Förenta nationerna m.m.

Anf. 18 Cecilia Widegren (M)

Herr talman! Vi lever i en minst sagt oförutsägbar värld, i tider när mycket ställs på ända. Vi befinner oss i en pandemi som tar liv, ödelägger ekonomier och samhällen och pressar utveckling tillbaka. Konflikter och andra globala utmaningar kräver ett gemensamt förhållningssätt.

Vi ska nu diskutera utrikesutskottets betänkande om Förenta nationerna, ett bemärkelseår som detta när FN firar 75 år. Det är inte precis någon ung bebis längre utan en erfaren organisation med en hel del skavanker, som vi nu tillsammans måste ta oss an och reformera.

Vi ser ett ökande ifrågasättande av de internationella systemen och de multilaterala lösningarna, något som underminerar möjligheterna till just gemensamt ansvarstagande. Denna känsla av gemensamt internationellt ansvarstagande är för oss moderater helt avgörande, inte minst i vår relation till FN.

Herr talman! FN har varit, är och kommer att vara ryggraden i de internationella systemen och centralt för en regelbaserad världsordning. Detta understryker FN:s viktiga roll i hanteringen av konflikter i världen. Men det finns en hel del att göra; det finns en del skavanker.

Tack så mycket för beredningen i utskottet och diskussionerna om FN:s framtid samt, inte minst, för talmannens seminarium om FN:s framtid som hölls parallellt med utskottets beredningsarbete! Jag inleder med att yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 1.

Förenta nationerna m.m.

Det vi gör hemmavid, vid köksborden och på vår egen gata, spelar roll i detta kritiska skede av pandemin. I det nära avgörs livsviktiga beslut, men det nära står sig inte självt. Det är därför vi i dag lyfter blicken och betonar vikten av att fortsätta driva reformer av multilaterala system och organisationer. Det spelar roll i globala kriser som pandemier. I dag är fokus på FN.

FN:s generalsekreterare António Guterres sa nyligen: This is our 1945. Och det är det ju verkligen. Vi upplever 2020 något som liknar det världen upplevde 1945.

Herr talman! Skiftet på presidentposten i USA med Biden och Harris lägger en god grund för reformer av de alldeles nödvändiga multilaterala systemen som FN, WTO och WHO, som Sverige, det lilla, starkt exportberoende landet långt uppe i norr, som kräver goda relationer med andra och som bygger trygghet och säkerhet tillsammans med andra, är så beroende av. Presidentskiftet ger nu återigen världens största ekonomi en pådrivande roll i den globala världsordningen, för att demokrati och frihet ska moderniseras, uppgraderas och bli mer relevant i den tid där vi befinner oss.

Den relevansen har vi försökt att ta oss an och ha som utgångspunkt i den moderata motionen. Det handlar om relevans här och nu och om att inte med gårdagens lösningar utan med gårdagens erfarenheter klara av framtidens utmaningar tillsammans internationellt.

Herr talman! Sverige ska även i dessa tider utgöra en stark kraft för multilaterism, stärkande av demokratier, ökad frihet och jämställdhet. Demokratin och dess drivkrafter utmanas i dag från flera håll. Tre decennier efter kommunismens sammanbrott i Europa ställs fortfarande frågor om demokratins betydelse och innebörd på sin spets. Geopolitiska spänningar möter oss i multidimensionella konflikter, och därför krävs lösningar från hela samhället, i samverkan med olika aktörer. Här kan FN göra mycket mer, med omkringliggande aktörer.

Den fria världens förmåga att agera gemensamt är avgörande i en tid av ökade stormaktskonflikter och ett förändrat geopolitiskt landskap, där Kina alltmer är en utmaning, USA hittills har dragit sig undan och auktoritära krafter fått allt större utrymme att utmana folkrätten. Nu ställs stora förhoppningar om att detta ska kunna ändras, men vi kan inte gå tillbaka. Biden är inte Trump. Biden är heller inte Obama. Tiderna har faktiskt också förändrats.

