Justitieutskottet säger ja till skärpta regler för villkorlig frigivning

Justitieutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. 

Regeringen ser ett behov av att lägga om kriminalpolitiken. Fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. För att åstadkomma detta ses centrala delar av strafflagstiftningen över i syfte att bland annat skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framför allt fängelsestraffet.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ökning av grova våldsbrott

Regeringen konstaterar att samhället har genomgått stora förändringar de senaste åren. Det har bland annat skett en ökning av grova våldsbrott i form av skjutningar och sprängningar och den systematiska och organiserade brottsligheten har kommit att påverka allt fler delar av samhället. Brottsligheten drabbar också i allt större utsträckning tredje man.

Behov av att skärpa fängelsestraffets innehåll

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av att skärpa fängelsestraffets innehåll, öka möjligheterna att skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning samt skärpa reaktionerna vid återfall i brott och misskötsamhet efter villkorlig frigivning.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Reservationer

Miljöpartiet anser bland annat i en reservation att regeringens förslag bör avslås i den del som handlar om att höja gränsen för villkorlig frigiv­ning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden.

Socialdemokraterna anser i sin reservation att riksdagen bör tillkännage för regeringen att inte införa en ordning med villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden vid straff kortare än sex år eller att det åtminstone ska ske genom att en ny proposition överlämnas till riksdagen.

Vänsterpartiet anser bland annat i en reservation att utan förbättrade inslussningsåtgärder riskerar regeringens förslag att bli verkningslösa eller i värsta fall kontraproduktiva.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 3 december. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv 

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU8 Skärpta regler för villkorlig frigivning (publiceras 28 november)

Kontaktperson för media

Jaennice Fährlin, föredragande justitieutskottet, telefon: 08-786 46 21, e-post: jaennice.fahrlin@riksdagen.se