Finansutskottet föreslår ja till straff för olovlig finansiell verksamhet
Publicerad:
Genom en ny lag ska olovlig finansiell verksamhet kunna straffas med böter eller fängelse. Ett enigt finansutskott ställer sig bakom regeringens förslag om detta.
I den kriminella världen finns enligt polisen en stor efterfrågan på penningtvätt, det vill säga aktörer som mot betalning medverkar till att få in pengar från olika typer av brott i det finansiella systemet så att pengarna kan användas. Att kriminalisera olovlig finansiell verksamhet skulle enligt regeringen öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott.
Uppsåt eller grov oaktsamhet ska krävas
Enligt de föreslagna straffbestämmelserna blir det kriminaliserat att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bedriva finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen, om ett sådant tillstånd eller en sådan registrering krävs för verksamheten.
Högst sex års fängelse vid grovt brott
För brott av normalgraden ska straffet vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott ska straffet vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ringa fall av olovlig finansiell verksamhet ska inte vara straffbara.
Inte heller ska försök, förberedelse och stämpling till olovlig finansiell verksamhet vara straffbart enligt regeringens förslag.
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget som ska börja gälla den 1 mars 2026.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är 14 januari 2026. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU17 Straffansvar för olovlig finansiell verksamhet
Kontaktperson för media
Malcolm Pettersson, föredragande, finansutskottet, telefon: 08-786 57 55, e-post: malcolm.pettersson@riksdagen.se
Om utskottens förslag till beslut
Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.