Nya åtgärder för miljömålen

Herr talman! Jens Holm har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att alla miljömålen, inklusive generationsmålet, ska uppnås.

Regeringen har, precis som Jens Holm nämner, gjort en historisk satsning på klimat och naturvård. Initiativ har tagits på alla nivåer i samhället, och nya styrmedel är på plats. Det är positivt. Samtidigt finns stora behov av ytterligare åtgärder för att ställa om samhället och uppfylla miljömålen. Regeringen vill öka takten i genomförandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det tar ofta lång tid från det att en åtgärd vidtas till det att vi kan mäta effekten i miljön. Därför kan vi ännu inte se den fullständiga effekten som regeringens politik har fått på vår natur och vårt klimat. Som Jens Holm nämner finns det flera positiva trender att observera, inte minst för miljökvalitetsmålen Frisk luft och Bara naturlig försurning.

Jag vill lyfta fram några av de satsningar som regeringen gör för att miljömålen ska nås.

Klimatet är en prioriterad fråga för regeringen. Ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk har överlämnats till riksdagen. Det innehåller förslag på nya mål, en klimatlag och inrättandet av ett klimatpolitiskt råd.

Genom initiativet Fossilfritt Sverige har regeringen skapat en plattform för dialog och samarbete för att underlätta för näringsliv, kommuner, regioner och organisationer att genomföra klimatåtgärder.

Sedan 2015 har 1,3 miljarder kronor delats ut i stöd till lokala klimatinvesteringar. Fram till 2020 kommer ytterligare 700 miljoner per år att fördelas i regeringens satsning Klimatklivet. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att ytterligare 500 miljoner satsas 2017.

Regeringen har också tagit fram två viktiga förslag för att nå målet om 70 procents minskning av utsläppen från inrikes transporter senast 2030: bränslebytet och bonus-malus för lätta fordon. Förslagen är nu ute på remiss.

För att främja hållbara stadsmiljöer erbjuder regeringen statlig medfinansiering till kommuner och landsting för lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik och i cykelinfrastruktur, så kallade stadsmiljöavtal. Regeringens satsning på stadsmiljöavtal uppgår i år till 750 miljoner kronor och för 2018 till 1 miljard.

Regeringen arbetar aktivt för att vi ska ta steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi, bland annat i ett samverkansprogram. Regeringen har även vidtagit åtgärder för att öka återanvändningen, bland annat genom sänkt mervärdesskatt på reparationer av till exempel cyklar, skor, lädervaror och kläder, samt infört en skattereduktion för reparation av vitvaror.

Giftfria kretslopp och en giftfri vardag främjas genom en bred palett av styrmedel och satsningar, inklusive kemikalieskatt, kartläggning av farliga ämnen och stöd till substitution.

Stora satsningar har gjorts för skydd och skötsel av värdefull natur. Regeringen har höjt anslagen från ca 1,4 miljarder kronor under 2014 till ca 2,3 miljarder från 2016 och framåt. Det är en tydlig ambitionshöjning som också skapar arbetstillfällen, inte minst på landsbygden.

Antalet beslut om naturreservat ökade från 153 beslut under 2015 till 272 under 2016. Sverige nådde i december 2016 arealmålet om att skydda 10 procent av svenska havsområden till 2020.

Det är samtidigt tydligt att mycket arbete återstår. Regeringen kommer att fortsätta att integrera klimat och miljö i andra politikområden och arbeta för att fler nödvändiga åtgärder vidtas så att vi tillsammans tar steg efter steg för att nå miljömålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på min interpellation. Jag tycker att detta är en viktig fråga. Vi har ju 16 miljökvalitetsmål samt ett övergripande generationsmål, som handlar om att de stora miljöfrågorna ska vara lösta när vi lämnar över världen till kommande generationer. Vi ska inte heller exportera våra miljöproblem till andra länder.

