Kriminaliteten på våra vägar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att rikta polisiära resurser till kampen mot kriminaliteten på våra vägar och därmed höja yrkesförarnas trygghet.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla. Att bekämpa kriminalitet och öka tryggheten i samhället är en av regeringens mest prioriterade frågor. Många insatser görs på området, och centralt är de historiskt stora satsningar som nu görs på svensk polis. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Från startdatumet på tillväxten den 1 januari 2016 till och med september 2019 har antalet ökat med drygt 2 000. Det är en glädjande utveckling, och på sikt kommer detta att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

I interpellationen hänvisar Thomas Morell till de 100 miljoner som tilldelats Polismyndigheten i vad han kallar cabotagemiljonerna. Dessa medel tilldelades Polismyndigheten 2017 och avses att användas under fyra år.

Polismyndighetens trafiksäkerhetsarbete ska bidra till att minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafikmiljön i enlighet med nollvisionen. Medlen är till för att utveckla kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon samt för att säkerställa att insatserna på dessa områden förbättras. Det är myndigheten som bestämmer hur medlen ska användas. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2020.

Polismyndigheten arbetar tillsammans med Trafikverket på en rad områden, till exempel genom upprustning av de kontrollplatser som Trafikverket ansvarar för. I år har Polismyndigheten bland annat redovisat en utbildningsinsats gällande internationell trafik, inklusive cabotage. Insatsen gällde närmare 400 poliser och bilinspektörer. Antalet ärenden redovisade till Transportstyrelsen avseende sanktionsavgifter i olaga cabotage har som följd ökat avsevärt, från 65 ärenden 2017 till 221 ärenden 2018.

Säkerheten på rastplatserna berör många aktörer, och det är glädjande att Sveriges Åkeriföretag nyligen ordnade en konferens om detta. Där deltog bland annat företrädare för Polismyndigheten och Trafikverket. Aktörerna kommer att fortsätta arbeta med frågor kring säkra rastplatser för yrkestrafiken och hur den organiserade brottsligheten kan bekämpas.

Bekämpning av kriminalitet förutsätter bland annat ett starkt rättsväsen, ändamålsenlig straffrättslig lagstiftning och en tillgänglig polis. En av regeringens prioriterade frågor är därför att fortsätta satsningen på att stärka det polisiära arbetet. Samtidigt förstärker vi också de andra delarna av rättskedjan. Sammantaget ger vi rättsväsendet bättre förutsättningar att öka tryggheten och att bekämpa alla former av brottslighet, oavsett vem den riktas mot.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet Mikael Damberg för svaret. Jag måste säga att jag inte är särskilt nöjd, men det kanske inte heller var väntat.

I onsdags, för snart en vecka sedan, körde en förare en bärgningsbil mellan Härryda och Lerum. Han fick en felindikation i sin bil, så han körde in på en rastplats för att se vad det var som var fel. När han kom in såg han en utlandsregistrerad vit personbil som stod vid sidan av. Han körde in där, stannade och gick ut för att se vad som var fel på bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då blev han nedslagen bakifrån, misshandlad till medvetslöshet och rånad. Gärningsmannen - eller gärningsmännen - plockade även utrustning från bärgningsbilen. Föraren hamnade på sjukhus.

I fredags talade jag med förarens arbetsgivare om hur detta hade gått till. Arbetsgivaren berättade då att föraren var hemkommen från sjukhuset. Han mådde naturligtvis dåligt och hade fortfarande skador.

Detta är alltså en förare som har råkat ut för det allt grövre våldet ute på våra vägar.

Anledningen till att jag ställde denna interpellation var just den konferens som statsrådet nämnde. Där kom det fram - och det är regeringen själv som har beställt denna utredning - att 70 procent av landets förare känner otrygghet på rastplatser.

Om vi omsätter dessa 70 procent till riksdagen - det kan vara lite intressant - är det 244 ledamöter i denna kammare som skulle vara oroliga för att utsättas för kriminalitet. Om vi startar på den bortre bänken här i kammaren landar vi någonstans vid Västra Götalands läns södra valkrets.

Vi vet också att 43 procent av förarna har utsatts för ett brott - alltså för en faktisk handling. Det motsvarar 150 ledamöter, och då hamnar vi vid de platser som tillhör Kronobergs läns valkrets här i kammaren.

Då förstår vi hur många det är frågan om som känner oro och som faktiskt har blivit utsatta för ett brott på sin arbetsplats. Det skulle vara ganska många i denna kammare om vi skulle omvandla det till de personer som är här inne.

