Åtgärder för Östersjön

Interpellationsdebatt 18 maj 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 36 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom.

Jag instämmer i att situationen i Östersjön är akut och att mer behöver göras. Oroande är också att klimatförändringarna kan leda till att problemen förvärras, bland annat med allvarliga konsekvenser för fiskbestånden i Östersjön.

Det finns en historik av för hög tillförsel av näringsämnen till Östersjön under mycket lång tid. Utsläpp av orenat avlopp till vatten har pågått fram till 70-talet i Sverige och fram till nyligen från stora städer som Sankt Petersburg och Kaliningrad. Självreningen av näringsämnen i landskapet har också minskat drastiskt på grund av att våtmarker och sjöar dikats ut och torrlagts i stor omfattning under mer än 100 års tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget har vi en miljöskuld som det kommer att krävas omfattande, långsiktigt och tålmodigt arbete för att åtgärda. Det arbetet har dessutom varit eftersatt alldeles för länge.

Det är i det perspektivet som regeringen satsar över 600 miljoner kronor per år på ett rent hav för perioden 2018-2020 med ett paket av åtgärder mot övergödning, miljögifter och skräp och på skydd av flera marina områden.

Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten flera uppdrag för att underlätta åtgärdsarbetet mot övergödning och få till stånd åtgärder där de gör störst nytta. Regeringen har också ökat budgeten kraftigt för finansiering av lokala vattenvårdsprojekt, LOVA, och villkoren har ändrats så att fler typer av åtgärder nu kan ges stöd och så att det blir mer attraktivt att söka dessa medel.

I regeringens satsning på ett rent hav ingår en våtmarkssatsning på 200 miljoner kronor per år 2018-2020 som kommer att bidra till att öka självreningen i landskapet och minska tillförseln av näring till havet.

Som Jens Holm nämner är landsbygdsprogrammet ett av flera viktiga verktyg för att minska övergödningen av Östersjön. Regeringen avser därför att, nu när översynen av nästa programperiod påbörjas, arbeta för att landsbygdsprogrammet ska bli betydligt mer effektivt och att det ska bidra till att uppsatta miljömål uppnås på ett strategiskt och mätbart sätt.

Jens Holm tar även upp att skydd av fler marina områden behövs. Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har regeringen pekat ut flera Natura 2000-områden för att skydda bland annat tumlaren i Östersjön och gör även stora satsningar i budgeten för stärkt marint områdesskydd. Dessutom har vi lagt uppdrag på Havs- och vattenmyndigheten att bland annat identifiera åtgärder i syfte att nå bevarandemålen i marina skyddade områden med fokus på fiske.

För att minska övergödningen på längre sikt har regeringen tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete kan stärkas. Utredningen ska också föreslå styrmedel som leder till ökad användning av lokalt anpassade, kostnadseffektiva åtgärder.

För att god miljöstatus ska kunna uppnås i Östersjön behöver alla nio länder med kust till Östersjön bidra. Där är samarbetet inom Helcom en viktig plattform. Regeringen har också för avsikt att ta en aktiv roll i utvecklingen av den nya aktionsplanen för ökat skydd av Östersjön som ska tas fram inom Helcom, och regeringen kommer att verka för att den håller en hög ambitionsnivå.

Sammantaget innebär det här att förutsättningarna för lokalt, regionalt och gränsöverskridande åtgärdsarbete mot övergödning stärks väsentligt. Det kommer inte att innebära att Östersjön når god ekologisk status till 2021, men det är början på ett arbete som kommer att ge effekt på lång sikt och som också kommer att vara en lönsam investering.


Anf. 37 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på min interpellation. Det här är ju ett exempel på det som vi pratade om tidigare, att ett antal av våra 16 miljömål som inte nås är direkt kopplade till situationen i Östersjön. Östersjön är kanske världens mest förorenade innanhav. Alla känner till de döda bottnarna och algblomningen som snart tyvärr kommer att breda ut sig, kanske mer än någonsin. Det har slagits nya rekord varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom Helcom - det Östersjösamarbete som ministern refererar till, där alla är Östersjöländer är med - är det inget av de nio Östersjöländerna som är i fas med de mål som har satts upp. Även om Sverige är bättre än de flesta andra kommer vi inte heller att nå målen om en god ekologisk status till 2021.

Det finns väldigt mycket att göra här. De stora lösningarna finns nog inom jordbruket och fiskeripolitiken. Om jag börjar med jordbruket välkomnar jag att miljöministern säger att Sverige ska verka för ett bättre och mer ändamålsenligt landsbygdsprogram.

Landsbygdsprogrammet är ju den gröna delen av EU:s jordbrukspolitik. Jag vill fråga ministern: Eftersom det nu pågår förhandlingar på EUnivå om en ny jordbrukspolitik - kommer den svenska regeringen att verka för att alla så kallade direktstöd tas bort och att allt inom jordbrukspolitiken ska ligga inom landsbygdsprogrammet och gå till miljöersättningar, inte bara till ökad produktion? Det vore intressant att få svar på det.

