Finansutskottet står bakom fortsatt kreditgivning från Riksbanken till Internationella valutafonden
Publicerad:
Riksdagen bör förlänga Riksbankens åtaganden när det gäller att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF). Det anser finansutskottet och ställer sig därmed bakom en framställning från Riksbanken om detta.
Internationella valutafonden (IMF) har bland annat till uppgift att låna ut pengar till sina medlemsländer om de är i behov av finansiellt stöd. Pengarna som lånas ut kommer dels från det insatskapital, så kallade kvotresurser, som alla IMF:s medlemsländer betalar in till fonden, dels från kompletterande finansiering. I Sverige är det Riksbanken som har till uppgift att sköta landets åtaganden gentemot IMF.
Riksbanken har i en framställning till riksdagen nyligen uttryckt att det finns behov att förlänga den kompletterande finansieringen från Sveriges håll, vilket finansutskottet håller med om. Behovet beror bland annat på att Coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina har ökat efterfrågan på lån från IMF, och enligt fondens analys kommer efterfrågan vara fortsatt hög.
Kreditgivning i två olika former
Den kompletterande krediten ska enligt utskottets förslag ges på två olika sätt:
- Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i IMF:s lånearrangemang NAB (New Arragements to Borrow). NAB är en tillfällig finansieringskälla och IMF tar vart femte år ställning till om NAB fortfarande behövs.
- Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken får ingå ett låneavtal med IMF om en kredit på 3,2 miljarder särskilda dragningsrätter (en typ av referensvaluta som i det här fallet motsvarar cirka 44 miljarder kronor). Krediten gäller från den 1 januari 2025 till som längst den 31 december 2027.
Kvotresursernas nivå ska höjas
Nivån för medlemsländernas permanenta insatskapital i IMF, de så kallade kvotresurserna, har efter en nyligen gjord översyn beslutats höjas med 50 procent. När den höjningen är gjord kommer de tillfälliga lånearrangemangen att trappas ner. Konkret innebär det att NAB minskas med 61,3 miljarder särskilda dragningsrätter (cirka 849 miljarder kronor) och att de låneavtal som enskilda medlemsländer träffat med IMF ska avslutas.
Dock finns det risk att nivåhöjningen drar ut på tiden, varför det enligt finansutskottet är viktigt att de tillfälliga lånearrangemangen förlängs.
En förlängning av NAB och ett nytt bilateralt avtal innebär ett oförändrat åtagande för Sverige gentemot IMF, fram tills att kvothöjningen är genomförd. Därefter minskar Sveriges åtagande med 1,7 miljarder särskilda dragningsrätter (motsvarande cirka 23,5 miljarder kronor).
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är 13 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Ledamöter
Dokument
Kontaktperson för media
Malcolm Pettersson, föredragande, telefon: 08-786 57 55, e-post: malcolm.pettersson@riksdagen.se