Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar – anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning

Anf. 80 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! I dag har vi två debatter i följd som på olika sätt berör hur vi ska kunna identifiera dem som befinner sig här i Sverige. I grunden handlar det om att vi ska ha kontroll över våra gränser och upprätthålla en reglerad invandring. Identitetshandlingar ska vara säkra, och de ska ges till rätt personer.

Tyvärr ser vi i dag stora brister här, och jag kommer i mitt anförande i nästa debatt att uppehålla mig mer vid de problem som vi ser är kopplade till ett växande skuggsamhälle och vilka åtgärder vi moderater vill se för att bekämpa dessa. Men först ska vi alltså debattera frågan om anpassningen av svensk rätt till en ny EU-förordning.

Förordningen är tänkt att skärpa säkerhetskraven på nationella identitetskort, uppehållskort och permanenta uppehållskort och ska tillämpas från och med den 2 augusti i år. Bakgrunden till förordningen är att det i dag finns stora skillnader avseende säkerhetsnivå, format och innehåll när det gäller id-kort för unionsmedborgare och de uppehållshandlingar som medlemsstaterna utfärdar till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Dessa skillnader ökar risken för missbruk och förfalskningar och försvårar för unionsmedborgare att utöva sin rätt till fri rörlighet.

Vi moderater instämmer i det som står i propositionen om att högkvalitativa dokument är en förutsättning för en effektiv och säker verifiering av ett dokuments äkthet och en persons identitet. Det är viktigt att minska riskerna för missbruk och förfalskningar samtidigt som medlemsstaterna får bättre förutsättningar att kontrollera personers identitet. Allt detta är i sin tur en förutsättning för den fria rörligheten inom EU, vilket är en fundamental del av Europasamarbetet - som vi vill värna. Därför står vi bakom förslagen i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar - anpassning av svensk rätt till en ny EU-för-ordning

För att ytterligare öka säkerheten i id-handlingar står vi dock även bakom Sverigedemokraternas yrkande om att det ska bli lättare att ta upp biometriuppgifter och spara dem under längre tid. Vi står också bakom förslaget om att utreda möjligheten att inkludera fingeravtryck i polisens register för pass och nationella id-kort, för att förhindra att en person har flera id-handlingar i olika identiteter. Just den frågan återkommer vi som sagt till i nästa debatt, då jag även återkommer med ett mer fylligt resonemang i de här viktiga frågorna kopplade till identitet.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 1, fru talman.

Anf. 81 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Fru talman! Dagens debatt handlar om att Sverige enligt vissa EU-bestämmelser måste börja spara och kontrollera fingeravtryck i vissa id-handlingar. Det rör sig inte om de vanliga handlingarna, alltså uppehållstillståndskort och pass, utan det handlar om de mycket mer sällsynta uppehållskort som går till anhöriga till EES-medborgare. Men det handlar även om det nationella id-kortet, vilket väl kan sägas vara småsyskonet till vårt nationella svenska pass.

Fingeravtryck finns och kontrolleras redan i uppehållstillståndskort och pass, så de förslag vi debatterar i dag är knappast särskilt nydanande. Vi ser helt enkelt bara till att införa samma regler överallt. Regeringens förslag är heller ingenting nytt i sak utan bara en följdändring på den ändring som gjorts i EU-rätten. Det hela kan säkert uppfattas som något osexigt eller tråkigt.

Men, fru talman, det finns ju ett talesätt som säger att djävulen sitter i detaljerna. Fingeravtryck är nämligen en typ av biometri, alltså uppgifter som går att lagra och behandla för att kunna genomföra sökningar och liknande behandling i databaser. Även foton och dna-profiler kan vara biometriuppgifter. Eller kan de det?

På Migrationsverket bokar man en tid för att få lämna biometri, alltså foto och fingeravtryck. Men utifrån hur lagstiftningen ser ut, och utifrån vad vissa remissinstanser säger, är det oklart vad som egentligen räknas som biometri. Det här får följder för människors integritet men även för arbetet med att dela uppgifter mellan myndigheter. Vad händer om Migrationsverket har en tolkning och polisen har en annan? Kan de då verkligen dela med sig av biometriuppgifter rörande exempelvis illegala migranter?

