Straffrättsliga frågor

Anf. 47 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Jag tror att vi är många som är väldigt stolta över vårt land i de svåra tider som vi nu befinner oss i.

Vår demokrati står stark, inte bara när vi tar nödvändigt avstånd från varandra och tillbringar mer tid i vår skog och våra marker och påminns om hur vackert land vi lever i, utan även när vi blickar ut över världen och ser hur stater använder coronakrisen för att trycka ned sin befolkning och inskränka demokrati. Ett uttryck för detta är att vi här i dag diskuterar frågor som inte har direkt bäring på covid-19. Det kan verka märkligt, men för mig är det ett sunt bevis för att demokratin fungerar.

Det är en viktig debatt som vi har i dag. Man kan se det som att den handlar om demokratin i sig. En demokratisk stat kränker inte invånarnas mänskliga rättigheter. Den måste även göra sitt yttersta för att ingen annan ska göra det heller. Kampen mot den organiserade brottsligheten är kampen för våra invånares frihet. Hur denna kamp förs är också det en fråga om demokratiska ideal. Rättsstaten måste värnas när vi väljer medel för att nå våra mål.

Mycket har redan gjorts, men mer måste göras. För att slå hårt mot den organiserade brottsligheten måste vi förebygga att unga människor tar steget in i den. Detta arbete ryms inte inom justitieutskottet. Det handlar om en bra skola, tidiga sociala insatser, jobb och framtidstro. Brottslingar måste samtidigt gripas, straffas och sedan komma bättre ut. Här finns inget motsatsförhållande. Vi har inte råd att ställa viktiga insatser mot varandra. Kriminalpolitik är inte något för den enögde.

På justitieutskottets bord har det kommit väldigt många bra förslag om hur vi ska ta kampen mot brottsligheten i vår tid. Om vi hade haft en slö regering hade jag gladeligen röstat för många av de förslag som oppositionen lagt fram, men för mig har politik aldrig handlat om att slå in öppna dörrar. Regeringen är på bollarna. Nu arbetar mängder av utredningar med att i detalj mejsla ut den bästa möjliga lagstiftningen för att nå dit många motioner pekar.

Samtal över blockgränserna har även förts för att ta nya gemensamma tag mot gängkriminaliteten. Detta resulterade i en att-göra-lista för regeringen som kommit att kallas 34-punktsprogrammet. Här följer några exempel på frukterna av detta arbete.

För att få bort grova brottslingar från gatan ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Detta har fungerat mycket väl för vapenbrotten. Det vi pratar om är rån, grov misshandel samt grov utpressning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Straffreduktionen för unga vuxna ska nu begränsas vid grov brottslighet. Till detta ska läggas allt annat som regeringen har tagit initiativ till utanför gängsamtalen.

Nyligen skärpte vi här i kammaren straffen för mord. Nu satsas stort på polisen. Regeringens mål att vi ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 har redan nu lett till en påtaglig ökning av antalet i polisens personalstyrka.

Detta var några exempel på hur vi stärker friheten i vårt land.

Rätten till en rättvis rättegång är en annan mänsklig rättighet som en demokrati måste värna. Den som hindrar rättsväsendets arbete med att utreda brott och ställa förövarna till svars slår mot vår demokrati. Gäng som hotar brottsoffer och vittnen för att slippa möta lagens konsekvenser ska möta hårt motstånd från ett beslutsamt och enat demokratiskt samhälle. Även här är regeringen långt framme i arbetet. En utredning arbetar nu med att möjliggöra kraftfullare lagstiftning. Samtidigt utreds även hur vittnen ska kunna skyddas bättre.

Få företeelser hotar friheten i vårt land så mycket som det sexuella våldet. Var femte kvinna har enligt undersökningar varit utsatt för sexuellt våld. Regeringen har därför gett en utredning i uppdrag att arbeta med att

se över bestämmelserna om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas

analysera och se över de bestämmelser som rör straffansvaret för sexualbrott på distans samt för utnyttjande av barn för sexuell posering

analysera om brottsbalkens samlagsbegrepp behöver förändras

utreda vissa frågor om spårsäkring efter sexualbrott

se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de ändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.

Därutöver vill jag även nämna utredningen om att straffbelägga uppmaning om att någon ska begå självmord. Det är ett fasansfullt beteende som vi har kunnat läsa om i tidningarna och som självfallet bör kunna straffas under en egen brottsrubricering. Snart är regeringen i mål även på den punkten och kan överlämna ett lagförslag till riksdagen.

