Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Anf. 212 Arhe Hamednaca (S)

Fru talman! I dag ska vi debattera betänkandet JuU7 Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Efter de senaste hemska händelserna i Turkiet, Egypten, Libanon och Frankrike och med allt det som händer nästan varje dag i Irak, Syrien, Libyen, Jemen, Nigeria och Mali har vi återigen blivit medvetna om vilka fasansfulla planer som terroristerna kan sjösätta.

De mördar oskyldiga människor - barn som kvinnor, muslimer som icke-muslimer. De spränger kyrkor och moskéer. De våldtar kvinnor för att de anser att det är deras rätt att göra det. De använder barn som självmordsbombare.

Men till skillnad från många andra mördare slår terroristerna även mot vår demokrati, och de hatar det öppna och fria samhället. Därför måste vi värna om våra demokratiska värderingar och slå tillbaka mot terrorismen, fascismen och rasismen genom att arbeta på bred front.

Grunden till all extremism och terrorism, liksom till nästan all annan brottslighet, handlar för det mesta om sociala orsaker. Det är därför viktigt att vi både nationellt och internationellt arbetar för att förebygga att extremism uppstår och frodas.

Brist på demokrati, på respekt för mänskliga rättigheter, på välfärd och på likhet inför lagen och känslan av maktlöshet kan vara en grogrund för radikalisering. Detta är i så fall ingenting som är unikt för länder som styrs av diktaturer med medeltida normer och värderingar. Diskriminering, ras-ism och stora sociala klyftor är en realitet även i västvärldens demokratier.

Fru talman! Vi lever i en tid då religiösa extremistgrupper som Daish, Boko Haram och andra extrema grupper växer i Mellanöstern och Nordafrika. Men vi ser också en växande rasism och fascism på frammarsch i Europa.

Extremismen är farlig oavsett om den har religiös eller nationalistisk och rasistisk grund. Radikaliseringen vi ser i vårt samhälle, framför allt den växande främlingsfientligheten och rasismen, är i grunden densamma.

Det som har hänt i vårt land de senaste åren är väldigt oroande. Peter Mangs från Malmö var inte medlem i al-Qaida. Han gick runt i Malmö och sköt oskyldiga människor med invandrarbakgrund. Han erkände att motivet var rasistiskt. Den 21-årige Anton Lundin från Trollhättan var inte anhängare till IS. Han dödade en ung elev och två lärare. Han valde sina offer efter deras hudfärg. Även hans motiv var rasistiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

För mig har terrorismen inga nationer eller identiteter. Den grundas i religioner och etniska grupper. Oavsett om de bygger på religiös övertygelse eller rasistiska ideologier är grunden densamma. Det är väldigt oroande.

En viktig del i det förebyggande arbetet mot radikalisering måste vara att minska enskildas eller gruppers vilja att begå eller stödja terroristverksamhet. Min grunduppfattning är att väldigt få människor under normala omständigheter väljer att bli kriminella eller våldsbejakande extremister. Däremot är det alltför många som upplever att de inte är en önskvärd del av samhället och därför väljer att vända sig från det på olika sätt. Under flera år har utvecklingen i vårt samhälle för alltför många grupper gått åt fel håll. Jag kan bara nämna de ökade klyftor i samhället där ojämlikheten har ökat.

Fru talman! I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen tydligt hur terrorism och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det handlar om att förebygga, förhindra och försvåra. Syftet med strategin är att hitta och utveckla kunskapsbaserade metoder och åtgärder som kan förebygga radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism.

Nyckeln till ett framgångsrikt förebyggande arbete är en fungerande samverkan mellan relevanta myndigheter och organisationer. I det förebyggande arbetet är regeringen tydlig med att samverkan mellan Polismyndigheten och kommunala aktörer är viktigt för att förebygga extremism och terrorism. Regeringen avser att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet bland annat genom att förstärka det nationella samordningsarbetet på 25 områden.

Regeringen anger också att Brå kommer att få i uppdrag att analysera inom vilka områden det finns behov av ett förstärkt stöd och att ge förslag till hur ett nationellt stöd och en samordningsfunktion kan konstrueras vid myndigheten. Vi måste ta till vara befintliga kunskaper och fungerande metoder, men vi måste även skapa och utveckla nya metoder i det förebyggande arbetet.

Den nationella samordnaren intensifierar sitt arbete genom en strategisk handlingsplan med inrättande av kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer. I början av nästa år kommer det att inrättas kunskapshus i fyra kommuner: Stockholm, Göteborg, Örebro och Borlänge. I dessa kunskapshus ska den kommunala expertisen samlas, och här finns samordningsansvaret för att på ett mer effektivt sätt möta utmaningarna i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Fru talman! För att förhindra och minska förmågan och möjligheten att utföra terroristattentat måste de brottsbekämpande myndigheterna ha rättssäkra verktyg. Det är viktigt att ha tillgång till information om de aktiviteter som sker inom våldsbejakande miljöer. Därför vill regeringen verka för att uppgiftsutbytet inom NCT effektiviseras. Det är under utredning. Hemlig dataavläsning som ett nytt tvångsmedel kommer att utredas. Kriminalisering av terrorresor samt finansiering av terrorism är prioriterat, och en proposition planeras före jul. Regleringen ska träda i kraft så snart som möjligt.

I dessa frågor är många av oss som sitter här i stort sett överens, och det pågår också en förhandling mellan regeringen, allianspartierna och Vänsterpartiet. Min uppfattning är att förhandlingarna bedrivs i god anda med samsyn på de flesta områden gällande bekämpning av terrorism. Därför blir jag förvånad över att Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna kommer med två tillkännagivanden i frågor som regeringen redan jobbar med och där prioriteten är hög. Jag undrar således vad som är syftet med tillkännagivandet om kriminalisering av terrorresor när vi är överens om det mesta och förhandlingar dessutom pågår. Jag har all respekt för oppositionens roll, men i den här frågan borde vi vara överens. Jag kan inte hitta ett annat uttryck för det än att det är lite oseriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

När det gäller det andra tillkännagivandet om samarbete mot terrorism inom EU är regeringens ambition att använda befintliga internationella kanaler för samarbete i kampen mot terrorism. Inom EU har exempelvis Europol påbörjat arbetet med att samla sina olika kompetenser i arbetet mot terrorism i en särskild avdelning, EU Terrorism Centre, för att ytterligare stödja medlemsländerna inom området. Jag tycker att vår regerings ambition inom EU-samarbetet mot terrorism är mycket bra.

Fru talman! När det gäller att försvara, skapa och upprätthålla skydd för individer och minska samhällets sårbarhet för terroristattentat jobbar regeringen med flera konkreta områden. Det handlar om kriminalisering av förstadier till vapenbrott, översyn av ifall handgranater och vissa andra varor som avses i lagen om brandfarliga och explosiva varor bör omfattas av den så kallade inregränslagen, införande av obligatorisk it-incidentrapporteringsskyldighet för statliga myndigheter samt motverkande av missbruk av pass.

Regeringen vill också att Nationella insatsstyrkan ska kunna begära stöd från utländska insatsstyrkor med stöd av Atlasrådsbeslutet och Viktigt meddelande till allmänheten via mobil telefoni. Regeringen vill med denna strategi skapa en bred plattform för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism och all form av våldsbejakande extremism. Hela samhället måste arbeta mot terrorismens och rasismens grundorsaker. Inte minst måste vi i de politiska partier som tror på allas lika värde visa en enad front för att försvara de demokratiska värderingar som vi tror på.

(Applåder)

Anf. 213 Anti Avsan (M)

Fru talman! Regeringen har presenterat en ny nationell strategi mot terrorism som ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete på området, både nationellt och internationellt. Syftet sägs vara att skapa en tydlig struktur för det arbete som krävs för att motverka terroristbrottslighet. Det är bra att regeringen föreslår åtgärder i rätt riktning när det gäller arbetet mot terrorism, men det räcker inte. Det krävs mer.

Fru talman! Sent i natt kom jag hem från Paris, där jag deltog i en konferens inom ramen för klimattoppmötet. Av den anledningen hade jag möjlighet att bilda mig en uppfattning om stämningen i Paris efter de senaste terrordåden. Vad som kanske inte framgått tydligt är att terrordåden innefattade skottlossningar och explosioner på sex platser i centrala Paris och i förorten Saint-Denis den 13 och den 14 november.

Uppgiften om antalet döda efter attackerna varierar något, men en uppgift är 129 döda, varav 89 på Le Bataclan under en konsert, som av naturliga skäl var det mest uppmärksammade enskilda dådet. Förutom det stora antalet dödsoffer fick 433 människor sjukhusvård för sina skador, och 80 av dem var allvarligt skadade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

I lördags kväll hade jag förmånen att kunna sitta utomhus på ett kafé i Paris där jag kom i samspråk med ett par Parisbor. De sa att de kände obehag och en otrygghet på ett annat sätt än tidigare efter de senaste terrordåden.

Bevekelsegrunderna för attacken mot Charlie Hebdo gick på något sätt att förstå förnuftsmässigt medan attackerna mot helt oskyldiga människor innebar att allas trygghet på något sätt rycktes bort. De sa att nästan alla hade en eller flera vänner eller bekanta som föll offer för terroristerna. De hade själva mist flera vänner.

Terrorism är inte någon ny företeelse utan en beprövad metod för att påtvinga människor ens egen vilja. Mest brutal och blodig har terrorismen ofta varit när den använts av regimer som ett sätt att förtrycka sina egna medborgare.

Under 1960- och 1970-talen blev det allt vanligare med civila mål för terroristattentat, även om attackerna oftast var begränsade till en så kallad fiende.

De flesta av de då verksamma grupperna var sekulära, och många av dem var starkt våldsinriktade: Röda armé-fraktionen i Västtyskland, RAF, Röda brigaderna i Italien, baskiska ETA i Spanien, Irländska republikanska armén, IRA, palestinska PFLP, Svarta september, Abu Nidal, Sendero Luminoso i Peru, japanska Röda armén och extrema sikhiska grupper i Indien, för att nämna några exempel.

Dagens terrorism består i stor utsträckning av internationella, våldsfrämjande nätverk där det i allmänhet finns ett bakomliggande syfte av religiös och åtminstone delvis politisk karaktär. Islamistiska al-Qaida har länge varit det främsta exemplet på ett sådant nätverk.

Attackerna mot World Trade Center och det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon 2001 visade att terrorismen hade antagit en ny skepnad. Attentaten var storskaliga, samordnade och avancerade. Med religiösa motiv dödades flera tusen människor.

Al-Qaida blev en ny sorts terroriströrelse med ett mål och ett nätverk som inte var bundet till en stat. I likhet med andra terroriströrelser var dessutom dess anhängare beredda att genom självmordsattacker döda sina fiender.

I dag är de mest uppmärksammade terroristorganisationerna Islamiska staten i Syrien och Levanten, Isil eller Daish, och möjligen Boko Haram i Nigeria. Det som skiljer Daish från andra terroristorganisationer är att organisationen förfogar över ett territorium. Sommaren 2014 utropades som bekant ett kalifat i Irak och Syrien.

Fru talman! Alldeles oavsett hur terrorismen har kommit till uttryck genom olika organisationer och genom olika terrordåd över tiden illustrerar de senaste terrordåden i Paris på ett väldigt tydligt sätt vad som är terroristernas mål och hur hänsynslöst terrorismen kan drabba oskyldiga. Terrorism måste därför bekämpas konsekvent och med stor kraft.

För att återgå till regeringens strategi vill jag börja med ordet "förebygga", som också finns i rubriken. Regeringen har särskilt framhållit att det ligger ett fokus på att förebygga. Trots detta redovisas få konkreta åtgärder som effektivt kan motverka radikalisering. I stället hänvisas det till generella åtgärder och uttalanden om behov av samverkan utan hänsyn till de specifika utmaningar som finns för att kunna förebygga och motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Kunskapen om vad som kan utlösa processer som leder till radikalisering måste öka så att tecken på radikalisering kan upptäckas på ett tidigt stadium. Vi anser också att det är viktigt att stärka avhopparverksamheter och det brottförebyggande arbetet i kommunerna.

Vi har en bestämd uppfattning om att det förebyggande arbetet i vidare mening, och i synnerhet arbetet med att motverka radikalisering, måste konkretiseras och att regeringen bör ta fram en handlingsplan för detta arbete där det tydligt framgår vem som ansvarar för vilka åtgärder. Det förebyggande arbetet måste helt enkelt bli mer strukturerat och inriktas tydligare mot radikalisering.

Fru talman! Sverige är inte en isolerad ö eller ett paradis på jorden, även om många skulle önska att det var så. Hotbilden mot Sverige får anses vara i allt väsentligt densamma som mot de flesta andra EU-länder. Om vi, kanske lite mer än tidigare, ska bemöda oss om att försöka skydda oss mot terroristhot och terrorismrelaterad brottslighet måste Säkerhetspolisen ges de verktyg som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Omvärlden och omvärldsförutsättningarna ändras, inte minst på grund av teknisk utveckling, och vi måste hänga med om vi ska kunna skydda oss på en acceptabel nivå.

När exempelvis kriminalisering av resande för att delta i strid eller vapenträning för terroriststämplade organisationer införs måste Säkerhetspolisen ha rimliga möjligheter att kunna säkra bevisning. Om detta inte är möjligt i praktiken blir lagstiftningen verkningslös. Säkerhetspolisen bör därför få tillgång till hemlig dataavläsning, vilket innebär möjligheter att läsa krypterad datatrafik, för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.

Jag vill också särskilt framhålla att nya befogenheter vad gäller hemliga tvångsmedel ska utformas så att alla rättssäkerhetsgarantier kan uppfyllas. Detta innebär krav på adekvata kontroll- och uppföljningsmekanismer och att hänsyn tas till människors personliga integritet.

En annan del som redan finns som ett viktigt redskap i Säkerhetspolisens underrättelsearbete mot terrorism är signalspaning. Men denna signalspaning får inte ske samtidigt som förundersökning pågår. Med ny lagstiftning på plats som kriminaliserar terrorismresor kommer Säkerhetspolisen att inleda fler förundersökningar mot misstänkta individer som befinner sig i andra länder. Det får inte leda till att Säkerhetspolisens möjligheter att bedriva underrättelseverksamhet genom signalspaning begränsas och försvåras.

Det är också viktigt att bevis kan säkras så att personer kan lagföras för de brott som begåtts. Vi vill därför att Säkerhetspolisen ska få tillgång till information från signalspaning under förundersökning även för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet och krigsbrott.

Det är inte bara Säkerhetspolisen som måste ha tillräcklig förmåga. Sverige måste också ha egen och tillräcklig operativ förmåga och beredskap för att kunna ingripa mot terrorister utan att vara beroende av hjälp från andra länder. I strategin pekar regeringen på resurser från polisregionerna som en förlängning av det arbete Nationella insatsstyrkan bedriver. Därutöver framhåller regeringen att Sverige vid behov ska kunna inhämta stöd från motsvarande styrkor från andra EU-länder inom ramen för det så kallade Atlassamarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vi anser att det i första hand behövs en uppgradering av vår nationella förmåga. Nationella insatsstyrkan har unik kompetens men i ett nationellt perspektiv begränsad operativ förmåga. Därför bör Nationella insatsstyrkans numerär utökas och därmed dess operativa förmåga att möta terroristangrepp på flera geografiska platser samtidigt.

Jag vill också som hastigast peka på andra delar i en konsekvent moderat politik mot terrorism. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket bör ges ett särskilt uppdrag att utreda finansiering av terrorism. Internationella åklagarkammaren i Stockholm måste ha tillräckligt med kvalificerade utredare för att terrorismrelaterad brottslighet och krigsbrott ska kunna utredas. Hanteringen av svenska pass behöver stramas upp i flera olika avseenden.

Fru talman! I utskottets betänkande föreslås två tillkännagivanden, dels avseende kriminalisering av terrorismresor, dels avseende internationellt samarbete mot terrorism som tar sikte på samarbetet inom EU. Jag står naturligtvis bakom utskottets förslag i dessa delar. Jag yrkar i likhet med föregående talare avslag på reservationerna 5 och 29, båda från S, MP och V.

Vi står fast vid alla våra reservationer, men jag väljer trots detta att inte yrka bifall till alla. Jag yrkar bifall till reservation 1 gällande det förebyggande arbetet, reservation 3 avseende arbetet för att motverka radikalisering, reservation 11 avseende hemlig dataavläsning, reservation 13 avseende signalspaning, reservation 18 avseende åtgärder med pass för att hindra resande och slutligen reservation 24 avseende Nationella insatsstyrkan.

Anf. 214 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Socialdemokraternas talesman tog upp en lista över terrorattacker och talade om rasism. Det är hemska saker som hänt. Men han glömde en sak: Ikeamorden. Det var också rasistiska mord utförda av en nyanländ invandrare mot svenskar för att de var svenskar. Det kan han till att börja med lägga till sin lista.

Fru talman! Vi står bakom våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 4 och 22. Till denna skrivelse lade vi en följdmotion med åtta olika yrkanden som hade med bekämpning av terrorism att göra. Några av dem behandlas i detta betänkande, bland annat dem som tas upp i reservationerna 4 och 22.

Ett av förslagen handlar om att förbjuda propaganda för terrorism. I dag är det kriminaliserat att uppmana människor att begå terroristbrott eller för den delen andra brott. Det vi föreslår här är att man även ska kriminalisera propaganda för terroristorganisationer och deras verksamhet. Australien har en sådan utvidgning som man kan titta på om man ska utreda frågan. Där blev det förbjudet med det de kallar advocacy of terrorism.

Gärningsmannen behöver då enligt det australiska exemplet inte nödvändigtvis ha direkt uppsåt att terrorbrott ska utföras, utan exempelvis oaktsamhet är tillräckligt i det fallet. I Tyskland ger den tyska regeringen möjlighet att förbjuda terroristorganisationer, att förbjuda användandet av vissa organisationers symboler med mera. Det är åt det hållet vi menar att man ska titta i Sverige för att förbjuda propaganda för terrorism, vilket är en utvidgning för detta ändamål. Det här måste givetvis utredas förutsättningslöst och noggrant, men vi vill se någonting åt det hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vi vill straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer. Det gäller inte bara om man aktivt har begått terrorhandlingar, utan det kan handla om indirekt stöd, till exempel om man hjälper terroristorganisationer med läkemedel, läkarhjälp eller någonting annat för att underlätta för terroristorganisationen. I Storbritannien finns exempel som gör det förbjudet att tillhöra eller stödja terroristorganisationer. Vi har exempel från Tyskland som gör det straffbart att bilda, vara medlem i eller stödja en organisation. Dessutom gäller det i princip varje form av sådan aktivitet. Det finns internationella exempel som återigen visar på i vilken riktning vi tycker att man ska gå även när det gäller detta.

Vi anser att straffen för terroristbrott ska skärpas. Nu sätts lagens miniminivå av ett straff som är ett högre minimistraff, men vi menar att straffen behöver ses över ändå. Det ska kunna rendera riktigt livstidsstraff i de värsta fallen. Det ska alltså vara riktiga livstidsstraff, inte sådana där man kommer ut efter i snitt 16 år, eller vad det är, som man brukar göra i Sverige i dag.

Vi är liksom Moderaterna för hemlig dataavlyssning, som finns med i betänkandet, liksom signalspaning vid förundersökningar. Vi vill ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter, vilket också har diskuterats bland annat i skrivelsen, även om det inte var i så väldigt konkreta ordalag.

Vi anslår mer resurser till rättsväsendet - långt mer än vad något av de andra sju partierna gör. Det gäller polisen, som vi vet har resursbrist, och givetvis också säkerhetspolisen.

Vi har ett förslag om att frånta terrorister deras medborgarskap. Det är något vi lade fram redan förra året. Det är inget av de andra partierna som stöder oss i detta. Jag är faktiskt inte jätteförvånad. Däremot kan man undra varför. Varför vill de andra partierna på något sätt behålla, i det här fallet, terrorister i landet?

Vi har haft liknande diskussioner i justitieutskottet genom åren, inte minst under förra mandatperioden, i frågan om utvisning. Till min fortsatta häpnad är det fortfarande så att man från både Alliansen och de rödgröna går ut och febrilt försvarar att mördare och våldtäktsmän ska stanna i landet, vilket sker alltför ofta i Sverige i dag.

Jag fick hyfsat färsk statistik från riksdagens utredningstjänst - jag tror att den till och med var från i år - som visar att bara 20 procent av dem som är föremål för utvisning eller kan bli föremål för utvisning utvisas ur Sverige i dag när de begår brott. Inte heller den lagstiftningen, när det gäller lagen om särskild utlänningskontroll, utlänningslagen eller vad det nu kan vara, hade någon något intresse av att skärpa till.

Så är det här också, när vi vill ta medborgarskapet ifrån terrorister. Vi vill kunna ta medborgarskapet om man har dubbelt medborgarskap, men vi vill också utreda möjligheten att göra det även om någon bara har ett medborgarskap - det svenska. Storbritannien, återigen, införde en liknande lagstiftning 2014, tror jag att det var. Man ska helt enkelt kunna göra någon statslös.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

När vi ställde denna fråga till Morgan Johansson för bara några veckor sedan - det var min kollega Adam Marttinen som gjorde det - sa han att han absolut ville behålla terroristerna som svenska medborgare. Motiveringen var att han menade att medborgarskapet är viktigt. Han menade också att man gör en ordentlig prövning. Ja, ni hörde rätt! Efter denna så kallade prövning som Morgan Johansson påstår finns ser man om den som beviljas ett medborgarskap kan leva upp till de förpliktelser som följer. Det är ett stort skämt. Hela motiveringen var rätt snurrig. Dels får man numera medborgarskapet med frukostflingorna, närmast, dels har det bevisligen inte gjorts en ordentlig prövning i det fall en terrorist har fått medborgskap. Det håller inte.

Andra hävdar att det inte går att göra det vi vill, bland annat att göra någon statslös och att dra in medborgarskapet. Men det är bara det vanliga tugget om att det inte går tills det går. Jag vet att många, om inte alla, av de andra sju partierna sa exakt samma sak när vi år ut och år in snackade om att vi ville minska volymerna och stänga gränserna. Då var det helt omöjligt. Det bröt mot konventioner, och det var praktiskt omöjligt. Det var alltid någonting som var i vägen för att göra det ni nu gör när ni har anammat vår politik. Det var inte alls länge sedan det här var helt omöjligt och uppe i det blå när vi sa det. Och nu står ni här och gör det ändå.

Faktum är att ingenting är omöjligt. Vi kan göra precis vad vi vill, bara vi väljer att göra det. Ni väljer att inte göra det. Ni tycker att det är en bättre ordning att behålla dem som våra medborgare. Det tycker inte Sverigedemokraterna, och jag kan ärligt talat säga att jag inte tror att speciellt stora delar av den svenska befolkningen håller med er.

Med våra lagförslag skulle det bli illegalt med terrorresor och illegalt att hjälpa sådana här grupperingar även om det inte är direkt hjälp vid terroristaktioner. Vi vill ha riktiga livstidsstraff. Med våra lagar skulle en person vid misstanke frihetsberövas, utredas och om skyldig fällas varpå han skulle förlora sitt medborgarskap, riskera livstids fängelse och därefter utvisas för att avtjäna straffet i hemlandet eller i tredje land. Det är det som är den korta versionen av vad som skulle hända med Sverigedemokraternas regler - rätt ordentliga konsekvenser, med andra ord.

I betänkandet finns också två tillkännagivanden. Ett av dem handlar om att kriminalisera terrorresorna. Vi hade det som förslag i vår följdmotion, även om vi som jag nyss nämnde vill gå längre. Men för att bilda majoritet i utskottet anslöt vi oss till den alliansgemensamma reservationen just för att få till en majoritet. Vi har i stället ett särskilt yttrande som förklarar det.

Anf. 215 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! De senaste veckorna har frågan om bekämpandet av terrorism varit närvarande på ett sätt i våra liv som vi nog alla önskar att vi hade sluppit. Vi har sett hur hundratals människor personligen har drabbats, mördats eller mist anhöriga i fruktansvärda terrordåd som har skakat samhällen i grunden.

Precis som min kollega Arhe Hamednaca tog upp är terrorism inte bara ett mördande såsom annat mördande. Det handlar i grunden om att störta samhällets grundläggande värderingar och ordning. Det är ett hot mot mänskliga rättigheter och mot demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

De samordnade attentaten i Paris i Frankrike visar på ett obehagligt sätt på den verklighet som vi alla måste förlika oss med. Insikten om att inte ens ett land som har en stor säkerhetstjänst med mycket långtgående befogenheter kan skydda sig mot den här typen av samordnade attentat är någonting som vi måste leva med. Hur väl vi än förbereder oss, förebygger och försvårar finns inga garantier för att något liknande inte skulle kunna hända också här Sverige.

Fru talman! Det innebär inte att vi inte ska agera mot terrorism på alla de sätt som är effektiva och som ligger i linje med mänskliga rättigheter och de demokratiska principer som vi vill värna mot terrorismen.

Jag välkomnar den nationella strategi som regeringen presenterade i somras och som vi nu har att ta ställning till här i riksdagens kammare. Till skillnad från en del förslag som föregående talare presenterade handlar strategin just om att göra det som är effektivt - det som faktiskt kan spela roll utan att gå in på och inskränka grundläggande mänskliga rättigheter till medborgarskap eller för den delen införa ineffektiv massövervakning. Det handlar inte heller om att Sverige ska lyfta sina händer från ansvaret och låta andra länder hantera alla terrorister genom att stänga ute dem som vi borde ställa inför rätta. Tvärtom handlar det om att rättsväsendet ska få verktygen för att kunna ställa dem som har begått terrorbrott utomlands inför rätta.

Sveriges nya strategi mot terrorism har fått namnet Förebygga, förhindra och försvåra. Det område som särskilt utvecklats i den här strategin är det första, det förebyggande området. Det har pratats mycket den senaste tiden om huruvida Sverige har varit naivt eller inte. Om jag skulle vilja peka särskilt på någon punkt där vi varit det är det när det gäller det förebyggande arbetet. På alltför många håll i landet har kommuner och andra aktörer inte sett vad som hållit på att hända. Unga människor har radikaliserats och lämnat Sverige för att strida med olika terrorgrupper i Syrien och Irak. Av dessa har redan ett fyrtiotal omkommit i stridigheterna. En del har återvänt till Sverige, och många är kvar. Hur många som är på väg att radikaliseras vet vi inte.

Tack och lov har nu ändå de flesta kommuner tack vare den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism kommit igång med ett förebyggande arbete.

Även denna problematik med att personer reser för att strida utomlands är en fråga som berördes ganska sparsamt i den förra strategin, som togs fram så sent som 2011. Det visar på behovet av den här uppdateringen.

Fru talman! Ibland är mitt intryck av den bredare debatten om terrorism att det förebyggande arbetet ställs emot det repressiva. Min enkla reflektion på den punkten är att samhället måste göra både och. Den här frågan är alldeles för viktig för att förenklas till enkel retorik. Vi måste se till att göra vad vi kan även när det innebär att arbeta förebyggande eller med avhopparverksamhet av olika slag så att den som annars riskerar att ansluta sig till terrororganisationer eller att begå terrorbrott inte gör det.

Några av de förebyggande åtgärder som läggs fram i strategin handlar om förstärkning av samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och att ta vara på och ta fram kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga terrorism och att förebygga att framför allt ungdomar radikaliseras. Det handlar också om kunskapshöjande insatser riktade mot rättsväsendet och ett uppdrag till Kriminalvården att utveckla sitt arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Fru talman! Den del av strategin som handlar om att förhindra tar sikte bland annat på lagstiftningen som rör terroristbrott men också på åtgärder för att förhindra finansiering av terrorism på andra sätt än bara genom lagstiftningen. Här berörs det förslag till ny kriminalisering som regeringen inom kort kommer att lägga fram på riksdagens bord i syfte att se till att svensk rätt överensstämmer med bland annat FN:s resolution 2178 om kriminalisering av resa utomlands i syfte att utföra, planera och förbereda terroristbrott eller delta i terroristträning.

Oppositionen har ställt sig bakom att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen i den här frågan. Eftersom lagrådsremissen redan är beslutad och regeringen har utlovat en proposition före jul ser jag inget behov av att göra ett sådant tillkännagivande.

Fru talman! Att försvåra handlar inte minst om att göra det vi kan för att skydda människor genom att göra det så svårt som möjligt att lyckas med storskaliga attentat. Här är vapenregleringen särskilt central.

