Utskott ställer sig bakom skärpta krav för svenskt medborgarskap
Publicerad:
Reglerna för att få svenskt medborgarskap ska skärpas. Socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, och Miljöpartiet har synpunkter på förslaget som de framför i reservationer.
Lagändringarna innebär bland annat att
- kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
- det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
- det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
- det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
- anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
- barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.
Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.
Krav på längre hemvist i Sverige
Enligt regeringens förslag ska kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid höjas från fem till åtta år, med vissa undantag. Här noterar utskottet att bland annat Säkerhetspolisen har framhållit att en längre hemvist skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. Enligt regeringen tillgodoser det även behovet att under en längre tid kunna bedöma om det är lämpligt att en person blir svensk medborgare.
Högre krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt
För att kunna bli svensk medborgare finns även idag krav på att man ska leva ett skötsamt och hederligt liv, vilket bland annat innebär att man inte får ha några skulder eller ha begått brott i Sverige. Har man skulder eller begått brott är det fortfarande möjligt att bli svensk medborgare, men då måste det ha gått en viss tid efter att skulderna är betalda och brotten begicks eller straffet verkställdes. Enligt regeringens förslag ska dessa regler nu skärpas. För att markera en skärpning ska det förtydligas i lagen att prövningen som den som ansöker om svenskt medborgarskap behöver genomgå även ska omfatta hans eller hennes skötsamhet, utöver hederlighet.
Kunskaps- och försörjningskrav för att få svenskt medborgarskap
Det införs krav på både tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället samt på försörjning för att få svenskt medborgarskap.
Kravet på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället ska bland annat kunna uppfyllas genom godkänt resultat på ett särskilt medborgarskapsprov. Detta för att alla som ansöker om svenskt medborgarskap ska få möjlighet att visa sina kunskaper på samma sätt.
Försörjningskravet för att beviljas svenskt medborgarskap ska utgå från det så kallade självförsörjningsmåttet. Det innebär att den sökandes årliga lön eller inkomst av näringsverksamhet ska uppgå till tre inkomstbasbelopp före avdrag för preliminär skatt. Inkomstbasbeloppet för 2025 var 80 600 kronor, därför motsvarar självförsörjningsmåttet en årsinkomst på 241 800 kronor.
Ska skapa bättre förutsättningar för inkludering i det svenska samhället
Utskottet konstaterar att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras.
Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå föreslås börja gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Reservationer
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har synpunkter på regeringens förslag som de redogör för i reservationer. Partierna vill bland annat att regeringen ska införa övergångsbestämmelser och påpekar exempelvis att Lagrådet har avrått från att de förslagna lagändringarna införs utan sådana bestämmelser. De menar att behovet av övergångsbestämmelser i det här fallet bland annat handlar om att ta hänsyn till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet. Avsaknaden av övergångsbestämmelser riskerar även att förlänga de redan långa handläggningstiderna för medborgarskap.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att regeringens förslag bör avslås i stora delar. Exempelvis anser de att de förändringar som föreslås riskerar att förstärka ojämlikhet och utanförskap i stället för att minska den, samt att redan utsatta grupper i samhället riskerar att drabbas särskilt hårt.
Socialdemokraterna anser bland annat att det är motiverat att införa någon form av krav på självförsörjning vid ansökan om svenskt medborgarskap, men att även exempelvis arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör tas med i beräkningen av årsinkomsten.
Centerpartiet håller med om att det ska ställas höga krav på den som vill bli svensk medborgare, men att den som kämpar, bidrar och gör rätt för sig ska premieras. De anser bland annat att den som under en femårsperiod har betalat in minst 500 000 kronor i skatt bör kunna ansöka om medborgarskap efter fem års hemvist i stället för de åtta år som regeringen föreslår som huvudregel.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 29 april 2026. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Dokument
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU28 Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Ledamöter
Socialförsäkringsutskottets ledamöter
Kontaktperson för media
Matilda Ericson Carell, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon: 08-786 52 70, e-post: matilda.ericson.carell@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.