Detta var ett axplock av allt som nu sker på straffrättens område. Tyvärr hinner vi inte med allt i dag.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 27.

Anf. 48 Johan Forssell (M)

Fru talman! Vi ska nu debattera motionsbetänkandet om straffrättsliga frågor.

Den straffrättsliga lagstiftningen behöver i många avseenden skärpas för att i större utsträckning spegla brottets allvar, för att ge brottsoffer den upprättelse de förtjänar och, inte minst, för att pressa tillbaka brottsligheten. Det finns självfallet inte en lösning för att öka tryggheten i Sverige, utan det behöver ske väldigt många olika saker, inte minst brottsförebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Vi moderater vill se en nolltolerans mot all form av brottslighet. Detta innebär att brott ska bekämpas, oavsett om de är stora eller små. Ett framgångsrikt brottsbekämpande arbete kan heller inte ta sikte bara på den typ av brottslighet som får de allra största rubrikerna - gängkriminaliteten - utan måste också ta sikte på den typ av brottslighet som lite slarvigt brukar beskrivas som vardagsbrott. Men, fru talman, det får aldrig bli vardag att acceptera brott.

Brottsligheten och otryggheten skadar inte bara de enskilda som utsätts för brott, utan brottsligheten skadar också förtroendet för hela samhällskontraktet. Det är en farlig utveckling om människor börjar tvivla på samhällets förmåga att upprätthålla lag och ordning.

Fru talman! Vi moderater har många bra förslag, tycker vi, på det straffrättsliga området. Jag hinner inte gå igenom alla våra motioner, utan jag kommer främst att uppehålla mig vid de tillkännagivanden som vi föreslår att riksdagen ska rikta till regeringen.

Vi har en regering som håller på att sätta någon form av världsrekord i antal pressträffar, men det händer väldigt lite konkret ute på gator och torg. Resultaten saknas efter de löften som har ställts ut. Vi kan konstatera att när det gäller många av de löften som getts till svenska folket har arbetet inte ens inletts. Man kan alltid beskriva det genom talepunkter - att det är på gång eller att det kommer att hända något - men vi ska hålla oss till hur det faktiskt ser ut. Arbetet går väldigt långsamt, och detta är svårt att komma ifrån.

Samtidigt finns det på andra håll en annan typ av handlingskraft. Justitieutskottet riktar i betänkandet inte mindre än sju tillkännagivanden till regeringen. Ett av dessa rör skärpt straff för våldtäkt av normalgraden. Det är ett tillkännagivande som riksdagen återigen riktar till Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning vittnar nu mer än var tredje ung kvinna om att hon någon gång har blivit utsatt för ett sexualbrott. Många unga kvinnor och även kvinnor i andra åldrar känner nog igen sig i beskrivningen att man ibland väljer en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott. Det är inte acceptabelt att så många kvinnor, av rädsla för att utsättas för brott, får sin frihet inskränkt på detta sätt.

Fru talman! Våldtäkt är ett mycket allvarligt brott som bör ha ett högre straffvärde än i dag. Regeringen måste lyssna på riksdagen och skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att skräpa straffet för våldtäkt.

Inbrott, framför allt i den egna bostaden, är ett mycket integritetskränkande brott som drabbar alltför många människor i Sverige.

I helgen kunde vi höra på nyheterna att kriminella ligor nu utnyttjar coronakrisen och gör inbrott i lokaler och i butiker där det inte är lika mycket aktivitet nu som tidigare på grund av att både arbete och föreningsliv sker digitalt.

Vi har också hört om ligor som lurar äldre för att på olika sätt försöka ta sig in i den äldres bostad och stjäla värdesaker. Det är helt enkelt fruktansvärt.

Vi moderater har länge drivit på för att ny brottsrubricering för något som vi kallar inbrottsstöld med minimistraffet ett års fängelse ska införas.

Utskottet föreslår i detta betänkande ännu en gång ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Även ett tillkännagivande om höjda straff för grov stöld föreslås i och med detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Fru talman! Det är alltför vanligt att den som har blivit utsatt för ett brott på olika sätt hotas till att inte anmäla brottet eller att den som har blivit vittne till någonting skräms till tystnad.

