Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Anf. 7 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem.

Initialt ska jag göra en generell reflektion över att vi har något olika uppfattningar om fördelar och nackdelar med en fri rörlighet inom Europa och mer specifikt Schengen.

Samtidigt som den fria rörligheten förenklar livet för enskilda och berikar våra länder på många sätt går det inte att förneka att den fria rörligheten bidragit till enorma problem, inte minst för Sverige.

För vårt utskotts räkning handlar det kanske främst om en kriminalitet som kan operera fritt över gränser, vilket på många sätt utgör ett betydligt större problem för våra rättsvårdande myndigheter än kriminalitet som enklare kan utredas mot egna medborgare som befinner sig i vårt land.

Inte minst ser vi också hur en fri rörlighet utnyttjas för illegal migration och de bakomliggande intressen som främjar en sådan mot EU:s medlemsstater.

Fru talman! Den här typen av ärendet kanske inte brukar utgöra en grund för stora meningsskiljaktigheter mellan våra respektive partier. Betänkandet syftar ju huvudsakligen till att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem med ändringar i bland annat utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen.

Men Sverigedemokraterna finner ändå anledning att rikta viss kritik mot regeringens förslag till beslut, och vi har i betänkandet ett par reservationer med anledning av regeringens senfärdighet och begränsningar.

För det första ger SIS-regelverket utökade möjligheter till kontroll i brottsbekämpande syfte i ärenden där gränsöverskridande brottslighet förekommer.

Mot bakgrund av den rådande situationen i Sverige anser vi att det är synnerligen oroande att regeringens utgångspunkt är att endast de ändringar av svensk lag som krävs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser ska genomföras.

Vi menar att Sverige behöver använda alla tillgängliga medel för att motverka brottslighetens utveckling och föreslår därför att en ny utredning ska tillsättas för att ta vara på de möjligheter till bättre kontroll som finns genom SIS-regelverket.

Fru talman! I propositionen anges att Polismyndighetens hemställan om stärkt brottsbekämpning med stöd av biometriska uppgifter bereds inom Regeringskansliet men att det inte har funnits tid att bereda förslagen inom ramen för just det här lagstiftningsärendet.

Mot bakgrund av vad Polismyndigheten anger i sin hemställan om behovet av en ny reglering och den tid som gått sedan hemställan gjordes i juni 2019 anser vi att det finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om just insamling och användning av biometriska uppgifter.

I hemställan pekar Polismyndigheten också på att förstörandet av biometriska uppgifter omedelbart efter kontroll och avslutad sökning medför problem och i förlängningen snarare kan innebära ökade integritetskränkningar.

Lagring och användning av biometriska uppgifter är ett viktigt verktyg för att kunna kontrollera personer som reser in i Sverige och vistas inom landet. Vi anser därför att det är angeläget att en utredning tillsätts och ges i uppdrag att göra en översyn av nationell lagstiftning för att möjliggöra utökad lagring av biometriska uppgifter.

Fru talman! Detta är huvudsakligen synpunkter som har inkommit i remissvaren från både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

I betänkandet finns också ett särskilt yttrande från Moderaterna och Kristdemokraterna som tar fasta på ungefär samma kritik.

Fru talman! Jag står bakom båda våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast på reservation 2 om användningen av SIS-regelverkets möjligheter till kontroll.

Anf. 8 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 av Vänsterpartiet. Anledningen är att vi av flera skäl har en kritisk inställning till Schengens informationssystem, SIS.

Vänsterpartiet röstade emot Sveriges anslutning till Schengenkonventionen när frågan avgjordes av riksdagen för 20 år sedan. De tyngsta invändningarna vi hade då var att Schengensamarbetet hotade den personliga integriteten och riskerade att inskränka flyktingars möjligheter att söka asyl och att det viktiga samarbetet mot gränsöverskridande brottslighet borde ha organiserats i former som inte hotade den enskildes rättssäkerhet och asylrätten.

Fru talman! Dessvärre fick vi rätt i våra farhågor. Trots de försäkringar om motsatsen som regeringen då lämnade har Sverige steg för steg genomfört förändringar av migrationslagstiftningen och transportörsansvaret som inneburit stora försämringar när det gäller flyktingars rättigheter och rätten att söka asyl.

Förutom att regeringen använder undandragande av rättigheter som ett sätt att försöka skrämma bort människor på flykt eller betalar diktaturer i tredjeländer för att hålla människor på flykt borta är detta ytterligare ett sätt där vi ser att rättssäkerheten står på spel.

