Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter.

I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe.

Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt.

Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.

Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.

De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd.

Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.

Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

24

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 22 förslag om associationsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat bokföringslagen, stiftelselagen, krav på aktiekapital, näringsförbud och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 92 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp.

Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

53, 166 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna syftar till att stärka konsumentskyddet vid distansavtal när det gäller finansiella tjänster och instrument.

Förslagen innebär bland annat att reglerna om ångerrätt och information anpassas till dagens digitala landskap. Det införs ett skydd mot vilseledande utformning av webbplatser och applikationer och en rätt till förklaringar som kan hjälpa konsumenten att förstå om en finansiell tjänst passar hans eller hennes behov. Dessutom införs en funktion för att konsumenten enkelt ska kunna utöva ångerrätten vid distansavtal om finansiella tjänster och instrument samt andra varor och tjänster.

Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om ändringar i konsumenträttighetsdirektivet.

Lagändringarna börjar gälla den 19 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten.

Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen som syftar till att säkerställa att balansen i markägandet mellan juridiska och fysiska personer även i fortsättningen kan upprätthållas.

De beslutade ändringarna innebär att kravet på förvärvstillstånd utvidgas till att omfatta juridiska personers förvärv av lantbruksegendom, dels till följd av förordnanden i testamenten och dels från Allmänna arvsfonden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-27

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

24

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

11, 73 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.

Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.

En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.

Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).

Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

40

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

27, 101 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

72, 234 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-04

Bordläggning

2025-12-08

Debatt

2025-12-09

Beslut

2025-12-10