Den som tvingar någon att inte berätta vad den har varit med om, eller som hotar ett vittne, hotar hela vår rättsstat. Samhället måste markera starkt mot denna typ av brottslighet, och vittnesskyddet måste stärkas.

Efter denna debatt kommer vi att debattera betänkandet om processrättsliga frågor, där vi moderater har ett antal reservationer bland annat om anonyma vittnen.

I detta betänkande föreslår en majoritet i utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen att straffen för övergrepp i rättssak ska skärpas.

Fru talman! Vidare föreslår justitieutskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen rörande vistelseförbud. En person med anknytning till kriminella grupper som har gjort sig skyldig till upprepad brottslighet ska kunna hindras från att återvända till exempelvis sitt gamla bostadsområde. Syftet är givetvis att säkra tryggheten för de boende i ett visst område och att motverka och bryta upp kriminella grupperingar.

Vidare föreslår justitieutskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att lagstiftningen om förverkande av brottslingars tillgångar behöver skärpas.

Fru talman! Utöver de tillkännagivanden som jag nu har redogjort för föreslår utskottet även att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att uppmaning om att begå självmord ska kriminaliseras.

Utöver dessa förslag har vi moderater flera andra förslag som tyvärr inte har vunnit majoritet i utskottet denna gång. Det handlar bland annat om stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal, skärpta straff för gängkriminella, en översyn av preskriptionsbestämmelserna och avskaffande av den så kallade mängdrabatten.

Vi moderater står självfallet bakom alla våra förslag i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 33.

Anf. 49 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet om straffrättsliga frågor som handlar om många av de frågor som berör väldigt många människor ute i samhället som utsätts för brott eller som känner någon som har utsatts för brott. Och de som utför brotten berörs givetvis i allra högsta grad av den debatt som vi har i dag, de beslut som vi fattar och det som regeringen slutligen väljer att gå vidare med.

Det finns ett antal tillkännagivanden i detta betänkande, som baseras på stöd från Sverigedemokraterna, där vi riktar uppmaningar till regeringen att göra vissa saker. Många av dessa tillkännagivanden är sådana som vi har gjort tidigare i denna kammare. Vi har valt att återigen rikta tillkännagivanden till regeringen eftersom vi upplever att det inte är någon riktig styrfart i rättspolitiken och på just det straffrättsliga området från regeringens sida. Det kanske beror lite grann på att det är just oppositionen i Sveriges riksdag som många gånger riktar tillkännagivanden till regeringen som föranleder att regeringen faktiskt gör någonting i slutändan. Men det är också högst motvilligt som regeringen gör just detta.

Tro det eller ej, men vi kan från denna talarstol säga att vi ska skärpa straffen, men vi kan mena helt olika saker beroende på vilket parti vi tillhör. När vi sverigedemokrater säger att vi vill skärpa straffen menar vi att det ska vara en konsekvens för den dömde och en upprättelse för den som har blivit utsatt. Men när en socialdemokrat säger att man vill skärpa straffen menar man att det ska vara en konsekvens för den dömde men också en möjlighet för den dömde. Det är dessa olika betoningar som vi har och som ofta leder till att vi har så olika uppfattningar om straffen är tillräckliga eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

När Socialdemokraterna väljer att skärpa straffen gör de det med betoning på att den dömde ska få en möjlighet att bli en bättre människa och bortser allt som oftast från brottsofferperspektivet. Det är det som jag tror att allmänheten stör sig på. Människor upplever alltför ofta att väldigt grovt kriminella kan begå mycket allvarliga brott men att straffrabatter, mängdrabatter och möjligheter inkluderas för den dömde medan man bortser från rätt till upprättelse för den som har blivit utsatt för brottet.

Där går skiljelinjen i rättspolitiken och i straffpolitiken. Det tror jag är viktigt att poängtera när det från talarstolen låter som att den rödgröna regeringen vill skärpa straffen. Man ska inte bli förvånad över att man blir besviken i slutändan om man vill se tydligare konsekvenser för dem som begår mycket allvarliga brott.

För att komma till rätta med detta krävs det givetvis att vi har en regering som betonar upprättelse för brottsoffren och prioriterar ned möjligheterna för dem som har begått allvarliga brott att i slutändan bli bättre människor. Vi måste alltså titta på hur vi skärper straffen så att de också inkluderar en större del av upprättelse för brottsoffren och blir en större samhällelig markering mot det som är allvarliga brott.

