mindre som kan utnyttja dem för att springa kriminella ärenden, som de ser upp till och som uppmuntrar dem att hamna i en kriminell livsstil. Det blir alltså inte lika attraktivt för dem som är yngre än 18 år att ge sig in på en kriminell bana. Sverigedemokraterna anser därför att ungdomsövervakning endast ska kunna utdömas för dem som är omyndiga, det vill säga under 18 år.

Fru talman! Den föreslagna ungdomsövervakningen som straff har goda förutsättningar att vara ett bra komplement till befintliga påföljder för unga lagöverträdare. Men begränsningen att en hemarrest endast ska få omfatta kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag täcker inte behovet av övervakning och kontroll som i många fall kan komma att behövas.

För en ung person som har börjat leva utanför ramarna har veckodagarna sällan någon större betydelse. Om personen har gjort sig skyldig till brott och befinner sig på glid kan det finnas behov av hemarrest alla kvällar i veckan för att komma bort från ett destruktivt leverne. För att kunna bryta ett destruktivt mönster behöver hemarresten anpassas utifrån den enskilda individen och vilket brott den unge har begått. Då är det viktigt att ta hänsyn till flera parametrar. Därför stöder vi tillkännagivandet om att utöka omfattningen av hemarrest på helger.

Sverigedemokraterna anser även att det finns behov av att efter att straffet är avtjänat ha kontroll över personen, så att den unge inte åter faller in i kriminalitet eller börjar hänga i dåliga kretsar och för att se till att den unge går i skolan, inte är ute och ränner på kvällar och helger och så vidare.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer