EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Näringsutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer bland annat att det är alltför långtgående.
Syftet med EU-kommissionens förslag är att säkerställa mer överkomliga elräkningar genom att minska systemkostnaderna och använda det befintliga elnätet mer effektivt. Förslaget syftar också till att främja elektrifieringen och digitaliseringen av elsystemet.
Förslaget innehåller bland annat nya och mer detaljerade regler om utformningen av så kallade elnätstariffer. En elnätstariff är det pris som slutkunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Tariffen består av flera priskomponenter som kan vara fasta eller rörliga. Förslaget innehåller också regler om energibeskattning som syftar till att främja användningen av el framför naturgas. Bland annat föreslås att el ska beskattas mer förmånligt än naturgas och att medlemsstaterna under vissa förutsättningar ska kunna tillämpa nedsatta skattesatser på el som används av energiintensiva företag.
Utskottet delar EU-kommissionens uppfattning att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Däremot har utskottet invändningar mot förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Utskottet bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva.
Mot bakgrund av detta anser näringsutskottet att EU-kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det handlar om en fråga som inte bör beslutas på EU-nivå. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.
Om subsidiaritetsprövning
Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 21 oktober. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Näringsutskottets betänkande 2026/27:NU8 Framtidssäkring av elräkningar i unionen
Kontaktperson för media
Edvin Hasangjekaj, utskottshandläggare näringsutskottet, telefon: 08-786 40 00, e-post: edvin.hasangjekaj@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.