Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2026-04-21

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster.

Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-03-24

Datum

2026-03-24

Bordläggning

2026-03-30

Debatt

2026-03-31

Beslut

2026-04-01

Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar.

I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-26

EU:s nya penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt senast i juli 2027. Regeringen föreslår dock att vissa artiklar i direktivet ska genomföras den 10 juli 2025 respektive den 10 juli 2026. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De delar av direktivet som ska genomföras tidigare gäller bestämmelser om på vilket sätt uppgifter från registret över verkliga huvudmän får lämnas ut och sekretess för vissa uppgifter i registret. Bestämmelserna är bland annat resultatet av anpassningar som gjorts med anledning av en dom från EU-domstolen där den nuvarande bestämmelsen om allmänhetens tillgång till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän underkändes.

Lagändringarna innebär bland annat att det införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, och en ny sekretessbrytande bestämmelse.

En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-26

Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer.

Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

6, 41 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till 69 förslag om kommunala frågor. Alla utom ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, riktade statsbidrag, vinster inom välfärden och social dumpning.

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning, pågående utredningar och arbete inom de områden som motionärerna lyfter.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag. Riksrevisionen har granskat om regeringen utformade de tillfälligt höjda statsbidragen under covid-19-pandemin på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att konjunkturstöden kunde ha utformats mer effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens kritik, men framhåller att man alltid strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder vid kriser. Riksdagen lade nyligen en skrivelse från regeringen om det finanspolitiska ramverket till handlingarna. I skrivelsen utvecklar regeringen principerna för finanspolitisk konjunkturstabilisering.

Utifrån regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser så ser riksdagen i dagsläget inte behov några fler åtgärder. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna och avslog motionen som väckts med anledning av skrivelsen, vilket betyder att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar till exempel om styrning av de statliga myndigheterna, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare och statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller samt att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-20

Debatt

2026-03-23

Beslut

2026-03-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet.

Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-12

Bordläggning

2026-03-16

Debatt

2026-03-17

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak.

Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.

Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar.

Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.

Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-03

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om statens användning och anskaffning av kontorslokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens lokalförsörjning kan bli mer effektiv och att det krävs en tydligare styrning för att uppnå riksdagens mål om myndigheternas lokalisering. Digitalisering och ökat distansarbete innebär att det går att minska statens kontorsytor, lokalisering till mindre centrala lägen och ökad samverkan mellan myndigheter.

I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens iakttagelser att statens användning och anskaffning av kontorslokaler kan bli mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig.

Finansutskottet instämmer med regeringen i att deras och myndigheternas fortlöpande arbete med att effektivisera statsförvaltningen skapar goda förutsättningar för att nå dessa mål.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen har granskat om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Många statliga myndigheter bedriver verksamheter som finansieras med avgifter. Det kan handla om avgifter för tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. I normalfallet är det regeringen som beslutar hur stora avgifterna ska vara. Men det finns myndigheter som både beslutar om storleken och disponerar intäkterna från avgifterna. När så är fallet kan det finnas en risk för ineffektivitet när myndigheter både bestämmer och disponerar avgifterna.

Riksrevisionen anser bland annat att regeringens styrning av myndigheternas avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektiv. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser men poängterar att det med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är svårt att dra generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån att den är avgiftsfinansierad. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av avgiftsfinansierade tjänster behöver utvecklas.

Riksdagen poängterar att det finns goda skäl för regeringen att noga styra och följa upp den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper.

För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar.

Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.

Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.

Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Den 18 december 2025 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2026. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2025-12-17

Datum

2025-12-17

Olovlig finansiell verksamhet ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17

Totalt cirka 27 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Mest pengar, 26,8 miljarder kronor, går till räntor på statsskulden. Cirka 145 miljoner kronor går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och 10 miljoner kronor till oförutsedda utgifter.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2025-12-16

Debatt

2025-12-17

Beslut

2025-12-17