Generellt sett, fru talman, råder det oreda när det gäller lagstiftningen kring biometriuppgifter och hur de definieras, hur de får användas, hur de får lagras, hur de får delas och så vidare. Myndigheter som polisen och Migrationsverket har tagit upp detta flera gånger i olika sammanhang, och det har även till exempel Skatteverket gjort. Det måste ske någon typ av förändring här. Det måste vara glasklart för alla hur vi definierar biometri.

Det måste bli lättare att ta upp biometriuppgifter och att spara dem under en längre tid i olika databaser. Det måste även bli lättare att använda uppgifterna i handläggning - att göra slagningar och jämförelser och att använda avancerade sökningar och matchningar, dels mellan avdelningar och myndigheter och dels i vissa fall automatiskt, exempelvis för identifiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar - anpassning av svensk rätt till en ny EU-för-ordning

Målet, fru talman, måste vara högre effektivitet och större säkerhet både när det gäller kontrollen av utlänningars inresa och tillstånd i Sverige och när det gäller sådant som folkbokföring och utbetalningar ur välfärdssystemen. Det här är ett område med stor förbättringspotential, som det brukar kallas, och regeringen bör skyndsamt utreda vilka förbättringar som kan göras.

Den kanske viktigaste reformen på detta område skulle röra permanenta register med biometriuppgifter. I dagsläget sparas inte biometriska uppgifter utom i vissa specifika fall.

Vilka konsekvenser får då detta? När man gör en kontroll av en persons id-kort ser man att det är samma person på bilden som i verkligheten. Man kan även kontrollera att fingeravtryck överensstämmer med personen som står framför en. Vad man däremot inte ser är att han eller hon kan ha tre andra id-kort med samma foto och samma biometri men med tre helt andra identiteter. Det här är en lucka som oundvikligen leder till fusk och utnyttjande av olika system.

2017 års id-kortsutredning föreslog bland annat därför att det skulle vara möjligt att göra automatiserade sökningar efter biometriuppgifter. Flera myndigheter har också begärt detta gång på gång. Tyvärr löser inte regeringens förslag de systemfel som finns. Det täpper inte till luckorna som utnyttjas av skrupelfria brottslingar och organiserade kriminella ligor.

Fru talman! Det som måste ske är helt enkelt att vi får till ordentliga centrala databaser med biometrisk information om alla utlänningar som vistas i Sverige, så att man kan vara säker på att den person som står framför en på Försäkringskassan, på banken eller vad det nu är faktiskt är den person som det ska vara.

Vi har alltså en chans att nästan helt eliminera bidragsfusket och slå ett hårt slag mot falska identiteter. Men då gäller det att vi faktiskt vågar göra någonting åt detta.

Sist men inte minst, fru talman, vill jag nämna utlandssvenskarna. De har ofta fått lida när det genomförts reformer gällande krav för pass och liknande handlingar. Det är inte så lätt om man till exempel bor i Los Angeles och den enda plats där man kan lämna biometriuppgifter för ett nytt pass ligger i Washington, många tusen kilometer bort.

Våra nordiska grannländer har redan lyckats lösa detta problem, bland annat med mobila passenheter. Nog kan väl Sverige också försöka att ta hand om svenskar både hemma och utomlands?

Jag avslutar med att yrka bifall till reservation 1.

Anf. 82 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Statistik från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex, visar att Sverige har haft och har stora problem med missbruk av ett flertal identifikationsdokument. Svenska handlingar används i ett missbrukande syfte, och i flera år har just svenska handlingar hört till dem som byrån oftast påträffat. Detta rör inte minst personer som försöker att ta sig in i Europa med en annan persons resedokument.

Jag yrkar därför bifall till reservation 1, om biometriska uppgifter, där SD föreslår att regeringen ska utreda definitionen av begreppet "biometriska uppgifter", att hanteringen av biometri ska förbättras och att dessa uppgifter ska kunna sparas i databaser.