Men hoppet finns såklart. Vi ska inte blicka bakåt utan framåt. Här ska Sverige också ta på sig ledartröjan i internationella sammanhang; detta är en nödvändighet.

Sverige ska också vara en stark kraft i reformeringen av de olika FN-systemen och inom FN-systemen. Vi folkvalda här i riksdagen kan lägga stor kraft på och gemensamt verka för detta. Vi ska vara en nagel i ögat på och få bukt med ineffektivitet och korruption och i koalition med världens demokratier värna människorättsfrågor och rättsstatens principer.

När det internationella konfliktlandskapet ändrar karaktär ska Sverige visa, genom agerande och handling och med en tydlig framtidsagenda, att detta kräver reformer och att de system som legat fast under 75 års tid utvecklas. Då kan vi inte luta oss tillbaka utan måste vara just i framkant.

Sverige har en stark tradition av engagemang i FN-systemen. Genom åren har många svenskar deltagit i viktiga insatser för fred och säkerhet världen över, under FN-flagg eller i FN-basker. Sverige är också en stor bidragsgivare till FN-systemen och har en viktig roll att spela i värnandet av transparens, arbetet mot korruption och främjandet av reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Säkerhetsrådets förmåga att nå konsensus kring flera av de svåra utmaningar som världen står inför i dag har visat sig helt otillräcklig. En grundläggande utmaning för reformarbetet i FN utgörs av de inbyggda låsningarna i säkerhetsrådet.

Vid sidan av den globala pandemin, som drabbar alla, lever också 1 ½ miljard människor med kraftig oro, i instabila eller konfliktdrabbade länder eller länder där kriminellt våld är mycket vanligt. Detta ställer helt nya krav på internationell krishantering, som är mer komplex och oförutsägbar.

Genom att gå i koalition med världens demokratier och värna människorättsfrågor och rättsstatens principer kan Sverige också sätta en tydligare press inte minst på länder som mottar svenskt bistånd att agera ansvarsfullt i FN-systemen. Detta gäller inte minst förhållandena i rådet för mänskliga rättigheter, där vi bör ställa krav på demokrati för medlemskap.

I de fall där Sverige bidrar med kärnstöd till FN-organ bör en tydlig reformagenda ingå. Sverige bör även vara pådrivande för ett ökat fokus på granskning och uppföljning av FN-organens verksamhet.

De globala målen ställer samtidigt tydliga krav på FN att driva ett eget reformarbete för att föregå med gott exempel. Det utgör en viktig signal om både trovärdighet och mobilisering. Kränkning av kvinnors rättigheter är ett av de största hindren för jämställdhet och demokratins och ekonomins utveckling i världen. FN-systemen måste stärka sin förmåga att identifiera och utveckla strategier för att möta nya transnationella hot som terrorism och organiserad brottslighet.

Demokratin sådan vi känner den är det som vi gillar som bäst. Den möjliggör allas lika och breda engagemang. Det säger vi om FN också: FN är det bästa vi känner till, men det är absolut inte perfekt.

FN kom till i en helt annan tid, ja, nästan en helt annan värld, men drivkraften var densamma som vi har här i Sveriges riksdag: Vi vill ha en bättre framtid. Det driver oss som parlamentariker och självklart också FN då, nu och i framtiden.

"Vi, de förenade nationernas folk ." är som bekant inledningsorden i FN-stadgan. Och vi, de förtroendevalda, är valda att företräda folket. Vi behövs också för att utveckla, förbättra och stärka folkförankringen och framtidens FN. FN behöver oss folkvalda, och vi behöver FN, morgondagens FN.

Anf. 19 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! I år är det 75 år sedan FN bildades. Som vi har hört tidigare har detta uppmärksammats på många sätt. Skälet till att FN återuppstod i den form vi ser det i dag var naturligtvis erfarenheterna från andra världskriget och segrarna i andra världskriget. Ofta är det ju segrarna som bygger sin historia.

