Forskningsdag med fokus på hur riksdagen kan möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning
Publicerad:
Den 8 juni anordnades riksdagens forskningsdag för tredje året i rad. Talman Andreas Norlén stod värd för dagen som handlade om hur riksdagen kan möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning.
Under förmiddagen höll riksdagens utskott interna seminarier med inbjudna forskare inom ämnesområden som utskotten själva valt. Därefter hölls det gemensamma och öppna seminariet Att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning som inleddes med ett anförande av talman Andreas Norlén.
Öppet seminarium om utskottens arbetssätt i en komplex framtid
Energisystem, klimatförändringar, samhällsberedskap och hållbar social välfärd är exempel på komplexa samhällsutmaningar som berör olika politikområden och som riksdagen har att hantera. Beslutsfattare behöver förhålla sig till osäkerhet inom sektorsövergripande samhällsutmaningar mer och mer, ofta med långa tidshorisonter, men med utgångspunkt i kunskap och forskning. Frågeställningar som stod i fokus för seminariet var i vilken utsträckning riksdagens utskott borde arbeta på ett mer övergripande sätt eller med bredare systemanalys som beslutsunderlag.
Det öppna seminariet gästades av Göran Enander, ordförande i Kommittén för tillämpad systemanalys, Henrik Carlsen, forskningsledare, Stockholm Environment Institute, Anna Krook-Riekkola, biträdande professor, Luleå tekniska universitet, Johan Quist, docent, Karlstads universitet och Berit Arheimer, professor, SMHI. Moderator var Hans Ellegren, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.
Webb-tv
Seminariet går att se i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Riksdagens forskningsdag: Att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning
Talmannens inledningsanförande
8 juni 2023
Ärade ledamöter,
Ärade gäster,
Mina damer och herrar,
Varmt välkomna till detta seminarium som utgör den andra delen av riksdagens forskningsdag!
Den första delen har som bekant utgjorts av möten där respektive utskott här i riksdagen har samtalat med en eller flera forskare om ett ämne som utskottet valt inom sitt beredningsområde. Jag tror och hoppas att de utbytena har varit berikande och intressanta. Jag tog initiativ till riksdagens årliga forskningsdag för att ge riksdagens ledamöter möjlighet att ta del av ny kunskap och för att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och parlamentariskt beslutsfattande. Jag vet också att forskare sätter värde på att möta politiker för att diskutera sina resultat. Forskningsdagen genomförs nu för tredje gången och jag tycker vi kan konstatera att vi nu har etablerat en ny tradition.
Riksdagen fattar varje år tusentals beslut som påverkar vårt samhälle. För välgrundade beslut behövs ett samspel mellan forskning och politik, och riksdagen engagerar sig på flera olika sätt för att det samspelet ska fungera så bra som möjligt. Utöver kontakter med forskning och forskare i det dagliga arbetet har riksdagen flera återkommande arrangemang som syftar till att förena politik och vetenskap. Den här dagen med det här seminariet är ett exempel. De aktiviteter som Föreningen riksdagsledamöter och forskare, Rifo, bjuder in till är ett annat. Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien anordnar också återkommande evenemang. Själv har jag närvarat vid akademiska högtider på olika lärosäten och vid flera av de kungliga akademiernas högtidssammankomster för att på ett symboliskt plan markera mitt och riksdagens stöd och engagemang för vetenskap, forskning och bildning.
Temat för dagens seminarium är ”Att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning”.
Energisystem, klimatförändringar, samhällsberedskap och hållbar social välfärd är exempel på komplexa samhällsutmaningar som berör olika politikområden och som riksdagen har att hantera. Alltmer behöver beslutfattare förhålla sig till osäkerhet inom sektorsövergripande samhällsutmaningar, ofta med långa tidshorisonter, och det behöver ske med utgångspunkt i den kunskap som forskningen ger oss.
Snart ska ni få ta del av ett spännande program. I vilken utsträckning borde riksdagens utskott arbeta på ett mer övergripande sätt eller med bredare systemanalys som beslutsunderlag? Vilka förutsättningar finns i dag och behövs dessa utvecklas? Det är frågeställningar som står i fokus för detta seminarium.
Det säger sig självt att aktuell kunskap är en förutsättning för framgångsrikt beslutsfattande. Politik och vetenskap är till ömsesidig nytta för varandra. I riksdagen är det viktigt att politik och vetenskap erfarenhet och nytänkande kan mötas, och jag tror att det behöver ske med ömsesidig respekt och ödmjukhet inför varandras olika roller och erfarenheter. Genom väl underbyggda beslut kan förtroendet för det politiska systemet öka och det gynnar vår demokrati.
Det finns också ett annat demokratiskt perspektiv på forskningsfrågorna. Det framgår av regeringsformen att det ska finnas lagbestämmelser om forskningens frihet och våren 2021 beslutade riksdagen att införa en allmän bestämmelse om akademisk frihet i högskolelagen. Varje forskares rätt att fritt välja forskningsämne och forskningsmetod samt att fritt publicera forskningsresultat är en av de byggstenar som skapar vår demokrati och i länder där den akademiska friheten kringskärs är själva demokratin i fara.
Seminariedeltagare,
Att kunna lyfta blicken och se saker ur nya perspektiv tror jag är viktigt både inom politiken och inom forskningen. Som en av Sveriges nobelpristagare, Tomas Tranströmer, skrev i ”Preludier II”:
”Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.”
Jag ser fram emot fruktbara utbyten mellan vetenskapen och politiken under det här seminariet och lämnar härmed över till vår moderator Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.
Utskottens seminarier
Riksdagens utskott arrangerar seminarier kring olika frågor som berör respektive utskott. Här följer en förteckning över de seminarier som respektive utskott arrangerade samt vilka forskare som deltog i dessa seminarier.
Arbetsmarknadsutskottet: Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden och arbetsmiljön.
- David Seim, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
- Jessica Lindblom, docent i informationsteknologi, Uppsala universitet
Civilutskottet: Trygghet, med avseende på bostäder och samhällsplanering.
- Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier, KTH
- Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Finansutskottet: Samspel för stabilitet - rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik.
- Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Stockholms universitet
Konstitutionsutskottet: Demonstrationsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet – gränser och dilemman.
- Olof Wilske, lektor konstitutionell rätt, Uppsala universitet
- Per Bauhn, professor em. praktisk filosofi, Linnéuniversitetet
- Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Kulturutskottet: Skydd av svenskt kulturarv vid höjd beredskap och krig.
- Anna McWilliams, fil.dr, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut
- Maths Isacson, professor ekonomisk historia, Uppsala universitet
Miljö- och jordbruksutskottet: Klimatanpassning och skogen.
- Urban Nilsson, professor i skogsskötsel, SLU
- Johan Sonesson, senior forskare, Skogforsk
Näringsutskottet: Effektiva och transparenta tillståndsprocesser.
- Martina Söderström, divisionschef Environment & Planning, Sweco Katarina Malaga, doktor inom kemisk- och mekanisk nedbrytning av byggmaterial och professor inom hållbart byggande, RISE
- Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH
Skatteutskottet: Ett skattesystem för Sverige i en global värld.
- Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet
Socialförsäkringsutskottet: Föräldraförsäkringens betydelse för den mentala hälsan.
- Sol P. Juarez, docent i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
- Helena Honkaniemi-Hoppe, fil.dr. folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
- Amy Heshmati, doktorand, folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Socialutskottet: Brottsförebyggande sociala insatser
- Marie Torstensson Levander, professor i hälsa och samhälle med inriktning mot kriminologi, Malmö universitet
- Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete med inriktning mot barn, unga och familj, Linnéuniversitetet
- Sabina Kapetanovic, lektor i psykologi, Högskolan Väst
Trafikutskottet: AI:s påverkan på samhällets digitalisering generellt och transportsektorn i synnerhet
- Fredrik Heintz, professor i datavetenskap, Linköpings universitet
- Anna Pernestål, föreståndare för Integrated transport research lab, KTH
Utbildningsutskottet: Hjärnans utveckling och lärandeprocessen
- Bert Jonsson, professor i beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet
- Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Ann-Christin Hartman, enhetschef Styrdokumentsutveckling, Skolverket
Utrikesutskottet och Försvarsutskottet: Ryskt och kinesiskt inflytande i Afrika
- Carl Michael Gräns, tidigare ambassadör, senior analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut
- Johan Englund, fil. dr., forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut
- Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut
- Olivier Milland, senior analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut