Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun

Publicerad:

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Syftet med lagförslaget är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.

Personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning ska kunna genomgå en registerkontroll. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. 

Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag.

Ska skydda utsatta människor och verksamheter

Utskottet konstaterar att regeringens förslag syftar till att skydda utsatta människor och verksamheter. Närmare bestämt handlar det om att motverka infiltration och otillåten eller otillbörlig påverkan, öka tryggheten och minska risken för att personer utsätts för brott inom kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna föreslås börja gälla den 1 mars 2026.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut om ärendet onsdagen den 28 januari 2026. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv 

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU22 Utökade registerkontroller vid anställning i kommun (publiceras 23 januari)

Kontaktperson för media

Miriam Kantor, utskottsråd justitieutskottet, telefon: 08-786 66 44, e-post miriam.kantor@riksdagen.se

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.