De extra 600 miljoner kronor som har avsatts är väldigt välkomna och någonting som vi i Vänsterpartiet förstås stöder. För bara några dagar sedan läste jag en debattartikel av LRF och Världsnaturfonden. De säger att det är svårt att få del av dessa pengar när det handlar om att lantbrukare vill anlägga våtmarker.

Våtmarker är naturens reningsverk, kan man säga. Där kan fosfor, kväve och andra utsläpp renas. Men systemet är alldeles för krångligt. Hundratals lantbrukare får inte ut sina pengar. Jag undrar om regeringen har någon strategi för att se till att pengarna verkligen går dit de ska, så att våra lantbrukare kan göra ett bra miljöarbete.

När det gäller fisket finns det väldigt mycket att göra. Vi i Vänsterpartiet vill till exempel förbjuda bottentrålning. Jag undrar om regeringen har några förslag på det området.

Om man har ett marint reservat ska det vara just ett reservat, alltså ett skydd där det inte bedrivs ett storskaligt fiske. Vi anser också att de marina skydden behöver ökas, och där verkar vi vara överens med regeringen.

Precis som i den förra debatten ser jag att det finns väldigt mycket kvar att göra, så jag vill gärna höra mer från ministern om vad som är på gång.


Anf. 38 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för möjligheten att diskutera de viktiga Östersjöfrågorna här i kammaren!

Jag tänkte börja med att kommentera arbetet med våtmarker. Det är en sak som vi från regeringen har identifierat som viktig ur flera aspekter. En aspekt är att det är en viktig åtgärd för att förbättra statusen i Östersjön och för att hantera vattenfrågorna på land.

Under lång tid har stora områden i Sverige dränerats, och markens möjlighet att bevara vatten har minskat. Det skapar en känslighet för torka, vilket vi har upplevt under flera somrar, och för mycket regn. Våtmark är ingen lösning på det. Men våtmarker är bra för att de fångar upp näringsämnen, och det är bakgrunden till att vi gör en kraftig våtmarkssatsning.

Vi satsar mer pengar, men vi har också ändrat så att fler än tidigare kan söka det stödet. Man kan söka stöd för fler typer av åtgärder, och vi har infört att man kan få en större andel av en investering i en våtmark nu än tidigare. Vi har också vidtagit åtgärder för att sänka trösklarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Jens Holm har jag tagit del av debattartikeln där man pekar på att det fortfarande är administrativt krångligt. Självklart ska vi titta på det. Finns det ännu mer som vi kan göra för att sänka trösklarna ska vi absolut göra det. Jag har läst artikeln med nogsamhet och jag analyserar den.

Nästa fråga som Jens Holm tar upp gäller fisket och kopplingen till de marint skyddade områdena. Där har regeringen gjort flera saker. Framför allt har vi ökat mängden marint skyddade områden.

Det är viktigt att komma ihåg att när man beslutar om ett skyddat område är det första steget en väldigt lång process. Man ska bland annat fatta beslut om hur fisket ska regleras. Eftersom fiske är en EU-kompetens måste man förhandla med alla de länder som har rätt att fiska i det området. Det tar väldigt lång tid. Nu har vi reglerat ett område och hittat en modell för hur det ska göras framöver.

För att komma längre och utveckla den svenska positionen i dessa frågor har vi gett två viktiga uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten. Det första uppdraget är att det ska göras en analys av hur olika fiskemetoder påverkar vattenmiljön och fiskebeståndet inklusive en analys av effekterna av bottentrålning. Det kommer att vara ett viktigt underlag för politiska beslut framöver.

Det andra uppdraget är ett utredningsarbete där Havs- och vattenmyndigheten ska föreslå områden där man kan göra en reglering för att få områden helt utan mänsklig påverkan. Det är vår uppfattning att det vore viktigt att inrätta sådana områden, inte minst för fiskets och torskens skull.

De vattenlevande djuren får då områden där de får växa till och vara ifred utan störning från båttrafik eller fiske. Det har vi identifierat som en viktig åtgärd framöver, så det är därför som vi har beställt ett sådant underlag. När vi styr under nästa mandatperiod kan vi fatta den typen av beslut.

Jag delar uppfattningen att fiskefrågorna är oerhört centrala. Att vi har en kunskapsbaserad och vetenskapligt förankrad fiskepolitik framöver är avgörande för Östersjöns framtid.


Anf. 39 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är utmärkt att regeringen vill göra det lättare att få våtmarksstödet. Jag noterar att man i Danmark har anställt så kallade våtmarksadministratörer, det vill säga tjänstemän som hjälper till med pappersarbetet så att det blir så enkelt som möjligt för lantbrukarna att få pengarna. Det vore kanske en idé.