Kristdemokraterna välkomnar denna proposition. Den kommer att leda till att vi får säkrare uppehållshandlingar som försvårar förfalskningar och missbruk. Det tillägg - den reservation - som finns här i dag handlar om att utreda möjligheten att inkludera biometriska uppgifter och hur hanteringen ska kunna förbättras samt sparas i databaser så att vi ytterligare höjer nivån på att kunna säkerställa att vi vet att den som står framför oss eller kommer in i vårt land verkligen är den som han eller hon påstår sig vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar - anpassning av svensk rätt till en ny EU-för-ordning

En sådan utredning bör naturligtvis omgärdas av och genomföras med största möjliga noggrannhet, då det handlar om människors integritet. Det är viktigt att ta till vara detta, men det är inte ett skäl att inte genomföra en sådan utredning. Vi ser det snarare som högst logiskt att en sådan utredning sker, inte minst nu när man ser över hur man ska sjösätta de förslag som Id-kortsutredningen har presenterat.

Anf. 83 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Det vi nu debatterar kan gå förbi som ännu ett beslut där vi anpassar svensk rätt till en ny EU-förordning. Så är det; det är ett sådant beslut vi fattar. Men det är också ett beslut som ökar vår säkerhet och som skapar en större kontroll av vilka som vistas i vårt land och minskar risken för missbruk och förfalskningar av uppehållshandlingar.

Den proposition vi nu behandlar i detta betänkande skapar en större enhetlighet när det gäller identitetskort och uppehållshandlingar. Det som slås fast i EU-förordningen och som nu införlivas i svensk rätt är att sådana handlingar ska innehålla innehavarens fotografi och två fingeravtryck. Vad detta i praktiken innebär är att det blir en tydligare gemensam europeisk standard för dessa handlingar. Det innebär också att de handlingar som i dag inte kräver fingeravtryck blir svårare att förfalska.

Jag noterar att förslagen mottagits positivt av remissinstanserna.

Med förslaget följer också en reglering om att man ska vara skyldig att låta vissa myndigheter vid olika tillfällen ta till exempel fingeravtryck för att se att de stämmer med data på identitetshandlingen.

De lagändringar som vi nu behandlar föreslås träda i kraft den 2 augusti i år.

Fru talman! I denna typ av ärende får vi ofta en debatt som i ena ändan handlar om personlig integritet och i andra ändan handlar om behovet av att kontrollera. Jag tror att de flesta av oss inser att vi lever i ett samhälle där vår säkerhet är beroende av att vi vet vilka människor som rör sig i samhället och om de har den identitet som de uppger.

Därför är det viktigt att vi ständigt utvecklar metoderna för att motverka förfalskningar och försök att anta en falsk identitet. Det underlättar också våra möjligheter att kontrollera detta inom hela EU om vi har gemensamma regelverk. Därför är detta förvisso en anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning, men det är också ett sätt att öka vår trygghet i Sverige.

Jag tolkar de reservationer som finns som att reservanterna ställer sig bakom lagförslaget, men att man även vill föra ett resonemang om vidare åtgärder samt att förslagen inte ska försvåra för utlandssvenskar. Det är naturligtvis också vår ambition att vidta vidare åtgärder för att ytterligare öka säkerheten men också att göra det utan att försvåra för utlandssvenskar.

Detta är ett arbete som måste fortsätta att utvecklas och som också sker i andra sammanhang och i andra utredningar. Men det är viktigt att vi får dessa lagändringar på plats, oavsett det övriga arbete som sker.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 84 Jonny Cato (C)

Fru talman! Som tidigare talare har varit inne på kommer vi här och nu att tala om två områden efter varandra som berör varandra. Jag kommer därför att fatta mig kort i just denna debatt.

Den fria rörligheten är en av grundpelarna och en av de finaste och absolut viktigaste sakerna med Europeiska unionen.

Den 20 juni 2019 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om säkrare identitetskort för medborgare i Europeiska unionen. Förordningen skärper säkerhetskraven på nationella id-kort, uppehållskort och permanenta uppehållskort.

Det är i dag för stora skillnader på säkerhetsnivå, format och innehåll när det gäller identitetskorten för unionens medlemsländer och medborgare. Därför är det bra att vi får tydligare riktlinjer och mer samstämmighet i hur dessa identitetshandlingar ska se ut. Skillnaderna som finns ökar risken för missbruk och förfalskningar och medför svårigheter för medborgarna och deras familjer att utöva sin rätt till fri rörlighet. Detta är därför en viktig förändring för att motverka fusk och oegentligheter men också för att bevara den fria rörligheten.

Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar - anpassning av svensk rätt till en ny EU-för-ordning

Centerpartiet anser att det är en väl avvägd proposition som regeringen har lagt fram. Vi yrkar därför bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten