Socialutskottet ställer sig bakom slopat matkrav för serveringstillstånd

Publicerad:

Socialutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att förenkla reglerna för serveringstillstånd och servering av folköl. Bland annat avskaffas kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. S, V och MP har synpunkter på förslaget i reservationer.

För att få tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker till allmänhet krävs idag att serveringsstället uppfyller krav på eget kök, matservering, antal sittplatser och eventuella drinkbarers utformning. Regeringen föreslår nu att dessa krav avskaffas.  

  • Kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Regeringen föreslår att dessa krav avskaffas för att minska administrativa och materiella kostnader för befintliga serveringsställen. Vidare menar regeringen att tillväxten i branschen gynnas och att företagen får större friheter att själva bestämma om mat ska serveras och i så fall vilken mat och när. Även kravet på matservering vid servering av folköl slopas.

  • Bestämmelserna om sittplatser och storlek på drinkbarer. Dessa krav föreslår regeringen ska avskaffas då det skulle leda till en ökad flexibilitet i utformningen av serveringsutrymmet och bättre utnyttjande av restaurangens lokaler och andra utrymmen.

  • Kravet på ett eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet. Regeringen framhåller att servering av färdiglagad mat är en bärande del av cateringverksamhet, men att det inte finns några starka skäl att fortsätta ställa krav på att maten ska tillredas i ett eget kök för att verksamheten ska få ha stadigvarande serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Regeringen föreslår även att en eller flera myndigheter bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera avskaffandet av kraven på matservering och eget kök.

Förenklade bestämmelser och fortsatt stark skyddslagstiftning

Socialutskottet anser att regeringens lagförslag på ett välavvägt sätt svarar mot behovet av att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning.

Utskottet konstaterar att de slopade kraven minskar de administrativa och materiella kostnaderna för företagen, vilket leder till ökade möjligheter att anpassa bemanning och hur de utnyttjar sina lokaler och utvecklar sina verksamheter. Samtidigt konstaterar utskottet att övriga krav och skyddsmekanismer i alkohollagen kvarstår oförändrade, och även fortsättningsvis kommer att gälla vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn.

Lagändringen föreslås börja gälla den 1 juni 2026.

S, V och MP reserverar sig mot delar av förslaget

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet instämmer i att det finns behov av att reformera den svenska alkohollagstiftningen, men anser att viktiga konsekvensanalyser saknas. De reserverar sig därför mot den del av förslaget som gäller att avskaffa kravet på eget kök för att bevilja cateringverksamheter stadigvarande serveringstillstånd, eftersom de ser en risk för att det kan ge utrymme för catering av enbart alkohol och i förlängningen ett hot mot det svenska detaljhandelsmonopolet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser även att regeringen med tanke på lagförslagets bristande beredning och eventuellt omfattande konsekvenser bör lämna en ny proposition till riksdagen som innebär att kraven i alkohollagen återställs efter två år om inte riksdagen under tiden beslutar att de ska fortsätta att vara avskaffade. De anser också att regeringen bör göra en första utvärdering av konsekvenserna av att kraven slopats direkt efter sommaren. 

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut om ärendet är den 7 maj. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter 

Socialutskottets ledamöter

Dokument

Socialutskottets betänkande 2025/26: SoU33 Slopat matkrav för serveringstillstånd (publiceras den 4 maj)

Kontaktperson för media

Jakob Nyström, föredragande socialutskottet, telefon: 08-786 59 16, e-post: jakob.nystrom@riksdagen.se

Om utskottens förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.