Utskott ställer sig bakom förslag om kvalificering till socialförsäkringen
Publicerad:
Socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet framför synpunkter på förslaget i reservationer.
I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Regeringen menar att det är viktigt att den som får tillgång till bosättningsbaserade förmåner har en stark anknytning till Sverige och, så långt som möjligt, bidrar till samhället genom att arbeta. Därför anser utskottet, i likhet med regeringen, att kraven för att kvalificera sig till socialförsäkringen behöver höjas för dem som bosätter sig i Sverige.
Krav för att få bosättningsbaserade förmåner
Regeringens förslag innebär att personer måste uppfylla krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Kravet kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.
För att uppfylla kravet enbart genom att vara bosatt i Sverige ska en person enligt regeringens förslag ha bott i landet i fem år under en ramtid på femton år.
För att en person ska kunna kvalificera sig genom att vara bosatt tillsammans med inkomst av arbete behöver han eller hon uppfylla någon av två olika inkomstnivåer, varav den högre nivån innebär att kravet kan uppfyllas efter tidigast sex månader och den lägre nivån efter tidigast tolv månader. Utskottet bedömer att möjligheten att förkorta kvalificeringstiden genom arbete kommer att ge ökade drivkrafter att arbeta för personer som kommer till Sverige.
De förmåner som enligt förslaget ska omfattas är
- föräldrapenning på grundnivå och lägstanivå
- barnbidrag inklusive flerbarnstillägg
- omvårdnadsbidrag
- sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
- merkostnadsersättning
- äldreförsörjningsstöd
- bostadsbidrag
- bostadstillägg.
Måste vistas lagligt i Sverige
Regeringen föreslår också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Här anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte är rimligt att personer som saknar laglig grund att vistas i Sverige kan ta del av socialförsäkringsförmåner. Genom förslaget tydliggörs detta i lagen.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Reservationer
S, V, C och MP har synpunkter på förslaget i reservationer.
Socialdemokraterna ser flera risker med regeringens förslag. Bland annat menar de att förslaget om kvalificeringsregler medför att barnfattigdomen kommer att öka och att personer med funktionsnedsättning kommer att påverkas negativt. De anser dock att det är rimligt med ett krav på laglig vistelse för att få del av bosättningsbaserade förmåner.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser bland annat att det saknas tillräcklig grund för att anta att reformen kommer att öka incitamenten till arbete. De menar också att kvalificering genom arbetsinkomster gynnar dem som redan har starkast ställning på arbetsmarknaden, medan till exempel personer i samhällsbärande men lågavlönade yrken får betydligt svårare att kvalificera sig.
Centerpartiet vill bland annat att regeringen ska se över möjligheten att kompensera kommunerna för kostnader.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt om ärendet är den 18 maj och beslut är den 20 maj. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Socialförsäkringsutskottets ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Sara Uhrbom, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon: 08-786 49 39, e-post: sara.uhrbom@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.