Vänsterpartiet har sedan tillkomsten av informationssystemet ifrågasatt att SIS inte bara handlar om personer som begått brott eller är misstänkta för brott. SIS används för en omfattande registrering av så kallad förebyggande natur, det vill säga registrering av personer som inte är brottsmisstänkta.

En stor del av de personer som i dag finns registrerade i SIS är personer från länder utanför Schengenområdet som av olika skäl fått avslag på sina asylansökningar. Betydelsen av en sådan registrering är att personen i fråga kan avvisas direkt vid Schengens yttre gräns.

Antalet sådana avvisningar har också ökat markant. Möjligheten för en avvisad asylsökande att få rättelse måste dessutom anses som minimal då personen efter avvisning inte har tillgång till den rättsapparat som har till uppgift att rätta till eventuella felaktigheter.

Detta innebär att personer med helt legitima asylskäl nekas prövning i enlighet med Genèvekonventionen, vilket är en mycket dålig effekt av registreringen. En asylansökan ska alltid prövas i enlighet med tillämpliga konventioner oavsett tidigare beslut. En registrering i SIS ska enligt Vänsterpartiet inte få innebära att den sökande fråntas sin rätt till sådan prövning.

Fru talman! Vi har tidigare yrkat avslag på förslaget om den nu gällande grunden för återkallande av uppehållstillstånd, det vill säga att ett annat Schengenland uppfört personen i fråga på en nationell spärrlista. I förarbetena uttalade regeringen att det krävs mycket starka skäl för att återkalla ett uppehållstillstånd som beviljats i Sverige och att endast ett mycket starkt nationellt intresse i en annan Schengenstat kan anses tillräckligt.

Vänsterpartiet kritiserade dock redan i det sammanhanget att det inte angavs i propositionen i vilka fall ett sådant återkallande skulle kunna ske. Nu när regeringen föreslår en utökad möjlighet att återkalla uppehållstillstånd framstår det som ännu viktigare att grunden för återkallelse är rättssäker, tydlig och transparent.

Både Asylrättscentrum och Röda Korset efterlyser i sina remissvar en tydligare motivering av i vilka situationer en återkallelse av uppehållstillstånd eller längre visering kan bli aktuell. Vänsterpartiet instämmer i remissinstansernas synpunkter. En otydlig reglering av detta område öppnar för godtyckliga bedömningar, med långtgående konsekvenser för den person som på oklara grunder riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat.

I och med att det kommer från EU och är något som vi förbundit oss att följa kommer vi att föreslå att regeringen på ett tydligare sätt måste definiera vilka situationer som avses i de nya bestämmelserna om återkallande av uppehållstillstånd.

Visserligen ska det enligt den föreslagna lagtexten i utlänningslagen fortfarande krävas tillräckliga skäl för att ett återkallande ska få ske. Vi anser dock inte att detta räcker för att förslaget ska vara rättssäkert. Därför bör den regering som nu ska tillträda återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att de situationer där ett uppehållstillstånd kan återkallas definieras på ett tydligt och rättssäkert sätt.

Anf. 9 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! I förra veckan debatterade vi från justitieutskottet slopade straffrabatter, skärpta straff för våld i nära relationer och fler möjligheter att använda tidiga förhör. Om ungefär två veckor ska vi, om allt går som det ska, debattera budgeten på vårt område. Men i dag handlar det om regeringens proposition om anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem, till vilken jag yrkar bifall i dess helhet. Detta visar vilka skilda områden vårt utskott har att jobba med.

Fru talman! Schengens informationssystem är ett informationssystem som fungerar som ett efterlysningshjälpmedel och, i viss mån, som ett spaningshjälpmedel. Informationssystemet är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra när det gäller polissamarbete, straffrättsligt samarbete och migrationskontroll. Regelverket kring detta innehåller både möjligheter och krav på att medlemsstaterna ska lägga in olika typer av registreringar. Till exempel ska ett land kunna bistå ett annat land med att gripa en efterlyst person.

I informationssystemet kan varje medlemsstat föra in uppgifter om personer och vissa föremål som är efterlysta eller eftersökta tillsammans med en begäran om att en särskild åtgärd ska vidtas om personen eller föremålet påträffas.

Tillsynen över hanteringen av uppgifter i systemet delas mellan Europeiska datatillsynsmannen och EU-ländernas nationella dataskyddsmyndigheter. Arbetet sker i ett samarbetsorgan, och för att samordna tillsynen träffas företrädare ett par gånger om året.

