Utrikesutskottet säger ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst

Publicerad:

Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till de lagändringar som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Insynen i Und:s verksamhet kommer att behöva vara begränsad, vilket också ställer krav på effektiva mekanismer för tillsyn och granskning. 

Reform av underrättelseverksamheten

Den nya myndigheten innebär, enligt utskottet, en stor reform av den svenska underrättelseverksamheten. Utskottet är medvetet om de utmaningar som finns med att genomföra en stor organisationsförändring på kort tid. Samtidigt framhåller utskottet att det säkerhetspolitiska läget kräver att Und inleder sin verksamhet den 1 januari 2027. 

Direktåtkomst till register och databaser

I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten bedömer regeringen att det bör införas en möjlighet för Sveriges utrikes underrättelsetjänst att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. 

Övergången till en ny myndighetsstruktur

Utskottet understryker vikten av att övergången till en ny myndighetsstruktur genomförs så att den samlade svenska underrättelseverksamheten kommer att upprätthållas kontinuerligt och stärkas över tid. 

Utskottet följer också frågan om parlamentarisk förankring av myndighetens verksamhet. 

Reservationer och särskilda yttranden

Alla partier ställer sig bakom det regelverk som behövs för verksamheten vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst. Däremot finns det i betänkandet sju reservationer (V, C och MP) och tre särskilda yttranden (S, V och MP) där partierna lämnat synpunkter på förslaget.

Centerpartiet vill att riksdagen avslår regeringens förslag om när lagförslagen ska träda i kraft. I stället vill partiet bemyndiga regeringen att fastställa ett lämpligt datum efter den 1 januari 2027 så att inte flytten av underrättelseverksamheten innebär en nedgång i underrättelseförmåga. Centerpartiet riktar vidare kritik mot hur regeringen har hanterat processen kring inrättandet av den nya myndigheten.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att regeringen säkerställer att direktåtkomst för utländska underrättelse- eller säkerhetstjänster omgärdas av särskilt strikta skyddsåtgärder. Enligt partierna ska det också vara möjligt att avbryta åtkomsten. De båda partierna anser även att det behöver finnas en tydlig arbetsfördelning mellan de olika myndigheter som är involverade i underrättelseverksamhet.

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet efterfrågar parlamentarisk insyn i den nya myndigheten, men de tre partierna förespråkar olika alternativ för hur detta kan uppnås 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i varsitt yttrande att de ifrågasätter tidsplanen för inrättandet av Und. Partierna anser att den omfattande omorganisationen av underrättelseverksamheten innebär betydande risker.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt om ärendet är onsdagen den 12 augusti och beslut torsdagen den 13 augusti. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Utrikesutskottets ledamöter

Dokument

Utrikesutskottets betänkande 2025/26:UU24 Sveriges utrikes underrättelsetjänst (betänkandet publiceras den 11 augusti)

Kontaktpersoner för media

Om utskottens förslag till beslut 

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.