Ja från finansutskottet till regeringens ekonomiska vårproposition

Publicerad:

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Utskottet håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd. Detta i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Utskottet delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas, strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning. 

Trots sjunkande inflation och lägre styrräntor väntas svensk ekonomi befinna sig i en lågkonjunktur 2023–2025. En svag inhemsk efterfrågan i spåren av den tidigare höga inflationen har bidragit till lågkonjunkturen. Tillväxten väntas bli fortsatt dämpad under det första halvåret 2024. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar väntas komma att öka i takt med att inflationen sjunker och bruttonationalprodukten, BNP, väntas öka med 0,7 procent 2024 och med 2,5 procent 2025. Situationen väntas även påverka arbetsmarknaden negativt med ökad arbetslöshet.

Överskottsmålet anger att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet är en skattning av vad det finansiella sparandet skulle vara om det inte påverkades av konjunkturläget eller av händelser som ger upphov till engångseffekter. Det stukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. Det strukturella sparandet bedömer regeringen till –0,2 respektive 0,7 procent av potentiell BNP 2024 och 2025. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt kommer att avvika från överskottsmålet 2024, att utskottet delar regeringens bedömning att en viss avvikelse från överskottsmålet i det nuvarande ekonomiska läget är väl avvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Som regeringen konstaterar är finanspolitiken, med hänsyn till konjunkturläget, fortsatt återhållsam. Bruttoskulden är förenlig med det så kallade skuldankarets riktmärke på 35 procent och finanspolitiken är också långsiktigt hållbar.

Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2027 är 1 935 miljarder kronor. Det motsvarar 26 procent av potentiell BNP och är en något lägre andel än 2026. Om detta är ett uttryck för en plan mot en önskvärd utgiftskvot framgår inte av propositionen konstaterar utskottet som efterlyser tydligare motiveringar från regeringen. Utskottet får möjlighet att återkomma i frågan när utgiftstaket för staten ska beslutas i höst.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till riktlinjer i den ekonomiska vårpropositionen.

S, V, C och MP har lämnat fyra reservationer mot regeringens förslag.

Dokument 

Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken 

Preliminär dag för debatt och beslut

Preliminär dag för debatt och beslut är tisdagen den 18 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Kontaktperson för media

Katarina Stenmark, föredragande finansutskottet, telefon 08-786 42 72, e-post katarina.stenmark@riksdagen.se