En uppdaterad beskrivning av det finanspolitiska ramverket

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Finansutskottet välkomnar regeringens skrivelse.

Det finanspolitiska ramverket har sitt ursprung i den djupa ekonomiska kris som Sverige gick igenom i början av 1990-talet. Ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Det omfattar fyra centrala budgetpolitiska mål:

• ett mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande 
• ett riktmärke för den offentliga skulden
• ett utgiftstak 
• ett kommunalt balanskrav.

Till detta kommer bestämmelser och praxis för den statliga budgetprocessen. Ramverket innehåller också principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering, öppenhet och tydlighet samt extern uppföljning. 

Enligt praxis ses det finanspolitiska ramverket över varannan valperiod, det vill säga vart åttonde år, av en parlamentarisk kommitté. Den senaste översynen genomfördes under 2024 och resulterade bland annat i att riksdagen hösten 2025 beslutade om att ändra det ena budgetpolitiska målet – målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande. Genom det beslutet ersattes överskottsmålet med ett balansmål från och med 2027.

Regeringens skrivelse med en uppdaterad beskrivning av det finanspolitiska ramverket, den så kallade ramverksskrivelsen, är den tredje i ordningen sedan den första överlämnades till riksdagen 2011.

Ökar förtroendet för finanspolitiken

Till att börja med anser finansutskottet att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Utskottet understryker också det helt grundläggande att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt utskottet är det tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod, och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver. Den breda parlamentariska förankringen för de centrala delarna av det finanspolitiska ramverket ger goda förutsättningar för att värna dess trovärdighet även framöver. 

Principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering återigen i ramverksskrivelsen

Finansutskottet välkomnar att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Överenskommelse om försvaret tydliggör tillämpningen av ramverket

I skrivelsen redogörs för den parlamentariska överenskommelsen från i juni 2025 om att nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina kan tillåta en avvikelse från målet om den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2026–2034. Utskottet konstaterar att det är positivt att den parlamentariska överenskommelsen beskriver hur tillämpningen av det finanspolitiska ramverket kommer att se ut fram till 2035. 

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. 

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt är torsdagen den 19 februari och beslut om ärendet onsdagen den 25 februari 2026. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter 

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Finansutskottets betänkande 2025/26:FiU14 Det finanspolitiska ramverket 

Kontaktperson för media

Katarina Stenmark, föredragande finansutskottet, telefon: 08-786 42 72, e-post: katarina.stenmark@riksdagen.se