Aktuellt

Beslut i korthet

• Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  5 (32 minuter)

  Justering

  2026-11-05

  Datum

  2026-11-05

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:KU6

  Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6)

  Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.

  Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
  • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
  • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

  Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Grundlagsändringar om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU7)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-11-05

  Datum

  2026-11-05

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:KU7

  Grundlagsändringar om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU7)

  Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Beslutet är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

  Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
  • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
  • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU8)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-11-05

  Datum

  2026-11-05

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:KU8

  Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU8)

  Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Ändringen handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringen i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

  Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

  Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Ja till grundlagsändringar om abort, medborgarskap och föreningsfrihet (KU9)

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  18 (90 minuter)

  Justering

  2026-11-05

  Datum

  2026-11-05

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:KU9

  Ja till grundlagsändringar om abort, medborgarskap och föreningsfrihet (KU9)

  Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att

  • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet
  • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
  • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Ja till nya bestämmelser om kemikalier och avfall (MJU3)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-11-05

  Datum

  2026-11-06

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:MJU3

  Ja till nya bestämmelser om kemikalier och avfall (MJU3)

  Riksdagen sade ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU-regler om kemikalier och avfall. Förslagen gäller tre EU-förordningar.

  Den ena förordningen, CLP-förordningen, handlar om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. De två andra är nya EU-förordningar som handlar om avfallstransporter och förpackningar.

  Beslutet innebär bland annat att överträdelser av ett antal krav i CLP-förordningen blir straffbelagda. Dessutom ska tillsynsmyndigheten i vissa fall kunna fatta beslut om att hålla kvar eller omhänderta avfall.

  De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2027.

• Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel (SkU2)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-11-03

  Datum

  2026-11-03

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:SkU2

  Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel (SkU2)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen (momslagen), men med vissa redaktionella ändringar. De flesta ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till EU:s mervärdesskattedirektiv.

  Ändringarna gäller bland annat reglerna om gränsöverskridande handel och de tre särskilda ordningarna: tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen.

  Ändringarna handlar om

  • att genomföra mindre utökningar av tillämpningsområdet för tredjelands- och unionsordningen
  • nya regler för redovisning av utgående skatt inom de särskilda ordningarna och för beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor genom ett elektroniskt gränssnitt
  • förtydliganden och mindre ändringar.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SkU3)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  4

  Anföranden och repliker

  11 (49 minuter)

  Justering

  2026-11-03

  Datum

  2026-11-03

  Bordläggning

  2026-11-10

  Debatt

  2026-11-11

  Beslut

  2026-11-11

  Betänkande 2026/27:SkU3

  Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SkU3)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för Skatteverket att upptäcka fusk och arbetslivskriminalitet i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

  Förslaget innebär bland annat att uppgifterna i en begäran om utbetalning lämnas på heder och samvete. Utförare ska även i sin begäran om utbetalning ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats för hushållsarbete eller installation av grön teknik.

  Dessutom ska vissa ytterligare uppgifter registreras i personalliggaren, och Skatteverket ska få genomföra kontrollbesök för ett nytt ändamål. Uppgifter i en elektronisk personalliggare ska kunna överföras elektroniskt till Skatteverket.

  Det införs vidare en möjlighet till efterbeskattning om det tagits ett beslut om återbetalning i ett ärende gällande skattereduktion för hushållsarbete eller installation av grön teknik.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tas bort (FiU7)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Anföranden och repliker

  2 (10 minuter)

  Justering

  2026-10-20

  Datum

  2026-10-21

  Bordläggning

  2026-11-03

  Debatt

  2026-11-04

  Beslut

  2026-11-04

  Betänkande 2026/27:FiU7

  Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tas bort (FiU7)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto.

  Förslaget innebär att myndighetens verksamhet renodlas till de huvudsakliga kärnuppgifterna att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

  Som en följd av att systemet avvecklas genomförs även ändringar i bland annat lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  8 (40 minuter)

  Justering

  2026-10-22

  Datum

  2026-10-22

  Bordläggning

  2026-11-03

  Debatt

  2026-11-04

  Beslut

  2026-11-04

  Betänkande 2026/27:FöU2

  Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret i syfte att stärka dess uthållighet. Exempelvis ska värnplikten bli förlängd och antalet beredskapstjänstgöringsdagar utökas, vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att värnpliktiga som nått den övre åldersgränsen för värnplikt, som är 47 år, ska fortsatt ha tjänstgöringsplikt om de har blivit inkallade till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Justitieombudsmännens konstitutionella ställning stärks i grundlagen (KU2)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  2 (7 minuter)

  Justering

  2026-10-22

  Datum

  2026-10-23

  Bordläggning

  2026-11-03

  Debatt

  2026-11-04

  Beslut

  2026-11-04

  Betänkande 2026/27:KU2

  Justitieombudsmännens konstitutionella ställning stärks i grundlagen (KU2)

  Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i regeringsformen. Ändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringen i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Enligt den nya regeln ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning.

  Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.

  Riksdagen sa också ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp ska bli tydligare (KU3)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-10-22

  Datum

  2026-10-23

  Bordläggning

  2026-11-03

  Debatt

  2026-11-04

  Beslut

  2026-11-04

  Betänkande 2026/27:KU3

  Grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp ska bli tydligare (KU3)

  Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen som bland annat handlar om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras också som tryckfrihetsbrott och som yttrandefrihetsbrott. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringen i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att

  • förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras
  • det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld
  • enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4)

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  8 (47 minuter)

  Justering

  2026-10-22

  Datum

  2026-10-23

  Bordläggning

  2026-11-03

  Debatt

  2026-11-04

  Beslut

  2026-11-04

  Betänkande 2026/27:KU4

  Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4)

  Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

  Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

  Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

  Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.

  Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

• Regeringen ska kunna besluta om ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft (FiU12)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  2 (10 minuter)

  Justering

  2026-10-20

  Datum

  2026-10-20

  Bordläggning

  2026-10-20

  Debatt

  2026-10-21

  Beslut

  2026-10-21

  Betänkande 2026/27:FiU12

  Regeringen ska kunna besluta om ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft (FiU12)

  Riksdagen beslutade om en ändring i statens budget för 2026. Ändringen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får rätt att för statens räkning ingå ekonomiska åtaganden i avtal om beräkningskraft, det vill säga hantering och beräkning av stora datamängder.

  Beslutet syftar till att göra det möjligt för Sverige att skyndsamt och effektivt delta i den europeiska satsningen på avancerad AI-infrastruktur samt att säkerställa tillgång till strategiskt viktig beräkningskapacitet för forskning, innovation, näringsliv och offentlig sektor. Detta för att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro HPC JU) nu upphandlar så kallade AI-gigafabriker. Det vill säga stora anläggningar för utveckling, träning och drift av avancerade AI-system.

  Euro HPC JU är ett europeiskt initiativ som syftar till att AI-gigafabriker ska kunna etableras i Europa. Deltagande medlemsstater förbinder sig att i förväg medfinansiera upphandlingar i utbyte mot att få tillgång till framtida beräkningskraft från dessa anläggningar. För svensk del innebär det ett åtagande om att bidra med upp till totalt 50 miljoner euro under en femårsperiod, med möjlighet till ytterligare frivilliga åtaganden.

  Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

• Ändringar i lagstiftning om arresteringsorder (JuU2)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-10-20

  Datum

  2026-10-20

  Bordläggning

  2026-10-20

  Debatt

  2026-10-21

  Beslut

  2026-10-21

  Betänkande 2026/27:JuU2

  Ändringar i lagstiftning om arresteringsorder (JuU2)

  Regeringen har föreslagit lagändringar som rör överlämnande från Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Inom EU och Norden kan en arresteringsorder utfärdas när en person misstänks för brott eller har dömts till en frihetsberövande påföljd men inte kan påträffas i det aktuella landet. Om den eftersökta personen därefter påträffas i Sverige ska svenska myndigheter gripa personen och pröva om ett överlämnade ska ske.

  De regler som styr denna process ska justeras för att bättre motsvara EU-regleringen på området. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • En eftersökt person som misstänks för brott och som påträffas i Sverige ska på begäran av det land som utfärdat arresteringsordern antingen kunna förhöras i Sverige eller överföras tillfälligt till det land som utfärdat arresteringsordern.
  • Om den eftersökta personen skyddats av privilegier eller immunitet i Sverige – det vill säga inte kunnat hållas straffrättsligt ansvarig för vissa typer av gärningar – ska de tidsfrister som gäller för ett ärende om överlämnande räknas från det att tingsrätten fått information om att privilegierna eller immuniteten upphört.
  • Den utfärdande staten måste samtycka om en svensk domstol ska få vägra att överlämna en eftersökt person och i stället låta honom eller henne avtjäna en frihetsberövande påföljd i Sverige.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

• Kritik mot EU-förslag om att framtidssäkra elräkningar i unionen (NU8)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  1 (3 minuter)

  Justering

  2026-10-15

  Datum

  2026-10-15

  Bordläggning

  2026-10-20

  Debatt

  2026-10-21

  Beslut

  2026-10-21

  Utlåtande 2026/27:NU8

  Kritik mot EU-förslag om att framtidssäkra elräkningar i unionen (NU8)

  Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att säkerställa att framtida elräkningar ska vara överkomliga för slutkunderna i unionen. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om medlemsländerna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

  Riksdagen anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och har invändningar mot de delar av förslagen som handlar om elnätstariffer och regler om energibeskattning. Elnätstariffen används för att bestämma det pris kunder betalar för anslutning till och användning av elnätet. Riksdagen bedömer att EU-kommissionen i dessa delar inte i tillräcklig utsträckning har visat att målen inte kan uppnås av medlemsländerna själva. Därför beslutade riksdagen att invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.

• Kritik mot EU-förslag om att förenkla unionens ramverk för direkt beskattning (SkU9)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  3 (14 minuter)

  Justering

  2026-10-15

  Datum

  2026-10-15

  Bordläggning

  2026-10-20

  Debatt

  2026-10-21

  Beslut

  2026-10-21

  Utlåtande 2026/27:SkU9

  Kritik mot EU-förslag om att förenkla unionens ramverk för direkt beskattning (SkU9)

  EU-kommissionen har lagt fram ett direktivförslag som syftar till att förenkla unionens ramverk för direkt beskattning och stöd till EU:s tillväxt och konkurrenskraft.

  Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

  Riksdagen anser att lagförslaget i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att kommissionen inte har visat att det angivna målet om förenkling inte kan uppnås genom åtgärder på nationell nivå och att den föreslagna harmoniseringen av reglerna om avdrag för kostnader för forskning och utveckling därför är nödvändig för att uppnå målet. När det gäller övriga förslag som innebär inskränkningar av medlemsstaternas handlingsutrymme inom ramen för befintliga minimidirektiv anser riksdagen att kommissionen inte tillräckligt tydligt har visat att dessa inskränkningar utgör riktade ändringar som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet om förenkling.

  Riksdagen kommer lämna dessa synpunkter på delar av förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.