I detta betänkande har vi sverigedemokrater, precis som flera andra partier, väldigt många reservationer som handlar om att vi vill gå vidare med tydligare kriminaliseringar som leder just till allvarligare konsekvenser för dem som begår brotten. Det handlar till exempel om det som har tagits upp i flera debatter, alltså deltagande i kriminell organisation. Där talar man fortsatt om djurrättsaktivister. Men jag skulle vilja kalla dem för djurrättsterrorister. Det är nämligen detta som definierar denna grupp. Det är inte omtanken om djuren som definierar denna grupp av individer utan arbetsmetoderna, och det är terrorism som dessa individer ägnar sig åt. De vill genom våld, hot och skrämsel påverka legala näringar.

Vi har i det förra betänkandet ett tillkännagivande till regeringen om detta, där vi också poängterar att vi kanske behöver kolla just på deltagandebrottet för att rättsväsendet ska få möjlighet att komma åt dessa individer. De har kanske begått många enskilda brott med ett lågt straffvärde. Men sammanhanget gör att det blir mycket allvarliga konsekvenser för dem som utsätts. Då ska de många brott med lågt straffvärde kunna ses just i sitt sammanhang och leda till att rättsväsendet får större muskler att gå efter en högre straffskala för att komma åt individer som kanske är svårare att identifiera för enskilda brott men som i ett tydligt sammanhang ingår i den kriminella verksamheten.

Just deltagandebrottet tror jag är mycket viktigt för att komma åt djurrättsterroristerna och skapa upprättelse för de näringar som utsätts för denna verksamhet.

En annan mycket tydlig skiljelinje i detta betänkande framgår av Sverigedemokraternas reservation 49 som gäller just livstidsstraffet och det som vi har valt att kalla för förvaringsdom, som finns i bland annat Norge och Danmark i olika former. Vi i Sverige saknar förmåga att hålla kvar personer i anstalt för brott med ett tidsbestämt straff, trots dessa personers historik och tydliga tecken på återfall i brott. Det kan handla om ideologiskt motiverade terrorister som begår brott med ett visst straffvärde som är tidsbestämt men som vid tiden för frisläppande riskerar att begå mycket allvarliga brott. Det måste finnas en möjlighet för rättsväsendet att hålla kvar dessa individer i anstalt, precis som man kan göra i Norge och i Danmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Än så länge är det bara Sverigedemokraterna som ser att detta behov finns. Det kan gälla upprepade kvinnomisshandelsfall, där vi har många tydliga exempel på hur det brister i vårt samhälle. Män kan misshandla ihjäl kvinnor och komma ut efter ett tidsbestämt straff och sedan misshandla ihjäl kvinnor igen, igen och igen. Trots att man från kriminalvårdens sida vet att det finns en stor återfallsrisk för dessa personer släpps de ut - med Socialdemokraternas politik med till och med tvåtredjedelsfrigivning.

Här går en väldigt tydlig skiljelinje. Sverigedemokraterna presenterar för Sveriges riksdag förslaget om just förvaringsdom som en möjlighet att säkerställa att inga farliga individer släpps ut i samhället och begår nya allvarliga brott som drabbar oskyldiga människor.

Fru talman! Det blir den reservationen, reservation 49, jag väljer att yrka bifall till i den här debatten.

Anf. 50 Johan Hedin (C)

Fru talman! Jag tror att det finns tillfällen då alla tänkande människor misströstar, då man ifrågasätter meningen med det man håller på med. Inte sällan kan jag känna frustration över att viktiga frågor skuffas undan bakom symbolfrågor som i bästa fall kan göra Sverige lite tryggare men som oftare används mest som slagträ i kampen om rubrikerna. Det här är dock inte ett sådant tillfälle.

Det betänkande vi nu debatterar, straffrättsbetänkandet, får mig att känna hopp och tillförsikt inför framtiden. Det innehåller en stor mängd seriösa förslag som i de allra flesta fall kommit till i bästa välmening. Allt är inte färdigtänkt, och annat kan säkert stöta på både praktiska och principiella hinder. Men jag tror ändå att alla som har jobbat med de motioner som vi nu behandlar till största delen har haft de bästa avsikter.

Det finns en hel del som verkligen förtjänar utrymme i en sådan här debatt. Jag tänker på alla idéer för att trycka tillbaka gängvåldet. Jag tänker också på sådant som handlar om att skydda oss från det som är så personligt kränkande: att utsättas för inbrott i sitt hem. Sexualbrotten är förstås oerhört allvarliga, och trots att vi har pinfärsk lagstiftning på plats finns det anledning att titta vidare på hur vi kan skydda brottsoffer och lagföra förövare.

Det jag ändå tänker uppehålla mig mest vid i dagens anförande är en annan, oerhört viktig sak. Gemensamt för alla brottstyper jag nämnde tidigare är att de faktiskt redan är föremål för en hel del politisk uppmärksamhet. Många av de idéer som lanseras i betänkandet är sådant som diskuterades i gängsamtalen i höstas, och en hel del håller på att bli verklighet. Annat har nyligen adresserats i nya lagar. Låt vara att det i många fall finns anledning att gå längre än regeringen har gjort, till exempel när det gäller straffen för våldtäkt och inbrottsstöld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Men det är hög tid att sätta fokus på det som de flesta av oss nog tycker borde vara högst på dagordningen. Det är svårt att säga utan att det låter klyschigt, men barnen är det viktigaste i våra liv. De är vår framtid, och vi sätter deras lycka långt över vår egen. Det borde vi åtminstone göra.

I många år har Centerpartiet kämpat för att få till en fridkränkningslagstiftning för just de brott som begås mot barn, ett särskilt barnfridskränkningsbrott. Om vi menar allvar med att barnen är viktigast måste det också framgå av våra lagar. Barn är särskilt utsatta. De är helt utlämnade till vuxnas välvilja.

Bara den rent moraliska aspekten av att sätta barnen i främsta rummet är anledning nog. Men det finns givetvis mycket övrigt att tjäna på att göra det. Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld löper mycket större risk att själva utveckla våldskriminalitet. Det är väl inte så konstigt, om än beklagligt och oerhört sorgligt. När det gäller våldsbejakande extremism finns ett solklart samband, väl belagt i forskningen, när det gäller högerextremism. Sannolikt gäller det även andra former av våldsbejakande extremism.

Något som kanske inte alla vet är att i svensk lag är barnmisshandel inte något särskilt brott i brottsbalken. Det borde det vara, fru talman. Vi måste införa ett eget barnmisshandelsbrott som omfattar både fysisk och psykisk misshandel.

Vi måste också stärka skyddet för barn som bevittnar brott i nära relationer. De befinner sig i en oerhört utsatt situation och får ofta psykiska ärr som sitter kvar i många år, kanske ett helt liv. Dessa barn behöver ett bättre skydd än vad som är fallet i dag. Dessa barn förtjänar ett bättre skydd än vad som är fallet i dag.

Vänner! Kollegor! Jag förväntar mig inte att ni i detta läge ska ändra er och stödja Centerpartiets reservation om detta. Men låt oss diskutera saken vidare. Jag svarar gärna på frågor och är mer än villig att arbeta framåt konstruktivt för att vi när vi nästa år debatterar nästa års straffrättsbetänkande ska kunna komma överens om att sätta barnen i främsta rummet och införa ett barnfridskränkningsbrott.

Jag vill yrka bifall till reservation 4 om just barnfridskränkningsbrottet.

Anf. 51 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Sverige är i dag världsledande när det gäller trafiksäkerhet. Trots det omkommer varje år flera hundra personer i vägtrafiken, och flera tusentals skadas. Antalet olyckor i trafiken måste minska.

Vänsterpartiet vill göra tre saker för att öka trafiksäkerheten. Vi vill införa böter baserat på inkomst, vi vill att det sätts upp fler trafikkameror och vi vill att en rattonykter person som orsakar en dödsolycka ska dömas för dråp i stället för vållande till annans död.

Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Därför måste hastigheten på våra vägar sänkas, och fler måste följa trafikreglerna. Och om man kör för fort ska bötesbeloppet kännas. Så är det inte i dag, då alla, oavsett inkomst, betalar samma summa baserat på hur många kilometer för fort man har kört.

Det är helt orimligt att den som har en fet inkomst och kör för fort inte märker när en böteslapp kommer samtidigt som en låginkomsttagare kan få hela månadsbudgeten omkullkastad. Det är en enorm orättvisa att fortkörningsböter inte baseras på personers inkomst. Man ska inte kunna betala sig fri från ett straff. Det ska kännas lika hårt i plånboken. Det ska svida lika rejält att köra för fort, oavsett om man är lokalvårdare eller vd. I dag svider det rejält för vissa, och för andra märks det inte alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Det behövs också fler fartkameror. Det är en insats som räddar 20 liv per år, och 70 personer räddas från att bli allvarligt skadade. Kameror är placerade där de gör mest nytta, på vägar där hög hastighet förekommer. Med fartkameror sänks hastigheten. Det gäller även koldioxidutsläppen. Det är alltså bra för alla. Därför vill Vänsterpartiet ge Trafikverket möjlighet att i samarbete med kommunerna och polisen sätta upp fler fartkameror i områden där det körs för fort.

Jag yrkar bifall till reservation 52.

Anf. 52 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på insikten om människans ofullkomlighet. Brottslighet har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Det är statens uppgift att sträva efter att begränsa brottsligheten så långt det går. Det är avgörande för att upprätthålla människors förtroende för polisen och det övriga rättsväsendet.

Ett fungerande rättssamhälle förutsätter att de som bryter mot lagen lagförs och straffas. Det är viktigt för att skydda laglydiga, för att ge brottsoffer upprättelse och för att upprätthålla ett signalsystem om vad som är rätt och fel. Men det är också viktigt för att ge förbrytaren möjlighet att sona sitt brott.

Fru talman! Denna debatt berör straffrättsliga frågor. Det är tydligt även i den här debatten att riksdagen har en majoritet som ser ett behov av åtgärder utöver det som regeringen har presenterat hittills. Dagens betänkande innehåller förslag på sju tillkännagivanden där en majoritet i utskottet ser ett behov av att lagstiftningen ändras. Förslagen rör olika frågor. Kristdemokraterna står bakom alla dessa tillkännagivanden. Jag ser dem som viktiga steg för att brott ska motverkas.

Att uppmana någon till självmord är exempelvis ett beteende som föranleder påtaglig fara eller skada för den som blir utsatt. Det rör sig om gärningar som riktas mot grundläggande värden som rätten till liv och hälsa. Som framkommit kan uppmaningar om att någon ska ta livet av sig under vissa omständigheter utgöra ett sådant hänsynslöst beteende att det leder till straffansvar enligt straffbestämmelsen om ofredande i dess nya lydelse. Enligt en majoritet av utskottet är detta dock inte tillräckligt, och därför är ett tillkännagivande relevant.

Fru talman! Antalet anmälda sexualbrott har de senaste tio åren ökat kraftigt. År 2007 anmäldes 12 500 sexualbrott. År 2017 hade siffran ökat till 21 991. En betydande del gäller våldtäkter. Enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen uppgav 6,4 procent av alla svenskar att de har utsatts för sexualbrott. 10,7 procent av alla kvinnor uppgav att de utsatts. I åldrarna 16-24 år har hela 34 procent utsatts för sexualbrott. I den ålderskategorin uppgav 44 procent att de är så pass otrygga när de går ut på kvällen i sitt eget bostadsområde att de undviker det.

Samhällets reaktion mot sexualbrott måste vara entydig och kraftfull. Sexualbrott är en grov kränkning av den personliga integriteten. Därför menar vi kristdemokrater att minimistraffet för våldtäkt ska höjas från två till tre års fängelse. Det är glädjande att det också finns ett tillkännagivande från utskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Fru talman! Bostadsinbrott är något som drabbar många i vårt land. De bedöms i regel som grov stöld. I många fall leder det till ett fängelsestraff på mellan sex och åtta månader, vilket i praktiken ofta innebär villkorlig dom och böter. Eftersom inbrott i bostaden innebär en stor integritetskränkning för den som drabbas vill vi skärpa straffen för inbrott genom att införa en ny brottsrubricering - inbrottsstöld - med en högre straffskala än den som gäller för grov stöld. Det skulle medföra att fler tvingas avtjäna fängelsestraff för inbrott än vad som i dag är fallet.

Ett inbrott i hemmet upplevs ofta som mycket kränkande, även om värdet av stöldgodset inte är så stort. Bostadsinbrott leder i dag till låga straff. För att straffen vad gäller bostadsinbrott ska hamna på en rimlig nivå bör en ny brottsrubricering införas.

Som tidigare nämnts i debatten står ofta organiserade internationella ligor bakom inbrott och stölder i Sverige. Det kan röra sig om alltifrån större butiksstölder till stöld av lantbruksutrustning.