Det är inte lönt att knacka denna förare på axeln och säga: "Du kan ta det lugnt - regeringen har tillsatt en utredning som man ska redovisa i mars 2021 för att se hur man ska organisera trafikpolisen."

Jag vill först säga att jag tycker att det är bra att man gör denna utredning för att se var vi ska ha denna kontrollverksamhet. Ska den ligga kvar hos polisen, eller ska den ha en egen myndighet? Men vi kan inte låta det förfalla under tiden.

Regeringen säger ofta att man satsar på polisen, och det gör man. Nu är det så att jag har en nära relation till polisen. Jag har själv varit anställd, så jag har stått på lönelistan där under tolv år.

Jag noterade att en person vid Polisförbundet i går sa att antalet poliser i landet har minskat med nästan 470 jämfört med 2015, då det är fler poliser som slutar än vad man har lyckats att rekrytera, samt att antalet poliser i Region mitt har minskat med 60 hittills i år.

Jag kan titta tillbaka på min egen arbetsplats på trafikpolisen i Skara. Där hade vi tre turlag med nio man i varje som jobbade i yttre tjänst, plus att vi hade en stab inne. I dag är de totalt fem personer, och det finns ingen stab inne. Det är klart att man inte kan göra jobbet då.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en viktig interpellation!

Hela transportsektorn har varit lite förbigången och inte fokuserad på under ganska många år. Det har blivit lite vilda västern i stora delar. Nu tänker jag på andra delar av den här frågan, där vi har sett hur regelverk har brutits, att man inte upprätthållit lagen och att det har skett en väldig underbudskonkurrens som inte är sjyst. Det har gjort att konkurrensen på vägarna inte har skett på lika villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har därför tagit flera steg för att skapa ordning och reda på vägarna och kommer att fortsätta att göra det. Det är ett viktigt led i att också de som jobbar på vägarna kan känna sig trygga i sin anställning och med de arbeten de utför. Det här är en av de sektorer som är mest utsatt för illojal konkurrens, menar jag. Som du vet har vi beslutat om nya cabotageregler, sanktionsavgifter, klampning, alkotullar och krav på nya dubbdäck. Vi har alltså tagit flera steg, men mer kommer att behöva göras för att få ordning i den delen.

Jag vill inte vifta undan det som sägs om att polisen har för lite resurser på det här området. Jag reser ju varje vecka runt om i Sverige och ser hur poliser i dag tvingas till orimliga värderingar av vad de ska prioritera i sin verksamhet.

Även om det är tusentals fler poliser anställda i dag än 2016 är nästan alla civila. Det finns nästan inte en extrapolis, eftersom det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. Det är först nu, från måndag och framåt, som 546 poliser börjar anställas. Vi räknar med att det i år anställs ungefär 1 100 nya poliser i Sverige. Det tror jag kommer att vara fler än de som slutar - vi får väl se när vi summerar året. Och det är färre poliser som hoppar av i dag än förra året.

Vi är inne i en positiv utveckling. Men det här kommer att ta lite tid. Jag vill inte vifta undan problematiken med att detta kanske inte alltid varit det mest prioriterade arbetet. När polisen växer måste man också fundera på hur man ska organisera den här verksamheten på bästa möjliga sätt. Därför är det bra att vi tittar på detta.

Jag tycker att konferensen, som jag själv inte deltog i, var bra, för där var flera aktörer med. Till exempel måste också Trafikverket fundera över vad som är deras ansvar när man ordnar sådana här uppställningsplatser. Hur bygger man dem, och hur jobbar man med belysning? En fråga som var uppe var om man ska jobba med kameror i större utsträckning. Det är viktiga frågor.

Jag kommer att ta ansvar för att polisen är en aktiv part i de här forumen. Jag har också lyssnat till rikspolischefen, som säger att han ser att kontroller på vägar är en av de frågor som blir allt viktigare.

Jag har inte statistik på detta, men jag skulle gissa att en del av rånen på de brottsutsatta platserna begås av internationella brottsnätverk, av ligor som kommer till Sverige för att begå olika typer av rån i transportsektorn. Vi har nu gett tre olika myndigheter i uppdrag att samverka för att hjälpa till vid gränsen och stoppa dem som inte har rätt att komma in, men också jobba med underrättelse för att slå mot de här ligorna på ett mycket smartare sätt än tidigare.

En av prioriteringarna när Polismyndigheten växer är att jobba mer mot de internationella stöldligorna som skapar mycket stök, inte bara i transportsektorn utan också på landsbygden runt om i Sverige.