Möjligheten att till exempel kontrollera vapen och andra hjälpmedel som kan användas vid terrorism vid EU:s yttre gräns, liksom en bättre EU-intern gemensam reglering av deaktiverade vapen i hela unionen är två centrala förslag. Det ska helt enkelt bli mycket svårare att hantera illegala vapen inom EU och i Sverige. För att uppnå detta krävs en utvidgad kriminalisering i vissa delar, till exempel när det gäller förstadier till vapenbrott. Det pågår också diskussioner inom Europeiska unionen kring vilken typ av vapen som över huvud taget bör kunna fås lagligt av privatpersoner. Det är mycket bra.

För att effektivt kunna försvåra terrorbrott krävs också ett aktivt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser liksom en förbättrad beredskap inom informations- och cybersäkerhetsområdet.

Jag hinner inte gå in på alla åtgärder i den här ganska omfattande om än kortfattade strategin, men den berör också polisens förmåga att avbryta terroristattentat och samhällets förmåga att hantera konsekvenserna om ett attentat skulle inträffa. Samtliga områden behandlas också utifrån ett internationellt perspektiv, där inte minst insatser inom framför allt EU men även FN lyfts fram.

Eftersom regeringen har tydliga ambitioner på det här området saknas det behov av ett tillkännagivande.

Med detta vill jag slutligen ställa mig bakom betänkandet som tillstyrker regeringens nationella strategi mot terrorism. För tids vinnande kommer jag inte att yrka på att vi ska ha någon votering, även om jag naturligtvis vidhåller i sak att några ytterligare tillkännagivanden enligt förslaget inte behövs.

(Applåder)

Anf. 216 Anti Avsan (M)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är det positivt att regeringen tar steg i rätt riktning och har ambitioner. Det har man på ett antal olika områden, men man måste ha förmåga också. Det finns de som säger att politik är att vilja och våga. Jag vill nog påstå att politik mer är att förmå och leverera, för det är vad man åstadkommer i verkligheten som räknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Annika Hirvonen Falk säger att vi måste göra vad vi kan för att bekämpa terrorism och motverka att människor råkar illa ut på så sätt som har skett i Paris och många andra ställen i världen. Annika Hirvonen Falk välkomnar också den lagstiftning som ska komma beträffande terrorismresor.

Om vi nu ska göra vad vi kan är min fråga vad Annika Hirvonen Falk vill göra åt förhållandet att Säkerhetspolisens möjligheter till signalspaning kommer att kringskäras på grund av utökad kriminalisering. Innebär det att vi gör vad vi kan för att motverka terrorism?

Anf. 217 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om att göra det vi kan inom ramen för bland annat mänskliga rättigheter och viktiga demokratiska principer. En sådan princip är skyddet för enskildas personliga integritet. När man gör intrång i den personliga integriteten måste det göras för ett demokratiskt godtagbart syfte, men det måste också göras med metoder som är proportionerliga och effektiva. Utvidgad massövervakning genom ökade befogenheter att signalspana hör enligt min uppfattning inte till de metoder som är proportionerliga och effektiva i det här sammanhanget.

Det som däremot föreslås är en översyn av de riktade hemliga tvångsmedlen som på ett mycket mer träffsäkert och för den stora massan mindre integritetskränkande sätt kan uppnå utredningsresultat.

Vad gäller Säkerhetspolisens möjlighet att förebygga ska man vara medveten om att de här förslagen också medför en rad fördelar och att Säkerhetspolisen trots den invändning som Moderaterna har hakat upp sig vid ändå tillstyrker förslaget. Det leder mig till att känna mig trygg med att vi kommer att ha ett fortsatt gott förebyggande arbete i den delen.

Anf. 218 Anti Avsan (M)

Fru talman! Jag betvivlar att Annika Hirvonen Falk exempelvis har läst Säkerhetspolisens remissvar som gäller utredningen beträffande terrorismresor, för svaret här är någon form av för mig obegripligt svammel om mänskliga rättigheter. Det är klart att mänskliga rättigheter ska gälla, men är det då mänskliga rättigheter för dem som sökbegreppen ska rikta sig mot som det ska handla om?

I vissa fall finns det också möjlighet att rikta sökbegrepp mot individer. Det svenska systemet har då av rättsvetenskapsmän sagts vara ett av de bästa, kanske det bästa i världen tillsammans med det tysk-amerikanska systemet numera.

Är det här massövervakning? Är det inte så att man inriktar sökbegrepp mot olika företeelser?

Fru talman! Jag förstår inte vad Annika Hirvonen Falk menar. Jag kan svårligen förstå att en begränsning av Säkerhetspolisens möjligheter att få underrättelseinformation innebär att vi gör vad vi kan för att bekämpa terrorism när det beror på en kriminalisering som vi i och för sig vill se, men när konsekvensen blir att Säkerhetspolisen får mindre underrättelseinformation. Eller är det en mänsklig rättighet att begå ett antal olika brott som gör att man inte ska få bli så kallat massövervakad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vi måste på olika sätt skapa effektiva verktyg för att kunna skydda oss mot terrorism. Om ny lagstiftning tillförs, som begränsar möjligheten att göra det man har gjort tidigare, måste vi ta en funderare på om det är önskvärt. Av svaret att döma finns det inget sådant svar.

Anf. 219 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Just bedömningen av om det är önskvärt har Säkerhetspolisen också gjort. Och svaret blev ja. Svaret blev ja, trots att man kan misstänka att det eventuellt får den effekten. Men vi ska komma ihåg att det eventuellt får den effekten på grund av att en förundersökning öppnas.

Det svenska systemet har den rättssäkerhetsprincipen att sådant som inte får plockas in i förundersökningen, till exempel hemlig underrättelseverksamhet, inte heller ska få bedrivas under förundersökningen. I stället har Säkerhetspolisen i det skedet tillgång till de riktade hemliga tvångsmedlen där en översyn också ska påbörjas nu. Det är de principerna jag tycker är viktiga att värna.

När man står inför en hetsig diskussion i ett ämne som berör många, som skrämmer många, finns det alltid en risk att man ganska snabbt vill ta till åtgärder som kanske är något förhastade. Det är möjligt att Moderaterna hade haft den här uppfattningen ändå.

Tidigare har dock alla partier varit helt överens om att det ska råda en skiljelinje mellan de brottsutredande förundersökningarna och den typen av hemlig underrättelseverksamhet som kan träffa alla, oavsett. Den rågången tycker Miljöpartiet att det är angeläget att bevara.

Anf. 220 Johan Hedin (C)

Fru talman! Det är en vanlig fredagskväll. Tusentals människor går ut och äter middag, går på bio eller på konsert. Arbetsveckan är slut, och helgen ligger framför en. Man kanske ska träna, njuta av en helg med familj, husdjur eller vänner eller bara ser fram emot en ordentlig sovmorgon. Men för ett antal människor blir livet aldrig detsamma. För ett antal slutar det helt.

Det är i dag 24 dagar sedan män med vapen och en vriden syn på sin religion öppnade eld mot dessa människor. De skapade kaos, en obeskrivlig sorg hos dem som blev lämnade kvar, rädsla och fruktan hos stora delar av världens befolkning och misstankar mot människor som inte gjort sig skyldiga till annat än att fly från krig och elände. Men de framkallade också mod hos människor som ännu inte visste att de var modiga och närhet mellan människor som inte kände varandra.

Terror måste tas på största allvar. Händelserna i Paris var inte första gången Europa drabbades. Under 1900-talet plågades Europa av terrorism från exempelvis separatister i Nordirland och Baskien, från religiösa sekter och från vänster- och högerextrema rörelser. Mot mitten av 90-talet kulminerade terrorn, och antalet dödade per år blev fler än någonsin. Men mot slutet av 90-talet kom en minskning i terrorns omfattning.

Då, när världen började kännas lugnare på många ställen, ändrades bilden av terrorismen totalt. Nära 3 000 människor dog, 6 200 människor skadades och flygplan, byggnader, stadsdelar och infrastruktur förstördes. Det var den 11 september 2001.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Det finns ett flertal teorier om varför den islamistiska terrorn växer. Det handlar om allt från utanförskap till rasism, från snedvriden religiös åskådning till frustrerade unga mäns ilska, från ideologi till tron på domedagen eller ett nytt lyckorike. Allt som egentligen krävs för terrorism är att någon eller några brinner för en idé och att de ser våldet som ett rimligt medel att förverkliga den.

Fru talman! För mig som centerpartist är individen viktigast. Det är individen som, tillsammans med andra individer, bygger vårt samhälle. Friheten att bygga sitt eget liv, att tycka och tänka som man vill och kunna ge uttryck för det, utan att staten lägger sig i eller sneglar oss över axeln, är grundläggande.

Den liberala grundidén bygger på att var och en ska ha så stor frihet som möjligt att leva sitt liv efter eget godtycke, så länge denna frihet inte inskränker någon annans frihet att göra samma sak. När en sådan frihetsinskränkning misstänks ha skett, eller ska ske, måste samhället agera i enlighet med de spelregler vi gemensamt bestämt i demokratisk ordning.

När det gäller allvarliga kränkningar mot människors frihet, som grova brott och terrorism, är också de medel samhället ställer till sitt förfogande kraftfullare. Det är av yttersta vikt att dessa medel begränsas, regleras och kontrolleras på ett sätt som håller balansen mellan de viktiga samhällsvärden som här står emot varandra.

När lagstiftning är som bäst är den praktiskt användbar över lång tid och grundas på teknikneutrala ställningstaganden. Vi ser i dag ett behov av att stärka rättsväsendets möjligheter att bedriva ett effektivt arbete. Men i tider som dessa, då oroliga människor ställer krav på oss politiker att göra något för att förhindra nya attentat, måste vi som lagstiftare håller oss lugna och balanserade. I iver att visa handlingskraft är det lätt att springa iväg och föreslå en mängd åtgärder som låter kraftfulla men som vi kanske inte hade föreslagit annars.

Vi ska stifta lagar som skyddar vår säkerhet och vår trygghet, men vi måste hålla oss själva i nackskinnet för att inte rusa åstad med åtgärder som i bästa fall är verkningslösa och i värsta fall kontraproduktiva.

Lika fel som att kraftigt försvåra möjligheten för laglydiga medborgare att inneha lagliga vapen för jakt- eller sportskytte är det att med hänvisning till terrorhotet vilja stänga gränserna för alla som bara önskar att leva i fred och frihet. Vi ska ha tuffa tag mot terrorister. Men vi ska inte göra livet surt, svårt och i värsta fall kort för alla andra.

Tryggheten börjar i lokalsamhället. Det är där det brottsförebyggande arbetet görs bäst, det är där vardagsbrotten kan lösas och det är där förtroende för rättsväsendet byggs från grunden. Det är i lokalsamhället de små hjältedåden syns. Där trivs människor av olika ursprung, som tror på olika gudar eller ingen alls, och hjälper varandra i smått och i stort. Det kan vara enkla praktiska saker, och det kan vara det allvarligaste av allvarliga.

Det kan vara när en polis dör i tjänsten, när han försöker skydda det land han kom till som liten och kallar sitt, mot terroristattacken mot Charlie Hebdo och när en servitör på en angränsande restaurang räddar livet på två kvinnor under terrorattackerna i Paris för några veckor sen. Det är ett par exempel på en lång rad hjältemodiga insatser som tillsammans ändå skänker en strimma av hopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Det är den typen av handlingar som stärker kittet i vårt samhälle - kittet som fogar samman och bygger broar, kittet som blandas av hjältemod och medmänsklighet, kittet som extremisterna hatar och som står i vägen för deras vilja att splittra och polarisera.

Alldeles oavsett hur många verktyg vi skapar för våra myndigheter, för att de ska kunna skydda oss från terrorism och annan brottslighet, och alldeles oavsett om vi skulle sätta upp övervakningskameror överallt och ha hemlig dataavläsning i varenda dator i hela landet är vi alltid beroende av en fungerande poliskår. Varje enskild polis måste känna att han eller hon har möjlighet att göra ett bra jobb. Så är inte riktigt fallet i dag, och det måste vi göra något åt. Det är en punkt som vi har anledning att återkomma till, inte minst i nästa veckas budgetdebatt och kanske vid fler tillfällen.

Fru talman! Att ge sig iväg för att strida med en terrororganisation måste bestraffas. Självklart måste också finansiering av och rekrytering till terrorresor bestraffas.

Jag tror att det finns mer vi kan göra. Det förekommer ibland rapporter i medierna om att offentliga medel har gått till organisationer som sprider våldsbejakande och antidemokratiska budskap. Det finns troligen även ett stort mörkertal som aldrig avslöjas.

Jag säger som statsministern så elegant brukar uttrycka det: Det är inte okej!

Inga offentliga medel ska gå till föreningar, religiösa samfund eller andra sammanslutningar som sprider våldsbejakande eller antidemokratiska budskap. Man får givetvis tycka vad man vill. Så länge man inte hetsar mot folkgrupp kan man även säga det. Men det offentliga ska inte vara med och stödja denna verksamhet. Regelverket måste stramas upp och koppla ett tydligt ansvar till den person som söker medel.

Centerpartiet vill också se över möjligheten att ändra lagen så att vårdnadshavarnas medgivande krävs för underårigas utlandsresor.

Självklart ska en sådan lagstiftning inte ta sikte på barn och unga som till exempel ska åka till Åland på skolresa, utan det gäller just unga människor som befinner sig i riskzonen för att bege sig i väg för att begå terrorbrott.

Europa har visat sig så oändligt modigt efter alla attacker. Även om sorgen är stor och rädslan är befogad låter vi oss inte kuvas av mörkrets apostlar. Men det som skrämmer mig mest är att det finns politiska rörelser som exploaterar dessa vidriga dåd, som försöker att skrämma upp folk och ställa grupper mot grupper. Vissa är säkert en konsekvens av att vara oreflekterade medan det för andra är en del av den bärande idén.

Låt oss straffa dem som bryter mot våra lagar, dem som använder terror som ett vapen mot vår frihet och dem som hetsar till våld mot demokrati. Låt oss straffa dem hårt. Men låt oss samtidigt skydda vår frihet. Som Benjamin Franklin uttryckte det: Ett samhälle som ger upp lite frihet för att få lite säkerhet förtjänar varken eller och förlorar både och.

Anf. 221 Torbjörn Björlund (V)

Fru talman! Det betänkande som vi nu debatterar behandlar en skrivelse från regeringen som handlar om att bekämpa terroristbrott och bekämpa terrorism i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vänsterpartiet är i grunden positivt till skrivelsen. Vi tycker att det finns väldigt många bra saker i den som man ska lyfta fram. Men jag vill också påpeka några saker som är väldigt grundläggande för att detta ska vara både effektivt och rättssäkert. Man måste sätta rättssäkerheten i första rummet. Ska vi ha ett öppet demokratiskt samhälle är det oerhört viktigt att vi har detta klart för oss. Vi kan inte tumma på de sakerna i terroristbekämpningen för att kunna behålla vårt öppna samhälle.

Samtidigt ska vi ta riskerna på allvar. Kombinationen av effektivitet och rättssäkerhet måste grundas på att vi ser vilka risker som finns.

I skrivelsen och i förslagen från andra partier finns det en viss övervikt åt att hela tiden prata om muslimsk eller islamsk extremism. Men ser man på hur det har sett ut har det i Sverige under de senaste två decennierna varit övervägande högerextrema terroristbrott som har begåtts. Går man tillbaka 20-25 år i tiden är det olika händelser som visar ett mönster där det är de högerextrema krafterna som åstadkommer mest i Sverige. Men det tar inte bort det faktum att det i världen finns ett antal olika rörelser, både högerextrema och religiöst extrema, som är farliga och som ska bevakas.

Vi har haft Lasermannen, Peter Mangs och ett antal olika bränder i flyktingboenden, sådant som är terroristbrott, och dem måste vi vara uppmärksamma på. De måste innefattas i det arbetet för att man ska kunna hävda detta.

En sak som vi vill poängtera är att man inte får glömma bort helhetsbilden. Ska vi ha effektivitet mot all extremism som utmynnar i terrorbrott måste vi ha hela bilden klar för oss. Det innebär också att man - som jag ibland kan få en känsla av - inte kan hasta fram åtgärder för att bekämpa terrorism som tummar på reglerna. Det är oerhört viktigt, och det vill vi i Vänsterpartiet gärna lyfta fram. Man måste ha klart för sig vad man ska göra för att få effekt samtidigt som man försvarar mänskliga rättigheter och det rättssamhälle som vi har i dag.

För oss handlar det om att satsa hårt på att förebygga extremism och radikalisering, framför allt av yngre människor. Det är det absolut viktigaste. I skrivelsen finns det ganska bra beskrivet hur det bör gå till. Det har också tillkommit andra förslag under hanteringen som är ganska bra. Det är allt från olika satsningar på vissa grupper till att ta in olika organisationer i samhället, kunskapshus med mera. Det är väldigt bra förslag som vi tycker att man ska lyfta fram. Det tror vi är det bästa.

Vi kommer inte att kunna hantera terrorismen enbart med repressiva åtgärder. Det kommer att födas nya terrorister hela tiden. Erfarenhetsmässigt ser man hur det har sett ut i världen när det bara har funnits repressiva åtgärder. Det är inte så att de extrema islamistiska rörelserna kommer från ingenting. De kommer av att man har gjort fel saker i konflikthärdar. Irak är det absolut bästa exemplet. Det är mycket som kommer därifrån. När man försöker bomba bort terrorismen kommer den tillbaka. Det får alltså motsatt effekt.

När vi i Sverige hanterar det här måste vi ha klart för oss vad de statliga maktmedlen egentligen handlar om. Vad ska vi göra för att använda statens våldsmonopol och maktmedel för att förhindra terrorism och framför allt förebygga terrorism? Det är det absolut viktigaste. Då blir det också balans i effektivitet och rättssäkerhet, vilket är kärnan i det som behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Det måste vara proportionalitet i det som man gör. Det innebär att en del av de förslag som de borgerliga partierna och framför allt Sverigedemokraterna lägger fram är inte proportionerliga. Det är ett överarbete och en nästan panisk skräck för att inte göra en massa saker. Om man tänker efter och gör rätt saker blir det också effektivitet och resultat.

Jag vill yrka bifall till reservation 5. Den handlar om detta med att kriminalisera terrorresor. Det är en ganska besvärlig materia. I skrivelsen står det att man borde utreda frågan, vilket jag tycker är bra. Frågan går att utreda utifrån vad vi har för lagstiftning i dag och vad som är effektivt och inte.

I detta arbete finns det några personer som jag tycker att man ska lyssna på. För ett tag sedan var Agnetha Hilding Qvarnström, som är chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, intervjuad i SVT. Hon säger att terrorbekämpning kanske inte i första hand handlar om bara nya lagar. Det handlar om att hantera de lagar som finns i dag och tillämpa dem. Det gäller också att få ett bra bevismaterial för att man ska kunna sätta dit terrorister. I intervjun säger Agnetha Hilding Qvarnström att en kriminalisering av terrorresor inte gör det enklare jämfört med hur det är i dag. Då måste vi alltså utreda vad vi ska göra för att få det att bli bättre.

Nuvarande lagstiftning är tillräcklig, men det svåra är att bevisa vad man är ute efter. Annars blir det fel effekt. Om man har bevis för att en person har rest utomlands för att begå terrorbrott eller utbildas, kan man använda det som bevis när personen kommer hem. Men det går redan i dag. Frågan är om kriminaliseringen blir effektfull om man inte gör någonting förebyggande. Det är vad det handlar om. Bevisföringen är det som är det svåra. Räcker dagens lagstiftning till blir det här alltså en lagstiftning som är tom, och då blir det ingen effekt. Det är oerhört viktigt och centralt att man lyfter de saker som ger effekt när man stiftar lagar. Man måste vara säker på vad de innebär.

Vi är för att man ska utreda vad en kriminalisering av terroristresor skulle innebära. Men vi är inte säkra på att det blir någon effekt om man inte gör rätt saker.

Jag vill återkomma till detta med att förebygga. Det är ändå kärnan i skrivelsen från regeringen och i betänkandet. Det handlar verkligen om att man måste hitta säkra sätt att förebygga rekrytering och utbildning av terrorister. Oavsett vilken religiös eller politisk extremism det handlar om är det det som är kärnan. Där har vi ganska mycket att göra som kommer att ge effekt på sikt. Det bör vara utgångspunkten, att det inte bara ska vara repressiva åtgärder utan också att man måste förebygga.

Det är klart att terroristdåden måste förhindras. De som utför sådana dåd ska tas om hand. Men det måste kombineras med just effektivitet.

Jag vill också påpeka att det kom ett yttrande från försvarsutskottet. Vi hade en avvikande mening som handlar om kommande eventuell användning av Försvarsmakten. Framöver finns det naturligtvis en möjlighet att använda Försvarsmakten för terrorbekämpning. Den frågan måste vi titta mycket noga på för att utreda i vilka sammanhang som man kan göra det. Annars blir det en löpande panik som kan bli överkurs, om jag säger så.

Anf. 222 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 18 och reservation 16. Jag återkommer senare i anförandet till motiveringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Ingen kan ha undgått det senaste årets dramatiska utveckling i Mellanöstern, i synnerhet efter det att Islamiska staten eller Daish också uppmanat sina anhängare att påbörja attentat även utanför konfliktområdet Syrien och Irak. Sedan ett år tillbaka innebär det också att attacker mot europeiska städer, även Sverige, anses vara legitima.

Jag blev väldigt förvånad när jag lyssnade på Vänsterpartiets inlägg, där man försökte tona ned hotet från våldsbejakande islamistisk extremism.

Om vi har en strategi måste vi utgå, fru talman, från den verklighet som vi har faktaunderlag till. Svensk säkerhetspolis säger att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet just nu mot Sverige när det gäller terroristattentat. Då kommer Torbjörn Björlund upp och säger: Nej, men varför ska vi dra för stora växlar på det? Och så försöker han tona ned det. Jag tycker att det är olyckligt att ha den ansatsen.

När regeringen tillträdde för ett år sedan sa man att det var tomt på departementet. Det var inget gjort på terrorismområdet. Det man inte sa var att FN:s resolution, som tillkom efter vår svenska valrörelse, nämligen den 25 september, var en bindande resolution. Det är därför vi har ägnat ungefär ett år i Sverige åt att diskutera och debattera hur Sverige ska anpassa sin lagstiftning mot terrorismresor och komplettera där det finns luckor.

Det har också låtit som att det inte finns någon strategi. Men det har funnits en terrorismstrategi från 2012, byggd utifrån den tidens verklighet. Men nu är det en annan verklighet. Det är därför det är positivt, tycker vi från Liberalerna, att den revideras.

Det har ibland låtit på inrikesministern, inte minst, men även på justitieministern som att vi inte kan lagföra någon. Vi kan inte agera. Det finns inte tillräckligt med lagstöd. Men Sverige har redan en lag mot terroristbrott. Problemet är att ingen sitter i fängelse. Inte en enda IS-terrorist har sedan 2012 dömts i svensk domstol. Det tycker jag är ett problem.

Vi har en lag mot finansiering av terrorism. Vi har en lag mot utbildning till terrorist, och vi har en lag mot rekrytering till terrorism. Inrikesministern har ägnat sitt första år åt att systematiskt meddela allmänheten att så inte är fallet. Det är direkt oansvarigt. Hur många propositioner mot just terrorism har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i denna regering hittills levererat, ett år efter makttillträdet? Ja, det är väldigt enkelt att säga det, fru talman: Noll. Det är inga propositioner till Sveriges riksdag under första året.

Däremot behöver FN-beslutet kring just lagen om terrorism förtydligas, för det är otydligt huruvida man till exempel kan stoppa någon på Arlanda eller inte.

Varför gör vi ett tillkännagivande? Jo, det gör vi för att vi vill gå vidare. Vi vill förtydliga att även planering av och förberedelse för terrorresor ska kriminaliseras. Det finns inte med i den lagrådsremiss som regeringen har presenterat. Annika Hirvonen Falk behöver alltså inte vara bekymrad över att vi bara tillkännager något som redan är på gång. Man har inte tagit med förberedelse för terrorresa. Vi tycker att det är viktigt att det tas med.

Ett allt större bekymmer gäller antalet som rest till Irak och Syrien och som också har återvänt. 126 personer har kommit tillbaka. Det andra har jag nämnt. Ingen sitter hittills i fängelse. Liberalerna har på denna punkt haft åtminstone tre debatter i kammaren bara det senaste halvåret med inrikesministern och justitieministern, med krav på åtgärder. Men inget har hörsammats när det gäller åtgärder i fråga om Säkerhetspolisens rapport om återvändare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Jag har hört att Miljöpartiet tidigare har sagt att Sverige ska kunna fälla fler terrorister som har rest och som har återvänt. Men vi har pressat regeringen när det gäller frågan om Säkerhetspolisens mandat och inte minst Åklagarmyndighetens resurser för säkerhetsmål kring terrorism. Av drygt 1 000 åklagare är det tre åklagare som ska hantera alla dessa ärenden. Jag tror att de har anställt en extra nu under hösten. Ni kan själva räkna ut hur många ytterligare ärenden som ska utredas av dessa tre eller fyra åklagare när man även kriminaliserar resandet. Det är orimligt. Det är anmärkningsvärt att regeringen under hela våren har sagt nej till samtliga våra förslag.

Strategin saknar en röd tråd, men vi tycker att den är bättre än ingenting. Men den allmänpolitiska debatten har lett till att regeringen bokstavligen har kastat in allt i den här strategin. Det är allt från handgranater till smugglingslagen, passfrågan och terrorresor. Det finns ingen tydlig linje i den så kallade strategin.

Regeringen backar på en väsentlig punkt. Under våren har man påstått i medier och i artiklar att lag mot rekrytering till, finansiering av och uppmaning till terrorism inte finns och att det är det som regeringen måste ta tag i. Det visar sig i betänkandet, fru talman, att det mesta av detta redan är kriminaliserat.

Liberalerna vill med denna bakgrund peka på de brister som vi menar finns i rättskedjan. Det gäller främst åklagare i fråga om terrorism men också enheten för folkmord och krigsbrott. Utan förstärkningar spelar det ingen roll hur tuffa terrorlagar vi har. Det var även Torbjörn Björlund inne på.

Ni som följer dessa frågor vet att samtliga fall kring terrorism, med undantag för två aktuella ärenden de senaste veckorna, faktiskt har lagts ned av åklagare just i brist på bevisning. Därför vill jag särskilt yrka bifall till reservation 16 om den internationella åklagarkammaren.

Vi yrkar också bifall till reservation 18. Det måste bli lättare att dra in pass för personer som förbereder terroristresor eller som till och med redan är misstänkta för terroristbrott. Det är anmärkningsvärt att regeringen, som betonar vikten av att förebygga och förhindra terrorism och inte bara agera repressivt, säger nej till den reservation som vi har i betänkandet.

Avslutningsvis, fru talman, noterar jag att man i Vänsterpartiets särskilda yttrande starkt ifrågasätter proportionaliteten och förslaget att kriminalisera terrorismresor. Man menar att det är en i princip ineffektiv åtgärd och att den också kan vara rättsosäker. Då vill jag fråga Vänsterpartiet, nu när lagrådsremissen från regeringen är känd: Kommer ni att biträda lagförslaget från regeringen om kriminalisering av terrorismresor?

Anf. 223 Torbjörn Björlund (V)

Fru talman! Jag vet inte riktigt om Roger Haddad lyssnade på allt jag sa. Jag pratade om religiös extremism också. Det jag lyfte fram var just att vi har en bred skala av extremism. Högerextremismen är i dag, tycker jag, inte tillräckligt uppvärderad. Man kan titta på den historia vi har i Sverige av extremistdåd, terroristdåd. Till övervägande del är de faktiskt högerextrema.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vi har haft en diskussion om bränder på flyktingförläggningar, Trollhättemordet och alla saker som kommer av det. Vi har haft Lasermannen och Peter Mangs. De här sakerna kommer inte ur tomma intet, utan det finns naturligtvis en orsak till att de kommer och finns där.

Självklart är islamistisk extremism och IS ett hot. Det är också terrorism. Jag sa egentligen inget annat. Frågan är i sådana fall till Roger Haddad: Tycker Roger Haddad att det är mindre viktigt att hantera högerextremism än IS och religiös islamistisk extremism?

Det är det som är verkligheten. Det är så det ser ut i dag. Ute i världen finns det faktiskt ett antal orsaker till att det ser ut som det gör, även i Sverige. Men när vi i Sverige i dag ser att väldigt många människor, svenska medborgare med en lite annan hudfärg än vad vi har, drabbas av detta är det en sak som vi måste ta ställning till och ta tag i, tycker jag.

Sedan var jag ganska positivt överraskad av att även Roger Haddad lyfte det här med att det finns lagstiftning som gäller i dag. Det innebär kanske att vi inte måste göra en massa andra saker. Vi måste först utreda vad det är som ska göras.

Det jag pekade på och citaten jag hade från intervjun handlar om detta. Vi måste veta vilka lagar vi ska stifta för att göra rätt saker. Ger det inte resultat att kriminalisera terrorresor måste vi utreda hur vi ska göra. Eller ska vi bara ta beslut och sedan låta det vara?

Anf. 224 Roger Haddad (L)

Fru talman! Vänsterpartiet får gärna yrka bifall till vår alliansgemensamma reservation om pass, till exempel. Då skulle vi enligt mig få ett effektivt medel för att förhindra att många reser dit. Det är ett snabbt och enkelt erbjudande.

Ni har inte heller ställt er bakom Moderaternas och Liberalernas yrkande när det gäller fler resurser till den internationella åklagarkammaren, Torbjörn Björlund, så att vi kan öka kapaciteten för att kunna samla in fler bevis och lagföra fler terrorister oberoende av lagen om terrorresor.

Fru talman! Förra fredagen hade vi en debatt här i kammaren om hatbrott. Då konstaterade vi att de högerextrema, rasistiska motiven är det största problemet. Men den här debatten och den här strategin handlar om terrorism. Torbjörn Björlund och jag kan tycka att något är det största hotet eller det mest allvarliga. Vi kan tycka vad vi vill, men sedan finns det fakta. Islamistisk och våldsbejakande extremism är det största hotet mot Sverige och demokratin, inte minst när det gäller risken för attentat i Sverige med terroristmotiv.

Delar Torbjörn Björlund den slutsatsen eller tycker han att Säkerhetspolisen gör fel bedömningar?

Jag vill fortfarande ha svar, fru talman: Kommer Vänsterpartiet att biträda regeringens förslag när det gäller kriminalisering av terrorresor?

Anf. 225 Torbjörn Björlund (V)

Fru talman! När det gäller de olika frågor som lyfts fram, till exempel internationellt samarbete och pass, har vi en positiv inställning till att ta reda på vad som är det bästa att göra. Att hantera passen är en sak som kan vara ganska bra. Det kan vara bra att skärpa kraven så att man inte kan plocka ut hur många pass som helst. Även biometri kan vara bra för att få en passäkerhet. Det är egentligen inte något problem. Det finns ju förslag i skrivelsen om att man ska utreda detta och ta fram förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Vi vill inte gå för fort fram. Problemet med att gå för fort fram och inte veta vad man ska göra är att det blir fel. Det här är en borgerlig tradition, tycker jag. Den förra regeringen gjorde ofta fort och fel. Det är något som jag definitivt tycker att Roger Haddad ska tänka till om.

När det gäller internationellt samarbete ska vi självklart vara med. Men även där måste vi ta reda på vad som är de bästa och mest effektiva metoderna. Det är det som är kärnan. Vår inställning är att vi måste ha is i magen när vi gör de här sakerna. Lagarna ska ju vara effektiva under lång tid.

Att IS är ett stort internationellt hot är självklart. Det finns en massa man kan säga om IS och hur de hanterar saker. IS har funnits i några år. Innan dess var det al-Qaida, al-Nusra och de där. Det finns ett antal olika strömningar bland de islamistiska, extrema terroristerna.

Terrordåden som begåtts av högerextremister i Sverige är dock inte mindre allvarliga. De drabbar också människor. Jag tror att det har skett 30 mord i Sverige sedan 1990 som kan betecknas som hatbrott eller terroristbrott, samtliga begångna av högerextremister. Detta måste man ta med i beräkningen.

När det gäller Säpo litar jag självklart på att de har något så när bra koll. Men det senaste anhållandet de gjorde av en flykting var inte speciellt bra, och ibland när man lyssnar på Säpochefen kan man få ett intryck av att bränder handlar om unga berusade män, när det finns en organiserad extremism även där.

Anf. 226 Roger Haddad (L)

Fru talman! Låt mig klargöra att Liberalerna anser att utifrån den information man hade var det helt rätt av Säkerhetspolisen att agera när det gäller det enskilda ärendet i Boliden. Det var lika självklart att de snabbt avslutade ärendet när åklagaren konstaterade att det inte fanns tillräckliga skäl att hålla den här personen anhållen. Till och med personens advokat ansåg att Säkerhetspolisen agerat korrekt.

Vänsterpartiet kritiserar oss för att gå för fort fram. Det är nog första gången jag hör den kritiken. Annars har jag debatterat den här frågan i ett helt år med inrikesminister Ygeman och justitieminister Johansson, som påstår att vi inte lade fram några förslag och inte gjorde någonting kring terrorresor. Och Vänsterpartiet har fortfarande inte svarat på frågan om en lag om kriminalisering av terrorresor, fast det är det vi diskuterar.

Jag konstaterar också, i denna sena timma, att Vänsterpartiet inte accepterar, inte klarar av att sätta tilltro till, Säkerhetspolisens rapport att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet mot Sverige när det gäller terrorbrott. Det är mycket anmärkningsvärt.

Anf. 227 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Vi har sett och ser fasansfulla terrordåd runt omkring i vår omvärld. Ibland vill vi tro att det händer någonstans långt borta. Men vi har attentaten i Paris och Köpenhamn i färskt minne. Risken för att vi ska bli utsatta för ett terrorattentat i Sverige är förhöjd. Vi är långt ifrån förskonade. Attentaten på Drottninggatan för fem år sedan kunde redan då ha fått fasansfulla konsekvenser. Men oavsett var ett terrorattentat genomförs dödas och skadas oskyldiga. Familjer splittras, arbetskamrater rycks bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Samtidigt är det en attack på det öppna och demokratiska samhället och därmed en attack mot oss. De islamistiska extremisterna för ett krig mot vår civilisation, ett krig mot de värden som vårt samhälle är byggt på, och enligt Säpo utgör våldsbejakande islamistisk extremism det största hotet mot Sverige.

De vill skapa oro, de vill skapa rädsla, de vill skapa osäkerhet och instabilitet i väst såväl som i Mellanöstern. Vi har sett deras vidriga propagandabilder, hur de halshugger människor och sedan leende håller upp det avhuggna huvudet framför kameran. Kristna förföljs systematiskt och avrättas för att de vägrar att konvertera. Muslimer som inte ställer upp på visionen om kalifatet förföljs. Homosexuella kastas från höghus. Exemplen är för fasansfulla, fru talman, för att riktigt förstå.

Vi kristdemokrater anser att Sverige behöver göra mer i kampen mot IS, eller Daish. Vi sa redan i somras, vilket nu också Frankrike efterfrågat, att vi bör ställa JAS till förfogande för att bistå i kampen, om den internationella koalitionen så efterfrågar. En del har kritiserat oss eftersom de menar att ett deltagande ytterligare kan höja risken för terrorattentat i Sverige.

Men vi får inte låta rädslan förlama. Likgiltighet är inte ett alternativ. Vi får inte bli den tysta massa som gör detta möjligt. Det är oacceptabelt. Det får inte råda några som helst tvivel om var Sverige står i dessa frågor. Kampen mot terrorism och tyranni får aldrig upphöra. Kampen för frihet, öppenhet, demokrati och människovärde måste fortsätta, både här hemma och utomlands.

Fru talman! Jag välkomnar stora delar av regeringens strategi mot terrorism. Vi för just nu samtal med regeringen om hur vi gemensamt kan stå upp mot de krafter som vill attackera vårt samhälle och sprida skräck och oro med sin terror. Det finns mycket att göra, och vi måste göra mer, inte minst med tanke på att det enligt Säpo är uppemot 300 personer som rest från Sverige till Syrien och Irak för att strida med IS.

Vi har ett ansvar att bättre förhindra att människor reser från vårt land för att utföra de brutala handlingar som tvingar människor på flykt. Det krävs ett mer offensivt och mer konkret arbete i kommunerna för att förebygga att människor ansluter sig till terrorceller eller blir IS-krigare.

Det måste vara möjligt att beslagta pass för personer som misstänks ansluta sig till terrororganisationer utomlands. Fingeravtryck och ansiktsbilder måste kontrolleras vid resor över Schengens yttre gräns till och från Sverige.

Fru talman! Vi har också ett ansvar att ställa dem som rest och som återvänder inför rätta och utdöma straff som står i proportion till de brott som begåtts. Det är bra att regeringen nu vill göra det kriminellt att strida för terrororganisationer utomlands. En skarpare lagstiftning måste komma på plats så snabbt som möjligt. Vi kristdemokrater anser att det bör vara kriminellt att vara medlem av eller ha samröre med terrororganisationer som IS/Daish.

Vi tycker vidare att den som deltar i strid för IS ska kunna dömas för landsförräderi. Dels strider personen i fråga mot allt det Sverige står för, dels riskerar personen att hamna i strid med svenska soldater. Landsförräderilagstiftningen behöver uppdateras så att den bättre svarar upp mot det förändrade säkerhetsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Fru talman! Vi måste också säkra att de rättsvårdande myndigheterna både har rätt resurser och rätt verktyg för att klara de utmaningar de står mitt i med osäkerheten i omvärlden och det förhöjda terrorhotet här hemma.

Hemlig dataavläsning är en förutsättning för att avlyssning ska kunna ske i nya telefonitjänster som Skype och Viber. Verktygen måste vara uppdaterade till den verklighet de ska användas i och vara teknikneutrala.

Vi tycker också att Säpo även i fortsättningen ska få information via FRA:s signalspaning också under förundersökning för att kunna säkra bevis så att underrättelsearbetet kan fortgå.

Fru talman! Samverkan är en nyckel i arbetet mot terrorism. Det handlar bland annat om förbättrad samverkan mellan försvaret och polisen och förstärkt samverkan inom ramen för NCT mellan FRA, Säpo och Must.

I betänkandet finns två tillkännagivanden, och det finns ett antal reservationer som vi kristdemokrater skrivit och står bakom. För att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 11.

