Utskott ställer sig bakom tillfälligt avtjänande av svenska fängelsestraff utomlands
Publicerad:
Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Utskottet ställer sig även bakom de lagändringar som föreslås med anledning av avtalet. V och MP reserverar sig mot förslaget.
Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården.
Regeringen har nu föreslagit att avtalet ska godkännas av riksdagen samt har lämnat förslag på de lagändringar som behövs med anledning av avtalet. Dessa lagändringar är utformade så att de även kan användas för eventuella framtida avtal med andra länder. Varje avtal måste dock godkännas av riksdagen med så kallad kvalificerad majoritet.
De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.
Ska motsvara avtjänande av straff i Sverige
Regeringens utgångspunkt för förslaget är att de grundläggande formerna för att avtjäna svenska fängelsestraff i en anstalt utomlands ska vara likvärdiga med de grundläggande formerna för att avtjäna ett fängelsestraff i en anstalt i Sverige. För att göra en sådan bedömning behöver regler om allt från bostadsrummens standard, mat och kommunikation till religionsutövande, sysselsättning och fritidsaktiviteter i den utländska anstalten granskas. Även hur bemanningen ser ut, vilket språk som är arbetsspråk i anstalten och vilken hälso- och sjukvård som erbjuds ska tas i beaktande.
Vidare förutsätts att den mottagande staten i minst samma utsträckning som Sverige är bunden av och lever upp till internationella förpliktelser om anstaltsförhållanden och behandling av intagna samt även i övrigt garanterar grundläggande fri- och rättigheter.
Estland som mottagarland
Regeringen har gjort bedömningen att Estland har förmåga att säkerställa att de fri- och rättigheter som garanteras enligt Europakonventionen och relevanta FN-konventioner följs. Regeringen har också gjort bedömningen att Estland är en stat där de grundläggande formerna för avtjänande av fängelsestraff är likvärdiga med de svenska, bland annat genom att Estland är ett EU-land. Regeringen hänvisar även till att avtalet mellan Sverige och Estland innehåller bestämmelser som såväl ersätter som undantar vissa delar av den estländska verkställighetslagstiftningen. På så sätt uppfylls kraven på rättssäkerhet, förutsebarhet och likvärdighet. Regeringen lyfter även att Sverige kan besluta att avtalet ska sägas upp, om det skulle visa sig att Estland inte lever upp till sina åtaganden enligt avtalet.
Sammantaget gör justitieutskottet inte någon annan bedömning än regeringen och ställer sig bakom förslaget. Utskottet föreslår därför bland annat att riksdagen godkänner avtalet mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland.
V och MP reserverar sig mot förslaget
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag.
Vänsterpartiet ser en stor risk att den föreslagna ordningen kommer att leda till sämre förhållanden för både de intagna och deras anhöriga än om straffet hade verkställts i Sverige.
Även Miljöpartiet anser att den föreslagna ordningen är förenad med stora risker när det gäller hur rättssäkerhet och svensk standard ska kunna säkerställas i en utländsk anstalt.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt är den 1 juni och för beslut är den 3 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Miriam Kantor, utskottsråd justitieutskottet, telefon: 08-786 66 44, e-post: miriam.kantor@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.