Utskott säger ja till dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Publicerad:
Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. S, V, C och MP har lämnat synpunkter på förslaget i reservationer.
Regeringen anser att det finns ett behov av förändringar i den straffrättsliga lagstiftningen i syfte att åstadkomma en höjd allmän repressionsnivå, vilket innebär att fler och längre fängelsestraff döms ut. Regeringen vill också ge brottsofferperspektivet större inflytande i straffsystemet än vad det har i dag. Vidare gör regeringen bedömningen att längre frihetsberövanden i sig kan ha en brottsförebyggande effekt på så sätt att den som avtjänar ett fängelsestraff under frihetsberövandet förhindras från att begå brott ute i samhället.
Förslaget innebär i korthet att
- tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort
- närmare 50 straffskalor skärps
- det ska införas en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat
- livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
- det ska införas en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk
- förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck.
Brottslighet ska mötas med tydligt avståndstagande från samhällets sida
Justitieutskottet instämmer i regeringens bedömning att det nuvarande straffsystemet i vissa fall kan leda till resultat som inte kan beskrivas som rättvisa. Inte sällan möts brottslighet, särskilt grova brott, av en reaktion som inte fullt ut kan anses återspegla brottslighetens allvar. För utskottet är det en grundläggande utgångspunkt att brottslighet måste mötas med ett tydligt avståndstagande från samhällets sida.
Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att det finns ett behov av förändringar i den straffrättsliga lagstiftningen med inriktningen att åstadkomma en höjd allmän repressionsnivå, vilket innebär att fler och längre fängelsestraff döms ut.
Utskottet anser även, precis som regeringen, att det finns goda skäl för att ge brottsofferperspektivet större inflytande i straffsystemet än vad det har i dag, vilket innefattar de berättigade förväntningar på upprättelse som ett brottsoffer kan ha.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026.
Reservationer
S, V, C och MP har lämnat synpunkter på förslaget i reservationer.
C instämmer i regeringens bedömning att det finns en tydlig koppling mellan den vinstdrivande brottsligheten och våldsbrottsligheten, men tycker att regeringens förslag om dubbla straff för brott i kriminella nätverk är överflödigt sett till befintlig lagstiftning. De anser att det redan i dagens system finns goda möjligheter att ta hänsyn till det sammanhang i vilket en gärning företas, däribland om den begås inom ramen för ett kriminellt nätverk. C anser därför att regeringens förslag bör avslås i denna del.
MP anför att de inte har någon principiell invändning mot skärpta straff, utan att straffskärpningar kan vara motiverade när de är väl avvägda, rättssäkra, träffsäkra och förankrade i ett tydligt behov. MP anser dock att de straffskärpningar som regeringen nu föreslår är osammanhängande, otillräckliga och i flera delar direkt undermåliga. MP anser därför att regeringens förslag bör avslås i sin helhet.
V anser bland annat att barn bör undantas från straffskärpningsregeln som innebär dubbla straff för brott i kriminella nätverk.
S anser bland annat att för att komma åt den organiserade brottslighetens komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. En del i det arbetet är att straffen för ekonomisk brottslighet behöver höjas.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt är den 13 juni och beslut den 15 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Erik Öström, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 48 28, e-post: erik.ostrom@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.