Utskott ställer sig bakom regeringens förslag om totalförsvaret under 2025–2030
Publicerad:
Regeringen har föreslagit övergripande mål för totalförsvaret, nya mål för det militära respektive det civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget om totalförsvaret 2025–2030 och avslår samtliga motionsyrkanden.
Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet. Försvarsutskottet vill betona att det råder ett annat säkerhetspolitiskt läge nu än vid tidigare beslut om totalförsvaret. I likhet med regeringen anser utskottet att vitala säkerhetsintressen och Sveriges medlemskap i Nato bör återspeglas i det övergripande målet för totalförsvaret. Det svenska totalförsvarets samlade förmåga är en del av det kollektiva försvaret inom Nato. Utskottet understryker även vikten av att det militära och det civila försvaret stärks och utvecklas ömsesidigt då det påverkar den samlade förmågan i totalförsvaret.
Försvarsutskottet understryker vikten av att bygga upp ett totalförsvar som är rustat för att möta en mycket bred och komplex hotbild. Förutom konventionella militära operationer, utgår regeringens förslag till övergripande mål för totalförsvaret också från att Sverige ska ha förmåga att hantera en bredare hotbild, som inkluderar exempelvis cyber- och hybridattacker. Men även otillbörlig informationspåverkan och hot mot samhällsviktiga verksamheter. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till övergripande mål för totalförsvaret.
Det militära försvaret ska förstärkas
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om målet för det militära försvaret. Utskottet delar regeringens bedömning att det militära försvarets viktigaste funktion är att tillsammans med övriga allierade kunna möta väpnade angrepp riktade mot Sverige och andra allierade. För att nå detta mål krävs en stärkt mobiliseringsförmåga och en ambitionshöjning inom armén, marinen och särskilt inom flygvapnet. Inte minst kriget i Ukraina har visat på vikten av ett fungerande luftvärn och bekämpningsförmåga med lång räckvidd. Utskottet ser därför positivt på de investeringar som regeringen presenterat inom de olika områdena. I likhet med regeringen och Försvarsberedningen lägger utskottet stor vikt vid frågan om nästa generations stridsflygssystem som ska ersätta JAS 39.
Utskottet välkomnar även den översyn av Försvarsmaktens beredskapskoncept som påbörjats under 2024 och de mobiliseringsövningar som myndigheten genomför samt de inriktningar och satsningar som regeringen redogör för i syfte att stärka förmågan inom samtliga försvarsgrenar.
Inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation ligger fast
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om målet för den föreslagna inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation.
I samband med totalförsvarsbeslutet 2021–2025 konstaterade regeringen och riksdagen att en förstärkt krigsorganisation kräver en utökning av Försvarsmaktens grundorganisation genom att flera regementen och flottiljer återinrättades. Utskottet konstaterar att arbetet med detta fortfarande pågår och att Försvarsmakten uppgett att detta kommer slutföras med planerad ekonomi och ambition. Utskottet delar även bedömningen att antalet återinrättade enheter är tillräckliga utifrån de behov som förutses.
Utskottet noterar däremot att regeringen påminner om att krigsorganisationen under perioden 2025–2030 kommer att fortsätta att fyllas och förstärkas med personal, materiel och förnödenheter även efter 2030. Krigsorganisationen behöver i vissa avseenden byggas upp i ett tioårigt perspektiv med hänsyn till långa ledtider för försörjningen av personal, materiel och infrastruktur. Utskottet konstaterar att denna bedömning är i linje med Försvarsmaktens förslag om utvecklingen för armén 2025–2035. Utskottet delar Försvarsmaktens och regeringens bedömning att Försvarsberedningens förslag inte kan genomföras i sin helhet inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar eller de produktions-förutsättningar som råder.
Stärkt förmåga och ökad takt inom det civila försvaret
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja regeringens förslag om mål för det civila försvaret som bland annat innebär att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära förvaret, skydda civilbefolkningen samt upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar. Utskottet delar även bedömningen att man måste öka takten i utvecklingen och stärka förmågan att exempelvis skapa förutsägbarhet och långsiktighet, särskilt inom viktiga samhällsfunktioner som transporter, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg. Störningar i dessa samhällsfunktioner får redan i fredstid allvarliga konsekvenser.
Förmågan till samordning, ledning och planering i det civila försvaret behöver stärkas och utskottet ser även fram emot att följa hur de föreslagna förändringarna av exempelvis MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan förtydliga och förstärka myndighetens uppdrag och roll inom det civila försvaret.
Utskottet har tidigare påtalat vikten av uppföljning och välkomnar regeringens förslag om att införa en ekonomisk planeringsram som ska ligga till grund för finansieringen av det civila försvaret. Detta ska höja ambitionen, främja transparens och säkerställa att avsedd effekt uppnås och att offentliga medel används effektivt. Styrning och uppföljning kan ske med utgångspunkt i denna planeringsram.
Reservationer
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centern och Miljöpartiet har reserverat sig mot olika delar i utskottets förslag till beslut om totalpropositionen.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är tisdagen den 17 december 2024. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Dokument
Försvarsutskottets betänkande 2024/25: FöU2 Totalförsvaret 2025–2030 (Publiceras 12 december)
Ledamöter
Kontaktperson för media
Anna Sundberg, föredragande försvarsutskottet, telefon 08- 786 42 58, e-post anna.sundberg@riksdagen.se