Det var också en stor klokskap att man såg att vi alla genom att arbeta tillsammans och bygga ett system med gemensamma regler kan få möjlighet att verka i fred och frihet. Det var också därför som FN inte bara kom att bestå av generalförsamlingen och säkerhetsrådet utan också av andra strukturer för att säkra ekonomiska förutsättningar om det skulle krisa, till exempel Världsbanken. På det sättet skapade man ett regelverk som skulle vara öppet för alla och bygga på en gemensam värdering, som man skulle skriva under på om man blev medlem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Eleanor Roosevelt spelade en betydelsefull roll för deklarationen om mänskliga rättigheter. Hon var en viktig kvinna i det arbetet. En viktig del av lärdomarna från kriget handlade just om övergrepp mot mänskliga rättigheter, övergrepp mot minoriteter, övergrepp mot dem som tänkte och trodde olika och utpekande av den andre som omänsklig. Att försöka bygga en gemensam grund även där var oerhört viktigt. Det var en lärdom från första och andra världskrigen och från andra krig, tidigare och pågående.

I år är det 72 år sedan man enades om den deklarationen. När vi lyfter fram FN är det centralt att också lyfta fram de mänskliga rättigheterna.

I dag skulle vi önska att världen verkligen stod upp för alla de rättigheter som finns nedskrivna och att länderna stod upp för alla de åtaganden som de skrev under på när de blev medlemmar. Vi är ju ändå 193 medlemmar. Men likafullt kan vi se hur man trampar på mänskliga rättigheter, hur konflikter skapas och underbyggs och hur demokratin urholkas. De grundläggande regler som vi skulle vara eniga om är vi de facto inte eniga om.

Det multilaterala systemet är utsatt för betydande press från olika aktörer, där det ingår försök till omtolkning av vad de grundläggande principerna och deklarationerna egentligen står för. Vi måste vara en del av diskussionen, och vi måste bygga motståndskraft och utöva tryck för att det som nu pågår inte ska lyckas.

En viktig del i FN-systemet är också generalsekreterarens reformagenda med tre spår. Den är något som naturligtvis också vi stöder. Det är klart att FN, som har 75 år på nacken, också behöver reformeras. Det är viktigt att den reformeringen inte sker genom att man bara adderar nya organ eller uppdrag i systemet, utan man måste också reformera FN i sig.

Vi hoppas alla att säkerhetsrådet ska kunna få en återkomst och att man ska kunna återta den roll som det var tänkt att man skulle ha, men det kräver att alla är beredda att bjuda till. Så här långt ser vi inga tecken på att det skulle ske.

Naturligtvis är vi positiva, och det framgår av utskottets gemensamma ställningstagande att vi gärna ser att man utökar antalet medlemmar i säkerhetsrådet och att vi gärna ser representanter för den afrikanska kontinenten i säkerhetsrådet. Frågan om balansen mellan permanenta medlemmar och de medlemmar som väljs är intressant och viktig.

Frågan om val har också diskuterats i utskottet med anledning av några motioner. Det handlar om hur vi väljer till olika organ. Alla 193 medlemmar har en röst.

En av de senare skapelserna, nämligen rådet för mänskliga rättigheter, har varit ett råd med minst sagt otroliga utmaningar i en tid när man trampar på mänskliga rättigheter och när vi ser så många övergrepp begås av medlemmar i rådet. Det är minst sagt utmanande. Vi tittade med stort intresse på hur valet i år inför nästa mandatperiod skulle utfalla. Det är förödande att se den förening som valts in med främst Kina och Ryssland men också Kuba som nya medlemmar. Man stärker inte mänskliga rättigheter, utan man stärker de röster som blockerar, inte vill ha en granskning av de mänskliga rättigheterna i de egna länderna och vill omdefiniera mänskliga rättigheter.

Därför är det viktigt att vi försöker stötta de andra som också valts in, typ Ukraina, Storbritannien och Frankrike. Det är viktiga röster som måste finnas med, och vi hoppas naturligtvis att USA under en ny ledning efter den 20 januari kommer att vara intresserat av att ingå för att vara en motvikt mot de auktoritära krafter som just nu utnyttjar det vakuum som har skapats. Vi ska inte bidra till att skapa vakuum, utan vi ska vara tydliga röster som granskar och hela tiden diskuterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

I dag har vi också haft glädjen att ha haft besök av den som enligt alla bedömningar är den rättmätige företrädaren för det belarusiska folket. Svetlana Tichanovskaja är ju i Sverige och har varit i riksdagen i dag. Hon är ännu en representant för ett folk som inte får sina rättigheter tillgodosedda och inte får sin demokrati utan blockeras av en diktator.

Vi hör tyvärr flera sådana röster runt om i världen i dag, och därför är det vi lyfter i vår reservation viktigt: Sveriges röst för mänskliga rättigheter och frihet måste vara stark.

Jag vill med varm hand överlämna betänkandet och yrka bifall till reservation nummer 3 under punkt 1.

Anf. 20 Robert Halef (KD)

Herr talman! FN bildades 1945 och firar 75-årsjubileum. Det är en sammanslutning av 193 medlemsnationer som bidrar till en regelbaserad världsordning för fred, säkerhet, hantering av konflikter och krishantering samt bejakar mänskliga rättigheter. FN är en mellanstatlig organisation bestående av självständiga stater och spelar stor roll för främjandet av fred och säkerhet.

Under senare år har dock FN alltmer försvagats då säkerhetsrådets fem permanenta länder inte når konsensus, använder sig av vetorätten och blockerar FN-gemensamma insatser för att främja fred, stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter. Ryssland och Kina går ofta åt samma håll samtidigt som USA, Frankrike och Storbritannien håller samman. Egna geopolitiska och ekonomiska intressen går före insatser för fred, krishantering och lösning av väpnade konflikter.

Herr talman! Några av FN:s viktigare beslut under senare år är resolutionen 1325 och genomförandet av Agenda 2030.

FN är en unik och viktig organisation som samlar världens stater till att arbeta för fred och säkerhet på samma sätt. I år firar FN sitt 75-årsjubileum. Det är värt att uppmärksamma och fira, men det manar också till diskussion om organisationens arbete framåt.

Samtidigt som FN på många sätt bidrar till en fredligare, säkrare och rättvisare värld är det en organisation med stora problem. Sverige befinner sig som FN-medlem bredvid en rad länder, varav många har en syn på demokrati, internationell rätt, korruption och mänskliga rättigheter som skiljer sig markant från vår egen.

Herr talman! FN:s säkerhetsråd har dessutom alltför ofta brustit i handlingskraft när de allra viktigaste värdena stått på spel. Säkerhetsrådet förmådde inte att agera för att stoppa terrorgruppen Islamiska statens folkmord på de kristna minoriteterna syrianer och kaldéer samt på yazidier i Irak 2014.

Flera försök att i FN:s säkerhetsråd anta resolutioner mot regimer som begår brott mot mänskligheten har blockerats av Ryssland och Kina, trots att världssamfundet har en skyldighet att ingripa i och med principen responsibility to protect. FN är i alltför hög utsträckning handlingsförlamat på grund av vetorätten i säkerhetsrådet. Andra exempel är situationen i Libyen, Ukraina, Jemen och det pågående kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan om regionen Nagorno-Karabach.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Trosfränder och bundsförvanter tillåts att aktivt förvärra och förlänga väpnade konflikter runt om i världen där tusentals oskyldiga dödas och skadas och tvingar flera tusen invånare på flykt.

Herr talman! För att FN ska kunna visa handlingskraft behöver vetorätten i säkerhetsrådet begränsas, och Sverige behöver verka för detta. Det är även viktigt att FN höjer tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer tilltron till FN inte att kunna kvarstå. Krigsförbrytelser, folkrättsbrott, folkmord, etnisk rensning och brott mot mänskligheten måste kunna stoppas och förövare lagföras.

Herr talman! Generalförsamlingen och dess utskott måste också moderniseras och effektiviseras. Det finns tydliga brister i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, främst på grund av att rådet består av medlemsländer som konsekvent själva bryter mot de mänskliga rättigheter rådet är utsett att försvara.

Sverige bör spela en aktiv roll i reformeringen av FN-systemet och verka för att särskilda kriterier ska införas för att ett land ska få en plats i MR-rådet.

Herr talman! Det har gått 20 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Det var första gången medlemsstaterna agerade för att införa ett övergripande jämställdhetsperspektiv i FN:s fredsarbete.

I länder som genomgår eller genomgått krig och katastrofer är kvinnor särskilt utsatta. Sverige måste därför kräva att FN:s resolution 1325 med kraft aktualiseras för att se till att kvinnor får inflytande i fredsarbete och i det planeringsarbete som görs efter ett fredsavtal.

Kraftfulla åtgärder krävs också för att förhindra den stora omfattningen av sexuella övergrepp som pågår i olika konflikter runt om i världen och för att värna kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

EU kan göra mer, och här har Sverige ett viktigt ansvar för att verka för att resolutionen ska efterlevas. Det handlar bland annat om att resolutionen ska efterlevas i samtliga konflikter där unionen är involverad.

Det måste även råda nolltolerans mot sexuella övergrepp och andra brott bland FN-personal, såväl uniformerad som civil.

Herr talman! Pandemin har allvarligt försvårat ansträngningarna att nå Agenda 2030-målen. Coronapandemin har varit förödande för Europa och andra delar av världen både vad gäller hälsa och ekonomi. Världens låg och medelinkomstländer riskerar dock att drabbas ännu hårdare. Här har FN givetvis ett stort ansvar att samordna insatser och lindra konsekvenserna av pandemin.

Redan före pandemin hade framstegen med att minska och utrota världens hunger och fattigdom stannat av. Det krävs nu krafttag om vi ska nå de globala målen för 2030. Det handlar om solidaritet, om medmänsklighet och om att stå upp for människovärdet.

Herr talman! Sverige är troget FN-ledda insatser och bistår militärt vid behov. Vi är dessutom en stor bidragsgivare. Sverige ska fortsätta att bidra till fredsbevarande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser inom FN och verka för reformarbete inom organisationen.

Säkerhetsrådet har unika befogenheter och kan anta resolutioner som är folkrättsligt bindande för alla FN:s medlemsstater, såsom sanktioner och fredsinsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Låsningar i FN:s säkerhetsråd samt att FN-organ leds eller representeras av stater som inte lever upp till krav på respekt för mänskliga rättigheter är inte acceptabelt. Därför anser Kristdemokraterna att Sverige bör verka för att vetorätten i säkerhetsrådet ska begränsas och för en reformering av FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och att FN:s säkerhetsråd bör verka för att visselblåsare ska kunna agera utan hinder när de stöter på felaktigheter inom organisationen samt arbeta för att förbättra skyddet för FN:s experter och utsända.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 4 samt den gemensamma reservationen 5, som Kristdemokraterna och Liberalerna är ense om.

Anf. 21 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Tack, Robert Halef, för ett engagerat anförande för kvinnors rättigheter! Men, herr talman, jag hörde i detta engagemang ett uttalande som jag tänkte att jag måste ge Robert Halef möjlighet att justera, åtminstone för protokollet. Jag hörde nämligen att Robert Halef talade varmt för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, men jag hörde inte rättigheter.

Jag vill försäkra mig om att också Kristdemokraterna vill stå upp för just kvinnors rättigheter att bestämma själva, så att det inte bara handlar om den sexuella och reproduktiva hälsan utan faktiskt också om rättigheterna. Min fråga, herr talman, gäller ett klargörande.

Anf. 22 Robert Halef (KD)

Herr talman! Tack, Kerstin, för frågan!

Jag nämnde att det behövs ett övergripande jämställdhetsperspektiv, för vi ska se människor som jämlika i alla sammanhang, utan skillnad. För oss kristdemokrater är en av de viktigaste grundpelarna, som finns i vårt principprogram, att alla människors lika, unika och okränkbara värde ska värnas oavsett kön, sexuell tillhörighet, hudfärg, etnicitet, ålder och så vidare.

Det råder inga tvivel om att kvinnor ska ha lika rättigheter. Alla människor föds fria och är lika.