Under riksdagsåret 2014/15 tillkännagav riksdagen för regeringen att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras. Samma år tillkännagavs också att riksdagen var av meningen att regeringen skulle återkomma med en lagstiftning om ett nytt brott - inbrottsstöld. Kristdemokraterna anser att det är dags att något nu händer. Det är mycket bra att det finns ett tillkännagivande.

Fru talman! Kostnaderna för stölder i detaljhandeln fortsätter att öka samtidigt som näringsidkarna har få verktyg att använda för att stävja utvecklingen. För att säkerställa att anställda och kunder ska kunna känna sig trygga bör det vara möjligt för näringsidkare att tillämpa tillträdesförbud för den som beter sig hotfullt eller stjäl vid upprepade tillfällen. Utredningen som behandlar frågan har lämnats till regeringen, och vi förväntar oss nu att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär att tillträdesförbud till butiker införs.

Fru talman! Jag vill också lyfta upp den viktiga frågan som gäller skärpta straff för rattfylleri och de problem som vi ser med eftersupning.

I dag är straffet för rattfylleri böter eller fängelse i högst sex månader. Vi anser att straffet är för lågt i jämförelse med både den risk alkoholpåverkade personer medför och de konsekvenser de orsakar i trafiken. Därför bör straffet för rattfylleri samt grovt rattfylleri skärpas.

I april 2019 granskade SVT vilken påföljd som oftast dömdes ut för rattfylleri. Det visade sig att knappt 1 promille av de som dömdes för rattfylleri dömdes till fängelse. Bland dem som dömdes för grovt rattfylleri slapp ungefär hälften fängelse.

Granskningen föranleddes av ett mycket tragiskt fall. Det handlade om en återfallsförbrytare - både i rattfylleri och i andra brott - som hade kört ihjäl en 14-årig flicka i Mellansverige. Han hade inget körkort, och bilen hade körförbud. Han dömdes till skyddstillsyn för en misshandel strax innan flickan kördes ihjäl. Hade han dömts till fängelse hade det hela inte hänt.

Kristdemokraterna har även drivit frågan om ett förbud mot eftersupning som innebär att det inte är tillåtet att dricka alkohol de första sex timmarna efter en trafikolycka. I dag är det nämligen möjligt för rattfyllerister att gå fria när de hävdar att de druckit efter och inte före en bilolycka, eftersom det inte har varit möjligt att bevisa när föraren intagit alkohol. Riksdagspartierna har varit eniga i frågan om ett införande av förbud mot eftersupning, men regeringen har valt att gå på linjen att det inte är ett brott i sig att dölja ett brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Kristdemokraterna är mycket kritiska till regeringens slutsatser och anser att människor som utsätter sina medtrafikanter för fara ska stoppas och inte komma undan på grund av ett kryphål i lagen. Vi anser därför att ett förbud mot eftersupning bör införas.

Med detta vill jag avsluta med att säga att vi stöder de tillkännagivande som gjorts i utskottshanteringen och också de reservationer som Kristdemokraterna har gjort i detta betänkande, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 31.

Anf. 53 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Tänk om alla bara kunde sköta sig och följa lagen! Det vore utmärkt.

Vi talar om straffrätt. Det är mycket viktigt, men man måste också komma ihåg att detta är en del av vad som görs för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Väldigt mycket handlar om vilket regelverk man har innan någon kan straffas i Sverige. Vad gör man med unga människor som borde spela basket, dansa eller göra något annat i stället för att ägna sig åt brottslighet innan de fyllt 15 år, det vill säga innan de är straffmyndiga? Vad vi gör innan dess, fru talman, är väldigt viktigt.

Frågan är vad den gör efteråt som först dömts för ett brott och får ett, två, tre, fyra eller fem års fängelse - strunt samma. Eller nej, det är kanske inte strunt samma, utan det beror på vilket brott det handlar om. Vad gör man inom kriminalvården? Vilket arbete bedrivs för att människor ska komma bättre ut? Får de en rehabilitering, en utbildning eller en behandling? Får de kanske jobba, får de nya kunskaper som gör att de kan bli laglydiga? Allt detta är viktigt för att minska brottsligheten.

Straffrätten är satt för att vara relevant. Jag vill påstå att den så som den ser ut i dag är relevant för alla oss här inne, för grannarna på min gata och för människor som i allt väsentligt - kanske förutom någon fortkörning då och då - är laglydiga. Människor i dag följer lagen, och de skillnader som finns i straffvärdet är relevanta för olika brott och de gärningar som i dessa brott är fastlagda med rekvisit.

