Utskott säger ja till tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning
Publicerad:
Arbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare. S, V och MP har synpunkter på förslaget som de framför i reservationer.
Förslaget innebär att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna.
Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, föreslås att det även ska tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort.
Kommunerna får större inflytande över mottagandet av nyanlända
En kommuns önskemål om mottagandet ska under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna ska få ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget.
Det är enligt regeringen viktigt, dels för att begränsa inskränkningen av kommunernas självstyre, dels för att det i kommunerna finns kunskap om lokala förhållanden som kan ha betydelse för förutsättningarna för integrationen.
Utskottet välkomnar regeringens förslag som innebär att kommunernas inflytande över mottagandet kommer att öka och att nyanlända kommer att få förstärkta incitament att aktivt bidra till sin integration.
Rätten till boende begränsas till 36 månader
I dag finns inga bestämmelser om under hur lång tid en kommun ska erbjuda bostad åt en nyanländ som omfattas av ett beslut om anvisning. Enligt det nya förslaget ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att boendet bör vara begränsat i tid. Som regeringen konstaterar innebär boendet för nyanlända en särbehandling i förhållande till andra kommuninvånare och det är då inte rimligt att boendet erbjuds utan tidsgräns.
Den nya lagen och följdändringar i andra lagar föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Reservationer
S, V och MP har lämnat synpunkter på förslaget i reservationer.
S anser att regeringens förslag innehåller delar som går i rätt riktning, men har också vissa farhågor. En sådan farhåga är regeringens förslag om att kommunernas önskemål ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner, något som enligt S riskerar att undergräva lagens syfte.
V menar bland annat att regeringens förslag om att rätten till boende ska kunna upphöra i förtid riskerar att öka utsattheten för de som berörs, vilket i sin tur skulle vara dåligt för såväl den enskilde som samhället i stort. V vill därför att riksdagen säger nej till den del av förslaget som rör detta.
MP anser bland annat att rätten till boende i regeringens förslag villkoras på ett sätt som kan få långtgående konsekvenser för redan utsatta grupper. Partiet vill därför att riksdagen säger nej till delar av förslaget som rör att rätten till boende i vissa fall kan upphöra i förtid.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är den 11 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Arbetsmarknadsutskottets ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Lotta Bodelius, föredragande arbetsmarknadsutskottet, telefon: 08-786 62 04, e-post: lotta.bodelius@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.