Fru talman! När jag skrev interpellationen var grunden att jag på konferensen hörde hur många förare som var oroliga på sin arbetsplats och som utsätts för brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag först skrev en fråga till statsrådet fick jag ett svar som gjorde mig irriterad. Ni svarade med cabotagemiljonerna. Polismyndigheten har fått 100 miljoner, men myndigheten kan bara redovisa 2,6 miljoner. De andra pengarna är borta i verksamheten, men de har inte kommit ut "på vägen". Det var det ena.

Det andra svaret var att man inventerar polisens kontrollplatser. Det är naturligtvis bra, men det är ju inte där som förarna känner sig hotade. De kan möjligen känna sig rånade om polisen har gett dem böter. Men det är i alla fall inte fråga om kriminella här.

Polisen har kunnat redovisa 2,6 miljoner av de 100 miljoner som var avsatta för cabotage. Där har ärendena ökat från 65 till 221, en jätteökning, men vi pratar om brödsmulor i det stora hela.

Statsrådet sa nu i sitt inlägg att det är viktigt att komma åt de kriminella nätverken. Och tänk att det är någonting som jag har tjatat om sedan 2010! År 2012 kom polisen i Västra Götaland med en rapport som visade på sambandet mellan den olagliga yrkesmässiga trafiken på våra vägar och annan kriminell verksamhet. Polisen kunde påvisa att man skapar ekonomiska förutsättningar för att investera i annan kriminell verksamhet, precis det som vi hörde i den tidigare debatten om skjutningar i Malmö. Varifrån får de kriminella sina ekonomiska muskler? Jo, det får de ute på vägen. Det är där de skapar de ekonomiska krafterna för att investera i annan kriminell verksamhet.

Den värsta typen av kriminalitet såg vi exempel på i England, där 39 människor fick sätta livet till i en kylcontainer. Man bryr sig inte ett smack om mänskligt liv. Nu vet jag inte om siffran stämmer, men jag läste någonstans att var och en av människorna som var i containern hade fått betala 500 000 kronor för resan. Det var en enkel biljett till döden.

Det är så här de kriminella skapar sina ekonomiska muskler. Vårt samhälle är inte rustat för att möta och trycka tillbaka dem, och det får de här effekterna. Alla kriminella använder vägen som sin arbetsplats. Man skapar förutsättningar för att komma in i logistiksystem, man använder vägen för sin egen logistik, man kör in smuggelgods - narkotika, vapen, sprängmedel och människor - och använder vägen för att ta ut stöldgods.

Det här har vi diskuterat i så många år och kunnat påvisa i rapporter, men det har inte hänt någonting. Jo, det har det gjort. Mina gamla kollegor minskar i antal. Om vi ska prata om antalet fötter på vägen är det knappt 200, om man räknar in de aktiva trafikpoliser och bilinspektörer som går ut på vägen. Och alla som har varit chefer inom olika verksamheter vet att det inte är så många som går ut varje dag. Vissa är skiftarbetare, några är sjuka och en del är föräldralediga, så man disponerar inte alla varje dag.

Här behöver det ske stora satsningar för att få verksamheten att fungera och på något sätt bromsa de kriminellas verksamhet och deras möjligheter att skapa ekonomiska muskler. Där har regeringen ett ansvar. Jag är lite nyfiken på statsrådets svar på detta.

Fru talman! Om vi ska komma till rätta med kriminaliteten på vägarna måste den här sektorn städas upp. Det måste bli lag som gäller på vägarna. Det måste vara kollektivavtal som gäller på vägarna. Annars får vi en skumraskstruktur som bidrar till kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har gjort otroligt mycket för att få ordning och reda på vägarna, och vi kommer att fortsätta att göra det i Sverige men också i Europa, där regelverken behöver stramas upp.

Den ena delen handlar om hur vi får ordning och reda på vägarna, för det minskar utrymmet för kriminella gäng att använda vägarna - som du säger, Thomas Morell - som en infrastruktur för sin kriminalitet.

Den andra delen handlar om hur vi stoppar saker och ting vid gräns. Här jobbar vi hårt nu med tullen, som har fått ökade resurser tre år i rad för att inte minst stoppa den insmuggling som du var inne på. Jag tror att tullen i år satsar på att anställa 100 fler som kommer att vara vid gränserna runt om i Sverige, vilket är bra. Vi har gett tre myndigheter, inklusive tull och polis, i uppdrag att samverka mot de internationella stöldligorna med underrättelsebaserad information om vid vilka tider och från vilka länder kriminella gäng kommer till Sverige för att begå brott. Det arbetet börjar bli mer effektivt i dag. Det kommer att behöva göras mer. De tre myndigheterna ska i början av året, i februari eller mars, slutredovisa en rapport om hur samarbetet har funkat och vad de ser är nästa steg i det arbetet.

