Utskott ställer sig bakom förslag om nya påföljden säkerhetsförvaring
Publicerad:
Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag. C och MP lämnar synpunkter på förslaget i reservationer.
Enligt förslaget ska det införas en ny påföljd som kallas för säkerhetsförvaring. Personer som har begått allvarliga brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som även har en hög risk för återfall ska kunna dömas till säkerhetsförvaring. Den nya påföljden ska vara tidsobestämd och ska avtjänas i kriminalvårdsanstalt, det vill säga fängelse.
Minimitid i fängelse
Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.
Det ska inte ske någon villkorlig frigivning från säkerhetsförvaring. Vid minimitidens utgång kan i stället domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.
Återfallsrisken ska bedömas återkommande
Tanken med säkerhetsförvaring är att särskilt återfallsbenägna personer inte ska friges förrän återfallsrisken har minskat, samtidigt som frihetsberövandet inte ska pågå under längre tid än vad som är nödvändigt. Därför ska en bedömning av återfallsrisken göras vid upprepade tillfällen.
Dessutom ska ett något större fokus läggas på behandling och rehabilitering än vid vanliga fängelsestraff. Genom att delta i behandling, som exempelvis brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet och andra återfallsförebyggande åtgärder, ska den dömde kunna påverka sin situation och på så sätt aktivt arbeta för förändring till det bättre. Detta på ett sådant sätt att det så småningom är möjligt att bevilja tillstånd till villkorad utslussning.
Ska skydda mot särskilt allvarliga brott
Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse. Utskottet instämmer i behovet av ett sådant stärkt samhällsskydd.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2026.
Centerpartiet och Miljöpartiet har synpunkter
Centerpartiet och Miljöpartiet har synpunkter på regeringens förslag som de redogör för i reservationer. Båda partierna ser ett behov av ett bättre samhällsskydd mot personer som har en hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet, men anser att det finns brister i regeringens förslag bland annat när det kommer till rättssäkerhet och proportionalitet.
Partierna vill bland annat att det alltid ska göras en särskild riskutredning innan säkerhetsförvaring döms ut och att det inte ska finnas något undantag för situationer där det är ”uppenbart obehövligt”, så som regeringen föreslår.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 18 mars. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Miriam Kantor, utskottsråd justitieutskottet, telefon: 08 786 66 44, e-post: miriam.kantor@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.