Anf. 23 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Ska jag tolka detta som att Kristdemokraterna också står bakom det som vi lyfter upp i alla sammanhang, nämligen SRHR, vilket innebär att det handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är detta som är den centrala frågan i diskussionen.

Vi ser i den globala diskussionen, herr talman, att det är många länder som tycker att hälsa går bra medan rättigheter för kvinnor att själva bestämma över sin kropp och rättigheten att kunna få en laglig och säker abort inte är något som man tycker hör hemma där. Därför förkortar man gärna till SRH. Min fråga om ett förtydligande gäller detta, för att säkerställa att Kristdemokraterna står bakom också rättigheterna och SRHR i dess helhet.

Anf. 24 Robert Halef (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Herr talman! Tack, Kerstin! Jag instämmer helt i det du sa. Kvinnors rätt till sin egen kropp och kvinnors rätt till abort enligt svensk lag står vi bakom. Det finns inga skiljaktigheter i dessa frågor.

Som jag nämnde tidigare gör Kristdemokraterna inte skillnad på människovärde och rättigheter utifrån kön, utan vi är alla människor och har lika rättigheter. Det handlar om sexuell läggning, rätten till jämlika löner och alla möjliga rättigheter. Kristdemokraterna ser ingen skillnad där utan står bakom det precis som du. Vi hade ett seminarium via webben om detta häromdagen, där Kvinna till Kvinna och många andra organisationer deltog och där jag medverkade från Kristdemokraterna. De frågor som du nämnde lyfte jag upp varmt i diskussionen.

Anf. 25 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande 8 om Förenta nationerna.

Herr talman! FN är inte en perfekt organisation utan har stora brister. Det behövs sannerligen reformer både när det gäller hur beslutsfattande går till och ökad effektivitet, minskad korruption, bättre representativitet och en anpassning efter hur världen har förändrats sedan FN bildades för 75 år sedan. Men det är lite som man brukar säga om demokratin, att det är världens sämsta statsskick - om man bortser från alla andra. FN har stora brister och behöver reformeras, men det är den bästa globala samarbetsorganisation vi har.

Förenta nationerna är ryggraden i det internationella systemet och är centralt för en regelbaserad världsordning. Det är en världsordning som är alltmer ifrågasatt och utmanad när antalet auktoritära regimer växer, när multilateralismen överges och när demokratin är på tillbakagång på allt fler håll i världen.

De globala utmaningarna blir alltmer uppenbara i skuggan av coronapandemin och inför det existentiella hot som klimatförändringarna innebär. Nu mer än någonsin behövs FN, och Sverige ska fortsätta med sitt historiskt starka engagemang för FN.

FN har också en avgörande roll för hantering av konflikter i världen och för att ge legitimitet åt internationella krishanteringsinsatser.

För att FN ska stärkas anser vi att ytterligare åtgärder behövs för ett reformerat säkerhetsråd som på ett mer effektivt och legitimt sätt kan uppfylla sin uppgift enligt FN:s stadga och att det är fortsatt angeläget att kringskära vetorätten och helt avskaffa den vid situationer av massövergrepp. Vi är också fortsatt positiva till ett utvidgat säkerhetsråd med ökad geografisk representation från i första hand Afrika.

När det gäller FN:s reformering i övrigt har FN:s generalsekreterare António Guterres lanserat en bred reformagenda med tre huvudspår: organisationsfrågor, fred och säkerhet samt utvecklingsfrågor och genomförandet av Agenda 2030. Vad gäller organisationsfrågor har generalsekreteraren bland annat aviserat att han vill göra FN mer effektivt, öka insynen, förenkla regler, förbättra skyddet för visselblåsare, förbättra kommunikationen med allmänheten och öka jämställdheten.

En rad olika rapporter har presenterats, bland annat om kvinnor inom FN-systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenta nationerna m.m.

Vi och regeringen stöder reformagendan, som syftar till att anpassa organisationen till nya globala utmaningar. Regeringen bör verka för att FN ska moderniseras och bli starkt och ändamålsenligt, bland annat för genomförandet av Agenda 2030.