Sedan har vi uppställningsplatserna, där jag tror att många som sover över känner oro. Trafikverket har bjudit in flera till en diskussion. Vad jag förstår håller de nu på med någon form av nulägesbeskrivning och behovsanalys som ska landa i en strategisk plan. Där ska man, vad jag förstått, titta på trygghetsfrågorna och bland annat diskutera om kameror kan vara ett viktigt verktyg för att skapa trygghet men också underlätta lagföring och utredningsarbete för polisen. Jag upplever alltså att en del är på gång.

När det slutligen gäller polisorganisationen skriver jag under på att den ännu inte har vuxit över Sverige. Det är nu tillväxten med poliser kommer att ske. Än så länge har det handlat om civilanställda. Jag hör också rikspolischefen säga att han vill se att fler poliser är ute på vägarna och gör kontroller. Han talar också om den större översynen om hur ansvarsfördelningen ska ske på lite längre sikt.

Allt detta säger jag inte för att visa på att allt i dag är bra, utan jag säger att väldigt mycket görs och att fokus finns på frågorna. Jag hoppas Thomas Morell även fortsättningsvis kan vara engagerad i dessa viktiga frågor, för jag tror att det behövs. Vi behöver mer ordning och reda på vägarna. Det skulle också skapa mer trygghet på vägarna.

Fru talman! Låt mig gå tillbaka till föraren som råkade ut för den där händelsen mellan Härryda och Lerum. Han kommer att vara påverkad av detta under många år, kanske livet ut. Han kommer alltid att ha en blick bakåt och se vad som finns där. Han kommer aldrig att våga vända ryggen åt något längre.

Detta är ett bekymmer. Jag pratar mycket med chaufförer där ute som känner en oro. De känner sig inte trygga, och de saknar polisens närvaro. Man må tycka vad man vill om poliser när man sitter framför en polisman efter att ha kört för länge och kanske får en bot för detta, men hur det än är skapar en polisiär närvaro en trygghet. Man vet att man har en myndighet som man kan få hjälp av om någonting händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag slutade vid trafikpolisen den 1 december 2007. Det har gått några år sedan dess. Under dessa år har jag varit inne på poliskontroller sju gånger, vilket är jättemycket. Fem av dessa gånger har jag sökt upp dem själv. Jag har först ringt och frågat var de är. Två gånger har jag blivit stoppad när de har haft en aktivitet då man ska blåsa. Sådana tillfällen har de någon gång per år. Men i övrigt ser man dem inte. På semestern kan man vara ute och åka och kanske bara se en enda polisbil. Det kan då handla om en ordningspolis och inte en trafikpolis.

Detta är det stora bekymret för hela branschen. Här måste staten se till att återupprätta trafikpolisen, för den är snart ett minne blott. Regeringen har ett jättearbete framför sig. Det tar nämligen tid att utbilda sådan personal. Man måste ju kunna arbeta och använda verktygslådan när något väl händer där ute.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en viktig interpellation om ordning och reda på vägarna! Framför allt handlar det om trygghet för dem som arbetar på vägarna.

Denna fråga kommer vi även fortsättningsvis att jobba med. Det viktigaste ansvar jag har som inrikesminister är att se till att polisen fortsätter att växa, så att vi får fler. Det behövs även fler blåklädda poliser runt om i hela Sverige, inte bara civilanställda. Vi är på god väg, men mycket arbete återstår innan vi når upp till de 10 000 fler anställda.

Däremot kommer jag inte att exakt bestämma var och med vilka arbetsuppgifter poliserna jobbar. Det kommer jag att låta rikspolischefen bestämma, för jag tror att han är mer kunnig och bättre lämpad för detta än att den svenska regeringen styr här.

Jag har dock flera gånger hört rikspolischefen tala mycket om trafik. Han ser att i dag används trafikledare för brottslig verksamhet, och han känner själv att detta är ett område som har fått stå tillbaka under de många år då poliserna har minskat i antal och har haft stora och svåra avvägningar att göra. Med den kraftsamling som vi nu gör för vägar och ordning och reda tror jag att vi kommer att se en skillnad. Det kräver dock också ett bra samarbete mellan Trafikverket, polisen och åkarna så att detta tas på allvar och tas som en viktig arbetsmiljöfråga för landets åkare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.