För att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt förordningen behöver vi göra några lagändringar, som propositionen innehåller. I propositionen föreslår regeringen alltså en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem samt ändringar i bland annat utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen.

(Applåder)

Anf. 10 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! De fyra friheterna - den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital - är kärnan i det europeiska samarbetet och skapar stora ekonomiska, sociala och kulturella värden för Sverige och Europa.

En förutsättning för att den fria rörligheten för människor ska fungera inom unionen är att det finns en tillfredsställande yttre gränskontroll, att det finns möjligheter att säkert identifiera tredjelandsmedborgare som reser in i eller vistas i landet samt att medlemsstaterna har möjlighet att utbyta information med varandra inom polissamarbetet, det straffrättsliga samarbetet och migrationskontrollen. Detta informationsutbyte sker inom ramen för Schengens informationssystem, som vi diskuterar nu i dag.

Med anledning av att tre nya EU-förordningar om Schengens informationssystem antogs 2018 och kan träda i kraft tidigast den 28 december 2021 efter beslut av kommissionen, behöver svensk rätt anpassas. Från moderat sida accepterar vi i dag regeringens bedömning att endast göra nödvändiga anpassningar av svensk rätt i detta ärende med anledning av att tidsramen är knapp.

I remissbehandlingen kritiseras dock regeringens avgränsade ansats, och både Polismyndigheten och Migrationsverket efterfrågar en mer djupgående analys av möjligheten till sökning och lagring av biometri. Vi instämmer i kritiken från remissinstanserna men konstaterar samtidigt att det i dag saknas beredningsunderlag för att utforma regleringen annorlunda i detta ärende. Men det kunde ha varit annorlunda, fru talman.

De tre förordningarna antogs för tre år sedan. Den promemoria som ligger till grund för propositionen kunde från början ha getts en bredare ansats för att därigenom möjliggöra mer omfattande förändringar av svensk rätt. För mer än två år sedan hemställde Polismyndigheten hos regeringen om en allmän översyn av regelverket för biometriska uppgifter. Först i maj i år tillsatte regeringen den utredning som ska titta på frågan.

Vi moderater har under flera års tid påpekat att dagens regelverk för biometri är splittrat och förlegat. Vi har också i flera år krävt att regeringen ska göra en översyn av regelverket med målet att de brottsbekämpande myndigheterna i större utsträckning ska kunna utnyttja det kraftfulla verktyg som biometriska uppgifter kan vara i brottsutredningar.

Vi uttrycker vår kritik i ett särskilt yttrande i betänkandet, men med tanke på att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som ska titta på frågan ser vi ingen anledning att i dag kräva att ytterligare utredningar av frågan ska tillsättas.

Kammaren kommer också senare under riksmötet att behandla motionsyrkanden från oss moderater som behandlar just frågan om hantering av biometriska uppgifter. Vi avser därför att komma tillbaka i samband med det.

Fru talman! Regeringens hantering av anpassningar av svensk rätt till Schengenförordningarna är symtomatisk för den bristande handlingskraft som den socialdemokratiskt ledda regeringen har haft inom rättspolitiken de senaste sju åren: gör alltid så lite som möjligt, så sent som möjligt.

Magdalena Andersson, Socialdemokraternas nya partiledare, säger att hon vill lyfta på varje sten för att få bukt med brottsligheten. Den berättigade fråga som infinner sig är varför hon och regeringen har låtit dessa stenar ligga kvar på marken i sju år.

Med en mer proaktiv regering hade det kunnat se annorlunda ut. Regeringen hade kunnat utforma en promemoria som skulle möjliggjort att inte bara genomföra de allra mest nödvändiga förändringarna av svensk rätt. Regeringen hade mer skyndsamt kunnat tillsätta utredningen om biometri i brottsbekämpningen efter Polismyndighetens hemställan.

Nu kommer det sannolikt att ta minst fem år från att Polismyndigheten gjorde en hemställan tills vi kan ha en ny lagstiftning på plats.

Sverige är värd en bättre regering som kan få ordning på Sverige.

Anf. 11 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Dagens debatt gäller, som många av mina kollegor i justitieutskottet har nämnt, regeringens förslag till ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Schengens informationssystem och de förslag som är nödvändiga i bland annat utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden till förändringen är att svensk rätt ska anpassas till EU:s nya regelverk. Som har nämnts antogs det 2018.