Herr talman! I betänkandet uppmuntrar vi särskilt till reformer som syftar till att stärka kvinnors roll inom FN-systemet och välkomnar generalsekreterarens ambitioner på området. Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en kritisk vän till FN och en stark röst för ett mer effektivt och transparent FN.

När det gäller FN:s arbete med de mänskliga rättigheterna görs detta i en mängd olika forum. I betänkandet finns motioner gällande FN:s råd för mänskliga rättigheter, det så kallade MR-rådet. MR-rådet står inför en rad utmaningar, och stater som är medlemmar i MR-rådet uppvisar själva stora brister vad gäller de mänskliga rättigheterna.

Vi menar precis som tidigare att både Sverige och EU måste fortsätta att vara starka aktörer i MR-rådet i syfte att främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt för MR-rådets trovärdighet att de länder som ingår i rådet respekterar de mänskliga rättigheterna.

Anf. 26 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Under den korta tid som jag har till mitt förfogande vill jag framför allt uppehålla mig vid frågan om Förenta nationernas så kallade MR-råd. Jag vill yrka bifall till reservation 5 som är en gemensam reservation från Liberalerna och Kristdemokraterna och rör just MR-rådet.

Sverige var mycket aktivt i att skapa detta människorättsråd i Förenta nationerna. Det skapades 2006. Tanken var att föra arbetet för mänskliga rättigheter framåt i världen. Men det har blivit precis tvärtom, och det kunde vi se redan från dag ett.

Förenta nationernas MR-råd är till brädden fyllt av diktaturregimer, av sadistregimer, människorättskränkare och skurkar. De har helt lamslagit arbetet. Det har gått så långt att de hyllar varandra. Detta är egentligen den enda institution i Förenta nationerna som verkligen på allvar ska granska människorättsbrott. Men det har blivit den institution som försvarar människorättsbrott. MR-rådet är en skam för världssamfundet. Det är en parodi på rättighetsarbete, och det är en lekstuga för diktaturer. Tyvärr har Sverige också ett ansvar i detta, eftersom vi var så pådrivande för att skapa detta råd.

Ett axplock av de länder som sitter i människorättsrådet i dag, länder som kommer att ta plats nästa år och länder som har suttit där de senaste två åren: Venezuela, Kina, Kuba, Ryssland, Pakistan, Uzbekistan, Bahrain, Irak, Saudiarabien, Nigeria, Kongo-Kinshasa, Afghanistan och Eritrea. Är det dessa länder, dessa stater och dessa regimer som vi tycker ska ha ansvar för arbetet för mänskliga rättigheter i FN? Det är ju helt absurt. Det enda rimliga är att man lägger ned detta människorättsråd och skapar ett nytt organ där man sätter upp kriterier för vilka som ska vara med.

Länder som till exempel hänger oppositionella i lyftkranar bör rimligen inte ansvara för människorättsarbetet i världssamfundet. Länder som sätter elchocker under fötterna på oberoende journalister är väl inte heller riktigt lämpliga att granska människorättsövergrepp i världen.

Förenta nationerna m.m.

Men inget av detta händer. Gång på gång flyttar skurkarna och sadisterna fram sina positioner inom världssamfundet. De har helt lamslagit arbetet för mänskliga rättigheter i FN.

Herr talman! För två veckor sedan skulle MR-rådet granska Belarus. Vi vet alla vad som har hänt i Belarus. Tiotusentals människor har fängslats, det har varit ett massivt övervåld från regimen och så vidare. Bland de länder som då tog till orda, hyllade regimen i Belarus och lovordade Belarus framsteg för mänskliga rättigheter var Syrien, Venezuela, Kambodja, Kina, Kuba, Egypten, Iran, Kuwait och Ryssland. De talade om att alla belarusier åtnjuter mänskliga rättigheter och att regimen har gjort stora framsteg och så vidare. Detta är en fars. Så här kan vi inte ha det.

Nu måste Sverige på allvar börja flytta fram sina positioner för att kräva en ordentlig förändring av Förenta nationernas människorättsarbete.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårds-reform