Anf. 228 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag tänker inte beröra de självklara politiska reaktioner som i betänkandet om den svenska strategin mot terrorism har mynnat ut i gemensamma förslag mellan regering och opposition. I betänkandet finns, trots hyggliga framsteg i samsyn i kampen mot terrorism, närmare 30 reservationer. Ungefär en tredjedel av dem kommer från Sverigedemokraterna. Vi står självklart bakom våra reservationer, men det är framför allt en jag tycker visar skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de andra partierna, nämligen om terrorister ska kunna behålla sitt svenska medborgarskap eller inte.

Fru talman! Att Sverige utvecklats till ett av de mest aktiva länderna i Europa när det kommer till rekryterade terrorister till Islamiska staten kanske kom som en chock för många av de andra partierna. För Sverigedemokraternas del kunde vi bara konstatera: Vad var det vi sa?

Sverige har under en lång tid haft en övertro på den mångkulturella samhällsutvecklingen. Statsbidrag har exempelvis finansierat trossamfund som har visat sig förmedla en långt mer radikal agenda än den som Sveriges alltför godtrogna kontrollsystem har fått ta del av.

När Uppdrag granskning för några år sedan besökte imamer inom en rad olika moskéer med dold kamera avslöjades värderingar som går tvärtemot demokratiska principer och vårt sätt att leva. För många partier kanske dessa dubbla budskap kom som en chock. För Sverigedemokraterna blev det endast ytterligare ett uppvaknande för er andra partier där vi kunde konstatera: Vad var det vi sa?

Jimmie Åkesson skrev för ett antal år sedan en debattartikel i en av kvällstidningarna och sammanfattade att den våldsbejakande islamismen utgjorde det största hotet mot vår demokrati sedan andra världskriget. I vanlig ordning började pseudodebatten där andra partier anklagade Sverigedemokraterna för rasism och sa att slutsatsen var helt uppåt väggarna.

Efter att Säkerhetspolisen vid upprepade tillfällen under flera år bekräftat att den våldsbejakande islamismen utgör det största hotet börjar sakta men säkert polletten trilla ned hos de övriga partierna. Om jag ska vara ärlig, fru talman, börjar nöjet att säga "Vad var det vi sa?" att förvandlas till en lätt uppgivenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Det är inte bara i frågor om islamisering eller terrorism som vi har varit först på bollen och då fått utstå den sedvanliga politiska isolationen med beskyllningar och skällsord. Samma historia har upprepats inte minst när det gäller den länge eskalerande massinvandringen och frågan om det organiserade tiggeriet.

Jag förstår verkligen inte nöjet i att ett riksdagsparti aldrig vågar konstatera uppenbara problem och självklara lösningar innan det gått alldeles för långt. Alltför många partier verkar lägga all sin kraft på att försöka plocka billiga poäng på andra partiers slutsatser i stället för att ta sitt eget ansvar, särskilt när det kommer till frågor som rör religionskritik, migrationsfrågor och inte minst terrorism.

När slutsatserna sedan har fått en bred folklig förankring och börjar utgöra ett hot mot den egna maktpositionen har man inga som helst problem att hävda att de lösningar man tidigare har kritiserat är den politik som man själv drivit. En del påstår att man har drivit den sedan lång tid tillbaka. När det kommer till förslaget om att frånta IS-krigare deras svenska medborgarskap är det min gissning att det är just så det kommer att låta.

Både socialistiskt och borgerligt styrda länder har genomfört och praktiserar lagar där terrorister fråntas sina medborgarskap och utvisas på livstid. I Frankrike utreds just nu denna lagstiftning så att den kan omfatta att fler terrorister ska kunna fråntas sina medborgarskap, även de som är födda i Frankrike. Men i vårt land väntar man snällt tills det har gått alldeles för långt. Sedan kanske regeringen kommer till slutsatsen att väljarna och den tidigare regeringen har varit naiva innan man lyckats presentera ett halvdugligt åtgärdspaket.

Fru talman! Den ordningen duger inte längre. Nu är det skarpt läge. Sverigedemokraterna har i god tid annonserat förslagen om att frånta terrorister deras svenska medborgarskap; förra hösten genom offentliga uttalanden och debattartiklar och sedan i höstas genom skarpa förslag i riksdagen. De är inga förslag som är kontroversiella ur ett europeiskt eller ett internationellt perspektiv. Det är regeringspolitik i de länder som tar ansvar för sina medborgares framtid. I det här arbetet vill vi att Sverige nu ska börja ligga i framkant i stället för tvärtom.

Jag undrar varför en syrisk eller en irakisk medborgare ska få behålla sitt svenska medborgarskap när denne har gjort allt i sin makt för att förklara krig mot allt vad Sverige är och står för. Varför ska denna person garanteras försörjning av svenska skattebetalare? Varför ska denna person få bostad, vård och omsorg av de svenska skattebetalarna? Borde inte den som vill ge utländska terrorister privilegier genom ett bibehållet medborgarskap bli föremål för straff för just det som regeringen nu vill förbjuda, nämligen finansiering av terrorism.

För mig är det självklart: IS-krigare ska inte erbjudas ekonomisk eller social trygghet av det svenska samhället. För mig är det självklart att en terrorist med dubbla medborgarskap ska riskera sitt svenska medborgarskap när denne väljer sida i konflikten, det vill säga mellan Sverige och terrorism. För mig är det självklart att vi ska utreda hur vi kan frånta terrorister deras svenska medborgarskap även om det gör dem statslösa. För mig är det också självklart att vi inte ska betrakta dessa terrorister som landsförrädare. Jag kommer aldrig att betrakta dem som mina landsmän. De har ingenting med vårt land att göra. Det är vår plikt för vårt folk att låta lagen återspegla just vad jag har anfört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Därför, fru talman, vill jag särskilt betona och yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 22 om medborgarskap.

Anf. 229 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Anti Avsans inlägg.

Regeringspartierna i debatten har låtit som att eftersom regeringen är så bra behöver inte riksdagen tycka någonting. Det blir nog bra ändå eftersom riksdagen inte tycker särskilt mycket.

Den uppfattningen delar inte jag. Det gör inte de flesta i salen. Därför finns två tillkännagivanden och många reservationer. Det är också därför som justitieutskottet och konstitutionsutskottet i bred enighet har beslutat att anordna en utfrågning om radikalisering och rekrytering på nätet, för att vi vill göra mer och bidra konkret till det arbete som måste bedrivas mot terrorism. Det är konstruktivt och en vettig hållning för en riksdag att inte sitta passiv och vänta på vad regeringen ska hitta på.

Jag vill koncentrera mig på det faktiska problem vi har med de 300 som hittills har rest, de 40 som har avlidit och de 130 som har återvänt till Sverige efter att ha skaffat sig utbildning och erfarenhet av terroristverksamhet. Utöver att vi kan misstänka att de har begått allvarliga brott kan vi dessutom på goda grunder anta att de har skaffat sig både förmåga och avsikt, eller fått i uppdrag, att begå allvarliga dåd här i Sverige eller i Europa.

Det här är konkret. Det är ingenting vi förebygger eller med allmänt snack kan stoppa. Det krävs konkreta verktyg. Då måste polis och rättsvårdande myndigheter ha verktyg. Det som nu diskuteras eftersom det saknas är dels hemlig dataavläsning, dels möjligheten att få information från signalspaning också när förundersökning har inletts. Vi riskerar en situation där dörrar stängs för Säkerhetspolisen att utreda vad dessa personer har haft för sig och vilka avsikter de har.

Då säger vän av ordning att det är så komplicerat att det kan vi verkligen inte komma fram till. Det ska vara proportionerligt och allt vad det nu kan vara. Precis!

Ett bra samhälle kämpar mot terrorismen med blanka vapen. Men då ska man tänka på att det tar två till två och ett halvt år att utreda och i laga ordning remittera den typen av komplicerade frågor. Jag tycker att det är oansvarigt att vänta i två tre år och sedan upptäcka att oj då, här stängdes all information, nu kan vi inte utreda det, och så händer en massa saker, i stället för att i laga ordning utreda problemet och vad man kan göra åt det inom rättsstatens principer och värderingar. Då får vi ett konkret beslutsunderlag att ta ställning till. Det är det vi driver när vi kräver att en utredning ska utreda verktygen. Det är oerhört viktigt.

Sedan var det en total överraskning för mig i den här debatten när Annika Hirvonen Falk sa att majoriteten av kommunerna har kommit igång med arbetet med att ta hand om återvändarna och med antiradikaliseringsarbetet. Det har jag inte hört samordnaren säga. Det har jag inte hört någon säga.

Det är Göteborg, Stockholm och några få ytterligare kommuner som tagit några stapplande steg. I Stockholm utsåg man en samordnare som vägrade tala med medierna för bara någon månad sedan eftersom vederbörande inte visste vilka direktiven var eller vad programmet var. Dessutom var de osams i Stadshuset men har väl så småningom kommit fram till en vettig plattform. Det är ungefär där vi är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism

Det kommer att krävas väldigt mycket mer. Det finns i dag inte resurser att kontrollera och följa upp återvändarna med mindre än att vi engagerar lokal polis och de lokala myndigheterna. Det kommer att kräva ett strukturerat arbete. Det kommer att kräva väldigt mycket mer av oss. Vi moderater är beredda att arbeta med de frågorna.

Vi har bra samtal just nu, vilket jag tycker är positivt, men det kommer att krävas betydligt mer än vad som har diskuterats här i dag och mer än vad som tas upp i de samtal som säkert kommer att leda till vissa resultat.

Anf. 230 Arhe Hamednaca (S)

Fru talman! Ibland går det lite för fort. Det gick lite för fort i mitt första anförande. Jag sa att jag yrkar avslag på samtliga reservationer. Det var fel. Jag yrkar avslag på oppositionens samtliga reservationer men står bakom våra två S-MP-V-reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)