Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott.

Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-27

Datum

2026-01-27

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

27, 89 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-26

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor.

Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

36, 112 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 115 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning.

Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

40

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

27, 101 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2026-01-20

Datum

2026-01-21

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt jordbrukets klimat- och miljöpåverkan.

Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

23, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-20

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

14

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket.

Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

53, 158 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 76 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till 12 förslag i motioner om unga lagöverträdare från den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om nyrekrytering av barn och unga, insatser för tjejer inom den organiserade brottsligheten, snabbare lagföring av unga och straffbarhetsålder.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är främst att arbete redan pågår.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 102 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering.

Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 88 minuter

Justering

2026-01-13

Datum

2026-01-14

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2026-01-13

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21