Utskott ställer sig bakom förslag om att barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård

För den som har begått brott före 18 års ålder ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om detta. Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsätter sig förslaget i varsin reservation.

Enligt dagens regelverk ska en person under 18 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).

Regeringens förslag innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Förslaget innebär vidare bland annat följande:

• Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
• Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
• Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Brott i yngre åldrar kräver nya verktyg

Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att samhället måste kunna reagera kraftfullt genom ett frihetsberövande i de fall barn begår allvarliga brott. Den förändrade situationen där det grova våldet kryper längre ned i åldrarna kräver enligt både regeringen och utskottet nya tankesätt och nya verktyg.

Utskottet framhåller att Kriminalvården är väl lämpad att ta över ansvaret för frihetsberövandet av barn och unga. Bland annat för att myndigheten har en lång erfarenhet av att hantera intagna med skiftande behov av stöd och kontroll, och att fängelsestraff innebär en annan grundstruktur för säkerhet och samhällsskydd vilket ger en säker och trygg miljö under strafftiden.

Den nya unga målgruppen innebär enligt både regeringen och justitieutskottet att Kriminalvårdens verksamhet och lagstiftningen måste anpassas för att tillgodose barns särskilda behov och rättigheter. Utskottet ser också positivt på de förslag som syftar till att säkerställa barns rätt till utbildning och till att barn ska erbjudas sysselsättning.  

Underlaget tillräckligt för ett riksdagsbeslut

Justitieutskottet noterar att Lagrådet har riktat kritik mot regeringens beredning vid framtagandet av förslaget. Utskottet konstaterar att regeringen utförligt redovisar skälen för sina bedömningar och ställningstaganden och ser inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder. Utskottet anser alltså att underlaget är tillräckligt för att riksdagen ska kunna ta ställning till förslaget.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att riksdagen säger nej till regeringens förslag. Båda partierna har lämnat reservationer där de bland annat hänvisar till att Lagrådet kritiserat beredningen av förslaget och att flera remissinstanser anser att det är ett dåligt förslag att inrätta ungdomsfängelser. Bland annat för att det bedöms kunna leda till att allt yngre barn dras in i kriminalitet och för att Kriminalvården saknar erfarenhet och kapacitet att tillgodose barnens rättigheter till bland annat utbildning och en trygg miljö.

Båda partierna föreslår i sina respektive reservationer att den slutna ungdomsvården i stället ska reformeras bland annat genom att den maximala tiden förlängs från fyra år samt genom införande av  villkorlig frigivning.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är den 6 maj. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets utskottets betänkande 2025/26: JuU30 Frihetsberövande påföljder för barn och unga

Kontaktperson för media

Anna Vilgeus Huldt, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 61 82, e-post: anna.vilgeus.huldt@riksdagen.se