Miljömålen handlar om extremt viktiga frågor såsom levande skogar, att ingen övergödning ska förekomma, en giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv och begränsad klimatpåverkan. I bästa fall når vi 2 av dessa 16 miljömål, enligt Naturvårdsverkets senaste inventering.

Jag tycker att det är rätt strategi att alla miljömål måste nås, och regeringen har gjort många bra och viktiga satsningar, till exempel i sin budget. Allt det som miljöministern räknade upp är sådant som vi i Vänsterpartiet helt står bakom.

Det tas alltså steg i rätt riktning, men tyvärr räcker inte detta, och jag vill att den här debatten ska handla om det.

Tidigare har jag tagit upp frågan om inventering av nyckelbiotoper. Tanken var att vi i dag skulle ha en debatt om stoppet för inventering av nyckelbiotoper i skogen. En nyckelbiotop är ett område med väldigt värdefull natur. Det arbetet har Skogsstyrelsen nu avbrutit, vilket jag tycker är ett slag mot till exempel miljömålet Levande skogar.

Miljöministern sa att hon och jag skulle ha den debatten här och nu i denna kammare. För två dagar sedan fick jag dock besked om att miljöministern hade ställt in debatten, som nu i stället ska äga rum den 30 maj, om jag har förstått det rätt,

Herr talman! Jag lämnade in min interpellation den 13 mars. Jag tycker att det är under all kritik att det tar över två månader innan vi kan ha en debatt i detta viktiga ämne. Jag vill höra från miljöministern varför det dröjer så länge.

Och är det inte så att viktiga nyckelbiotoper ska inventeras och registreras i Sverige? En registrering av dem sker nämligen inte nu, även om Skogsstyrelsen har kommit med ett nytt förslag. Den frågan vill jag ha svar på.

Vad gäller miljömålet Levande skogar finns det mycket mer som skulle kunna göras. Det är bra att vi skyddar mer skog nu - det är fantastiskt med 276 naturreservat. Men det behövs mer resurser till skydd. Ett sätt som man skulle kunna göra detta på är genom att införa en avgift på slutavverkning - en liten avgift som får finansiera byggandet och utvecklandet av nya skyddade områden. Detta skulle vara en så kallad naturvårdsavgift.

Jag undrar om regeringen är intresserad av att införa en sådan. Det skulle vara ett konkret sätt att finansiera ökat skydd.

Vad gäller skogen tycker jag också att det är märkligt att vi inte har några sanktionsavgifter för dem som bryter mot skogsvårdslagen. Är ministern beredd att införa sanktionsavgifter mot dem som bryter mot skogsvårdslagen?

Avslutningsvis vill jag säga några ord om det viktiga miljömålet Hav i balans. Vi har ju ett antal marina naturreservat, och i de flesta av dem får man bottentråla. Borde vi inte kunna införa ett förbud mot bottentrålning, Karolina Skog, åtminstone i de marina reservaten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag börjar med att kommentera frågan om den andra interpellationen och om debatten som vi har skjutit fram.

Det som hände nära inpå denna debatt var att Skogsstyrelsen fattade ett beslut som delvis ändrade det tidigare beslutet. Som underlag till det hade vi endast ett kort pressmeddelande.

Jag och landsbygdsministern kallade därför i förrgår upp generaldirektören till oss för att få information om det senaste beslutet. Jag har inte hunnit förbereda debatten sedan dess.

Jag uppfattade det som angeläget att vi debatterar utifrån det senaste beslutet, så att vi inte i debatten behöver vara osäkra på vad som händer. Jag ser fram emot att ha den debatten vid ett senare tillfälle.

För att kunna skydda våra skogar, bland annat, behöver vi två delar. Den första delen gäller att vi behöver skydda skog. I denna del pågår ett oerhört intensivt arbete där mer skog blir skyddad. Den andra delen gäller att vi tar hand om den skog som skyddas på ett bättre sätt, både för naturens egen skull och så att den blir tillgänglig för människor att vara i.

Vi behöver också ett hållbart skogsbruk. För att forma det sker nu ett samverkansarbete för att samla olika intressenter runt en ny skogspolitik för framtiden. Denna skogspolitik ska väga in såväl bioekonomi och naturskydd som den tekniska utveckling som sker i skogsbruket.

Ledamoten Jens Holm ville att denna diskussion skulle handla om framtiden. När jag granskar oppositionens budgetar, som har presenterats de senaste dagarna, kan jag konstatera att jag tror att det viktigaste för att vi ska ha någon möjlighet att nå miljömålen i Sverige är att det även framöver är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som tillsammans formulerar den budget som beslutas om i denna kammare.

Vi behöver detta för att få en aktiv miljöpolitik, som steg för steg arbetar mot miljömålen. Om vi skulle arbeta utifrån de budgetar som oppositionen presenterar skulle en förändring i den delen handla om att stoppa mycket av det pågående arbetet och backa vissa av de viktiga processer som pågår.

Det är otroligt viktigt att vi har en långsiktig politik som arbetar mot målen och inte använder miljömålen som någon form av fernissa utan tar dem på djupaste allvar. Det menar jag att regeringen gör, och det är också en viktig bas för vårt samarbete med Vänsterpartiet.

Behoven framöver handlar mycket om att integrera miljöarbetet på alla politikområden. En viktig del i detta är Miljömålsrådets arbete, där vi har samlat en stor grupp generaldirektörer som tillsammans ser över vad respektive myndighet behöver göra var för sig och i samverkan för att deras ordinarie verksamheter ska användas för att vi ska nå miljömålen. Där har vi den stora kraften. Pengarna som finns ute i våra myndigheter nu och alla styrmedel som finns behöver skruvas stegvis, så att vi får en omställning av samhället som är anpassad till miljömålen. Utöver det kommer vi fortsatt att behöva göra nya satsningar och hitta nya styrmedel.

Miljömålsberedningens arbete är en viktig grund och bas för mitt arbete. Där har man konstaterat att det behövs nya styrmedel, och jag hoppas verkligen att den enighet som fanns i Miljömålsberedningen också kan finnas när det blir dags för skarpa beslut om vilka styrmedel vi ska ha och hur de ska utformas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är bra att miljöministern talar om nya styrmedel, för det är verkligen det som behövs. Vi kan inte sitta med armarna i kors, slå oss till ro och tycka att det är bra som det är. Ministern har mindre än två år kvar som minister, för vad som händer efter valet vet vi som bekant inte. Därför tycker jag att det är brådskande.

Jag tog upp ett antal konkreta förslag som jag gärna vill ha svar på. Nu vet vi att debatten om nyckelbiotoper kommer senare, så vi tar den då. Men en naturvårdsavgift på avverkningar, som direkt skulle finansiera ökat skydd av skog, är ett konkret exempel. En sanktionsavgift för dem som bryter mot skogsvårdslagen är ett annat. Inom vilken annan verksamhet tillåter man industrin och utövarna att begå brott och göra fel utan några sanktioner? Men så är det faktiskt inom skogsbruket, även om de flesta skogsägare och -brukare förstås inte bryter mot lagar. Men här tror jag att det behövs en skärpning.

Jag skulle kunna ta ett förslag till, och det gäller blyammunition inom jakt i Sverige. Det kom en ny rapport från svenska forskare som pekar på att kungsörnar har stora mängder av bly i sig, och det har de fått genom att de ofta äter inälvor och kadaver, djur som har blivit skjutna vid jakt i Sverige. Djuren har blivit skjutna med blykulor, och blyet sprids i våra skogar och marker.

Jag frågade dig, Karolina Skog, om det inte vore dags att införa ett förbud mot blyammunition, men jag fick inget vettigt svar, tycker jag. Ett förbud mot blyammunition skulle innebära konkreta steg mot att lösa fler miljömål som vi inte når i dag, till exempel Giftfri miljö, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Är ministern beredd att lägga fram ett konkret förslag om förbud mot blyammunition?

Jag tog också upp frågan om bottentrålning och i synnerhet i naturreservat. Det kan väl inte vara så att vi tillåter det i våra marina reservat, Karolina Skog?

Avslutningsvis, herr talman, tror jag inte att vi kommer att kunna lösa de stora utmaningarna, och i synnerhet inte det så kallade generationsmålet, om vi inte gör något åt vår konsumtion. Vi sätter ju upp mål för utsläpp på alla andra områden. Men kött som vi konsumerar kan vara producerat i Brasilien, och bilar, mobiltelefoner etcetera som vi konsumerar i allt högre hastighet i Sverige och västvärlden produceras i Kina och Indien, och utsläppen sker där. Det finns inga som helst styrmedel för att komma till rätta med det. Det finns inga konkreta mätbara mål som man kan följa upp för de konsumtionsrelaterade utsläppen. Ändå vet vi att dessa utsläpp är minst lika stora som de utsläpp som sker här och nu i Sverige.

Ministern nämnde Miljömålsberedningen, där jag var Vänsterpartiets representant. Vad gäller de konsumtionsbaserade utsläppen sa vi att det står varje regering fritt att lägga fram konkreta mål för området, men något sådant har regeringen än så länge inte lagt fram. Jag skulle vilja veta om regeringen kommer att lägga fram ett konkret mål för de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen och hur de ska kunna minskas.

Herr talman! Jag konstaterade i mitt förra inlägg att det viktigaste för att vi ska ha ett fortsatt miljöarbete är att vi framför allt har ett budgetunderlag i riksdagen med den verkliga ambitionen att vi ska ha ett konkret och pågående miljöarbete, och Jens Holm har ett antal förslag som är just budgetrelaterade. Jag välkomnar verkligen att Vänsterpartiet kommer med den typen av konkreta förslag i budgetdiskussionerna, men de får faktiskt tas där. Jag förbereder självklart också förslag om hur vi ska flytta fram miljöpositionerna i mandatperiodens sista budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om fiske i skyddade områden är tyvärr oerhört komplicerad, för vi har ett nationellt mandat i Sverige att skydda marina områden, hav, men fiskeripolitiken är ju EU-gemensam. Därför finns det inte, som vid skyddat område på land, några automatiska kopplingar mellan beslut om skydd och, i det här fallet, hur man får fiska i området.

Vi har nu fattat ett antal stora och viktiga beslut om att skydda mer hav i Sveriges zoner. Nu startar ett arbete som handlar om bruk i form av förvaltningsplaner.

Det pågår också ett gediget arbete om hur vi ska använda de områden som är skyddade sedan tidigare, och vi har fattat ett viktigt beslut rörande Bratten, där fisket nu är reglerat. Att ta fram ett sådant beslut tar flera år av samverkansprocesser med näringen och inte minst med andra länder som har fiskerättigheter i det aktuella området, och det krävs för att vi ska kunna fatta beslut om fisket i skyddade områden, oavsett skyddsform. Det är tidsödande, men det är viktigt att vi upprätthåller tempot i arbetet. Som sagt var beslutet angående Bratten ett genombrott. Man hittade en ny metod för att komma fram till den här typen av beslut och underlag så att vi kan reglera fisket. Nu har vi det på plats, så vi kan systematiskt gå igenom de skyddade områdena. Men det kommer att ta tid eftersom det kräver väldigt mycket samverkan. Men regeringen är tydlig med att detta arbete ska pågå, så att vi får ett bättre reellt skydd för både fisken och bottnarna i de skyddade områdena.

Jag är glad att Jens Holm också tar upp konsumtionens effekt på möjligheten att nå miljömålen. Vi hade för första gången i vårbudgeten, som presenterades för riksdagen, en miljöbilaga. Den fokuserar på de områden där vi har mest kvar att göra. Vi väljer att ta oss an de svåraste områdena, och ett av dem är de konsumtionsbaserade utsläppen.

Det är första gången vi har en produkt som systematiskt tar sig an den frågan. Där konstaterar man att utsläppen från det vi importerar är större än de utsläpp som sker i Sverige. Det visar på vikten av att vi verkligen fortsätter att arbeta med detta.

Man konstaterar också att det kvarstår mycket metodarbete innan vi kan hitta ett systematiskt arbete i frågan. Men att frågan nu finns med i miljöbilagan innebär att vi har startat arbetet och flyttat det flera steg framåt, så kanske kommer vi vid någon tidpunkt att ha nog med information och en metod som gör att det finns grund för att fatta beslut om ett nationellt mål i frågan.

Herr talman! Jag fick en del svar på mina frågor, och det tackar jag för.

Vad gäller de konsumtionsbaserade utsläppen är de, precis som ministern säger, faktiskt större än de som sker på svenskt territorium.

Det är bra att det finns en bilaga, och det är bra att regeringen också har en strategi för hållbar konsumtion. Men jag tror att det behövs mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska vi kunna komma till rätta med de stora utsläpp som i dag flyger under radarn behövs det ett mål som är mätbart och uppföljningsbart, precis som vi har ett mål för de utsläpp som sker på svensk mark. Vi behöver förstås också ett beslut om hur mycket vi vill att dessa utsläpp ska minska. Det står regeringen helt fritt att när som helst lägga fram ett sådant etappmål, till exempel inom ramen för miljömålssystemet.

Jag ställde tidigare en fråga om sanktionsavgifter för dem som bryter mot skogsvårdslagen. Jag fick inget svar på den, men ministern har chans att ge ett svar.

Jag fick inte heller svar på frågan om blyammunition. Ministern har svarat mig skriftligen, men jag tyckte inte att det var ett svar på min konkreta fråga. Det kan väl inte vara så att bly ska spridas till örnar och andra djur som lever i vår natur? Vi vet att vi kan komma till rätta med detta genom att förbjuda bly i ammunition så att annan ammunition får användas.

Herr talman! Vänsterpartiet kommer inte bara att backa upp konkreta förslag som bidrar till att lösa vår tids stora ödesfrågor, i synnerhet miljömålen, utan vi kommer att driva på aktivt så att tempot skruvas upp i frågan och det blir fler konkreta beslut och åtgärder.

Herr talman! Det är viktigt att vi regelbundet i kammaren diskuterar arbetet med att nå miljömålen och om och om igen tydligt slår fast att ambitionen är att de ska nås.

Det är ett långsiktigt och enträget arbete, inte minst eftersom tiden mellan att besluta om ett styrmedel och att detta styrmedel får effekt på miljön är lång.

Vi vet mycket om tillståndet för miljön i Sverige. Vi har det väl förspänt eftersom vi har en fantastiskt god miljöövervakning med mycket information. Vi vet exempelvis vilka effekter spridningen av bly har på däggdjur och annat, och bly är ett mycket farligt ämne. Vi har också ett antal metoder för att agera.

När det gäller kemikalier är den viktigaste substitution, alltså att man tillsammans med näringslivet hittar alternativa metoder så att man senare kan gå fram med ett förbud om det behövs. Det är viktigt vad gäller ammunition men också generellt för produkter vi producerar.

Det är också alltid värt att kommentera att det i arbetet med denna förändring, i substitutionsarbetet, i kemikaliearbetet, i arbetet med att hitta bättre bränslen, hållbara fossilfria bränslen till våra transporter, i arbetet med att utveckla ny teknik och i arbetet med hur vi ska bygga städer och tätorter hållbara finns enorma möjligheter för Sverige som land, för vårt näringsliv och för vår generella kunskapsutveckling. Även här har vi det väl förspänt med en forskning som ligger i framkant och ett näringsliv som ligger på och vill vara delaktigt. Det ger mig hopp för framtiden.

Men vi behöver också en regering och en budget som ägnar sig åt frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.