Regelverket för invasiva främmande arter ska skärpas
Publicerad:
Ett enigt miljö- och jordbruksutskott ställer sig bakom regeringens förslag om att skärpa regelverket för invasiva främmande arter.
Sanktioner för otillåten hantering
Lagförslaget innebär bland annat att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för in en invasiv främmande art till Sverige från ett annat EU-land kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Detta föreslås gälla både för invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen och för de arter som kan komma att ingå i en nationell förteckning över invasiva främmande arter.
Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.
Tullverket ska få utökade befogenheter
Förslaget innebär också att den som för in invasiva främmande arter från ett annat EU-land ska vara skyldig att anmäla arten till Tullverket.
Enligt förslaget ska Tullverket också få befogenheter att kontrollera införsel av främmande arter vid den inre landsgränsen och vid behov omhänderta sådana arter.
Ska skydda den biologiska mångfalden
Syftet med regeringens förslag är att stärka regelverket för invasiva främmande arter inför att det ska införas en nationell förteckning över sådana arter. Den nationella förteckningen ska förhindra att invasiva främmande arter introduceras, etableras och sprids genom att göra det möjligt att införa tydliga förbud och utforma system för tillsyn.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 maj 2026.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 18 mars. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Miljö- och jordbruksutskottets ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Johanna Janson, föredragande miljö- och jordbruksutskottet, telefon: 08-786 43 54, e-post: johanna.janson@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.