Vad hjälper då straffrätten? Spelar det någon roll om vi skärper straffen för en rad brott? Det är viktigt att komma ihåg att forskningen - även om den inte är entydig - pekar på att det finns en tydlig inlåsningseffekt. Det kallas inkapacitering. Detta är ganska bra när det gäller människor som är notoriskt oförmögna att låta bli att begå brott. När de är inlåsta minskar brottsligheten. Det har alltså en effekt på minskad brottslighet. Det finns ett antal studier som entydigt pekar på detta.

Detta måste ställas mot att det kostar att ha människor inlåsta, även om det är bra. Det här är dock bra för, som någon tidigare påpekade, straffrätten är ju inte bara till för att vara effektiv. Den är också normerande. Det handlar inte minst om att ge upprättelse för brottsoffer. Det handlar även om att på olika sätt markera för bland annat polisen hur man ska prioritera. Polisen ska ju prioritera de värsta brotten först.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Frågan är alltså om det finns en avskräckande effekt. Jag tror, fru talman, att de flesta här i kammaren inte avstår från att misshandla någon kollega i riksdagen i dag bara för att vi har skärpt straffen. Man får hoppas att de avstår från det ändå. Flera nickar instämmande, vilket gläder mig. Men jag tror att det utanför finns ett annat sammanhang. Det finns enligt forskningen faktiskt inget entydigt bevis för en avskräckande effekt.

Detta hänger ihop med det jag sa tidigare. Människor som är inlåsta kan inte begå brott. Det är också tydligt att för människor som lever på brott är straffrätten inte relevant. De ingår liksom inte i kategorin riksdagsledamöter, duktiga statstjänstemän, vice talmän och så vidare eller grannarna på min gata och dem man möter i matvaruaffären. Då spelar allt detta ingen roll.

Och då är vi tillbaka i att vi behöver se mycket allvarligare på människor som återfaller i brott och människor som begår multipla gärningar gång på gång, som inte i desperation stjäl en bil utan medvetet och cyniskt ägnar sig åt att föra ut bilar ur landet och vara till stor nackdel för larmtjänst, försäkringskollektivet och andra som får betala för det här. Det är klart att den organiserade brottsligheten, den grova brottsligheten, bara kan mötas med en enormt stark stålhand. Därför måste vi skärpa straffen för detta. Återupprepad brottslighet, organiserad brottslighet och multipel brottslighet leder till inkapacitering, och det minskar brottsligheten bland så kallade livsstilskriminella.

Det finns en historia om att vi alltid skärper straffen; nyss hörde vi att brottsligheten har minskat. Ja, det är väl ganska bra - då har vi en direkt koppling där. Det är lite enkel forskning jag ägnar mig åt nu. Men vi kan också titta på den forskning som gjorts efter att Högsta domstolen i Sverige halverade straffen för narkotikabrotten. Man såg en tydlig tendens till effekter av detta vad gäller brottslighet - vi diskuterar i dag den ganska grova brottsligheten. Det hänger ihop med att insatserna för narkotikans profitörer, som lever på narkotikaförsäljningen, såklart har minskat när straffen halverats.

Men jag ska inte säga mer om detta, utan vill återkomma till vikten av att vi förebygger. Som jag nämnde i den tidigare debatten om polisen: Ska vi kunna minska brottsligheten och öka tryggheten krävs det att socialtjänsten har ett helt annat uppdrag och helt andra verktyg, så att man tidigare och tydligare kan se till att unga människor avbryter sin kriminella gärning. Men det handlar också om slutet. Jag vill från Liberalernas sida föra fram att det är viktigt med påföljder. Jag tycker att det är rimligt att vi verkligen gör ett "häv" i det här landet. Det är mycket som vi behöver häva efter coronapandemins slut, när det väl kommer, men det jag avser är missbruksvården. Vi måste se till att fler människor som hamnar i kriminalitet blir dömda och får straff som verkställs. Straffet måste också få ett rejält innehåll. Det kan vara kontraktsvård eller behandling på anstalt. De måste få en helt annan hjälp. Det finns rätt många undersökningar som visar att det ser olika ut i olika delar av Sverige och att det är för få som får vård för den kriminalitet som de ägnar sig åt längst ut i narkotikaträskets sorgemarker. Där behöver vi ha bättre påföljder. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 51.

Straffrättsliga frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Processrättsliga frågor