Schengens informationssystem, SIS, är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och migrationskontroll. Det består dels av ett centralt datasystem, dels av nationella datasystem i de deltagande medlemsstaterna.

Regelverket innehåller bestämmelser som möjliggör eller kräver att medlemsstaterna lägger in olika typer av registreringar. Vissa typer av registreringar syftar till att informera övriga medlemsstater om ett visst förhållande, till exempel att en person har nekats inresa till det registrerande landet. Andra registreringar syftar i stället till att andra medlemsstater ska bistå det registrerande landet med en viss åtgärd, till exempel att gripa en efterlyst person eller att undersöka ett föremål.

Fru talman! Schengens informationssystem är ett viktigt verktyg för den svenska polisens arbete och för gränskontroller. Men det har samtidigt lyfts fram ett behov av förändringar.

När utskottet och riksdagen tidigare behandlade propositionen Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket, under det förra riksmötet var regeringens bedömning i den propositionen att fotografier och fingeravtryck som tagits för en kontroll omedelbart bör förstöras när kontrollen är avslutad. Men vi anser att det är en fråga som behöver utvärderas ytterligare.

Att frågan behöver genomlysas ytterligare har också Polismyndigheten lyft fram, både i remissvar och i en hemställan om en allmän översyn av det nationella regelverket om bland annat insamling av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten.

Denna begäran gjorde polisen, som min kollega Mikael Damsgaard nämnde, redan i juni 2019, alltså för två och ett halvt år sedan. I denna hemställan till Justitiedepartementet anges att regeringen bör göra en översyn om insamling, lagring och användning av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten.

Polisen redogör i hemställan om ett växande behov av tillgång till biometriska uppgifter, bland annat fingeravtryck, fotografier och dna. Man konstaterar att det på EU-nivå pågår arbete med flera rättsakter som rör polisens möjligheter att använda biometriska uppgifter till stöd för identifiering av personer men att anpassningar behövs även i nationell rätt.

Polismyndigheten ser således ett behov av författningsändringar vad gäller förutsättningarna för att samla in biometriska uppgifter och förutsättningarna enligt framför allt dataskyddsregleringen för att lagra och använda sådana uppgifter i brottsbekämpande syfte.

Detta är alltså vad polisen efterfrågar. Har då regeringen besvarat eller agerat skyndsamt efter polisens hemställan om behov av förändring? Svaret är, likt situationen för mycket inom dagens rättsområde, tyvärr nej.

Fru talman! Faktum är att regeringen beslutade först den 20 maj i år, det vill säga hela två år efter polisens begäran, att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen.

Biometriutredningen ska redovisa uppdraget senast den 20 februari 2023.

Fru talman! Återigen har vi ett exempel på hur regeringen senfärdigt hanterar rättsapparatens efterfrågade behov av förändring. I detta fall gäller det polisens begäran om utökade befogenheter och förslag på nödvändiga förändringar.

Det tar två år att tillsätta en utredning och ytterligare ett och ett halvt år innan utredningen ger ett svar. Sedan ska utredningen remitteras och regeringen presentera en proposition. Har polisen tur finns det en förändring vad gäller hanteringen av biometriska uppgifter i praktisk funktion under 2024, det vill säga kanske fem år efter begäran. Det är verkligen för sent och visar återigen att Sverige behöver en ny regering som prioriterar de rättsvårdande myndigheternas behov högre.

Fru talman! Vi kristdemokrater delar den uppfattning som uttrycks i en följdmotion i samband med propositionen om att det är angeläget att frågan om lagring av biometriska uppgifter ses över. Men frågan är komplex och behöver behandlas mer samlat än vad detta ärende medger. Mot bakgrund av det och att en utredning med inriktning på en översyn nyligen har tillsatts avstår vi från att reservera oss. I stället stöder vi det särskilda yttrande som vi har tillsammans med Moderaterna.

Fru talman! Biometri är ett mycket kraftfullt verktyg i brottsbekämpningen. Vi och många andra har under flera år krävt en översyn av lagstiftningen för att ge polisen bättre förutsättningar att samla in, lagra och använda biometriska uppgifter. Det är dags att ge högre prioritet åt polisens begäran och ge dem de verktyg som de behöver och efterfrågor för att säkerställa tryggheten i vårt samhälle.

Sverige behöver verkligen en ny regering som tar de rättsvårdande myndigheternas begäran på allvar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)