Jag hade även en konkret fråga om förhandlingarna om EU:s jordbrukspolitik. Vi i Vänsterpartiet anser att Sverige egentligen inte ska ha något direkt stöd. Allt stöd ska i stället vara mer eller mindre miljörelaterat. Sedan kan man få ett ännu högre stöd om man till exempel bedriver jordbruk långt ute i glesbygden där de ekonomiska förutsättningarna är lite sämre. Är detta något regeringen driver?

Jag funderade ytterligare på något vad gäller jordbruket. Ett enkelt sätt att öka miljöarbetet i jordbruket är att stimulera det ekologiska jordbruket. I går var jag på ett seminarium hos Organic Sweden, som är branschorganisation för att stimulera ekologiskt jordbruk i Sverige. Där vill man att det ska finnas ett mål om att 50 procent av åkermarken ska vara ekologiskt certifierad till 2030. Det är en bra målsättning, tycker jag, som vi borde kunna vara eniga om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att det finns anslag i budgeten som man kan få för ekologisk odling, vilket är bra. Men anslagen behöver bli högre. Ett sätt att finansiera det vore helt enkelt att det konventionella får ta ett större miljöansvar genom en skatt på handelsgödsel. Man kan också ha en skatt på bekämpningsmedel, som kan vara mer ändamålsenlig. Då får vi in intäkter som kan gå till den ekologiska produktionen. Vad anser ministern om det?

När det gäller fisket är det bra att regeringen förhandlar med andra länder. Jag förstår att det kanske främst handlar om Danmark och Tyskland - kanske i synnerhet Danmark. Det handlar om stopp för bottentrålning och ett bättre skydd mot industriellt fiske. Kan ministern vara mer specifik om detta? Vilka områden förhandlar ni om? Hur går det?

Sverige kommer att ha ordförandeskapet i det som kallas Baltfish från den 1 juli i år. Baltfish är ett samarbetsorgan för Östersjön, där man tillsammans regionalt driver fiskefrågor. Där finns alla möjligheter för Sverige att driva frågan om ett mer hållbart fiske, förbud mot skadliga fiskemetoder såsom bottentrålning, att vi ska ta ut rimliga kvoter så att vi inte fiskar ut den fisk som finns och så vidare. Vilken strategi har Sverige för sitt ordförandeskap i Baltfish? Avser ni att informera oss i riksdagen om det? Jag har inte hört något om det.


Anf. 40 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag har anmält mig till debatten, eftersom jag tycker att det här verkligen är en mycket viktig fråga. Jag saknar dock ett perspektiv i debatten som handlar om hur man kan påverka utvecklingen för Östersjöns status, och det gäller sjöfarten.

Jag vill ta upp några exempel som jag tycker är väsentliga och viktiga i sammanhanget. Vi har bland annat frågan om utsläppen från sjöfarten.

Först vill jag säga att sjöfarten är helt fantastisk för att till exempel transportera gods. Men alla transportslag har sina utmaningar, och så även den fantastiska möjlighet som sjöfarten utgör.

Det jag vill ta upp och göra ett medskick om till statsrådet är hur sjöfarten kan bli ännu bättre på det den gör. Men jag vill även adressera de utmaningar som finns. En sådan utmaning är emissionerna från sjöfarten. Där pågår ett stort arbete. Detta arbete är internationellt och är därför viktigt i sig.

En annan sak handlar om hur våra vattenvägar är konstruerade. Det finns väldigt känslig miljö. Det tål även att fundera över hur våra nationella farleder, dem vi själva har rådighet över, är satta. Hur är de utformade? Var ligger de? Och var kommer man att anlägga eventuella nya farleder? Det är också viktiga frågor.

Sedan har vi det som handlar om barlastvatten, det vill säga det som finns i tanken på ett stort fartyg, och hur man hanterar det. Även främmande organismer hör till detta.

Vi måste försöka ha ett tydligt miljöfokus. Helcom har två olika kommittéer som arbetar med de frågor som jag har nämnt.

Det pågår ett arbete om en initial strategi 2018, vilket är intressant. Detta kommer att utmynna i en slutlig strategi. Min fråga till statsrådet är: Vilken position kommer Sverige att ha vad gäller de frågor som jag nämner? Vad kommer vi att adressera specifikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill även lyfta fram det dilemma som finns med utsläppen och olycksriskerna kring sjöfarten. Hur kan vi bli bättre på att förebygga detta? Jag har för mig att ett par hundra olyckor även renderar utsläpp. Vi vet att exempelvis oljeutsläppen skadar miljön väldigt mycket.

Jag noterar att Havsmiljöinstitutet i sin rapport 2017:2 tar upp konsekvenserna vid en olycka och beskriver att påverkan kan bli väldigt stor beroende på hur rutterna är dragna. Hur arbetar regeringen med denna fråga? Det finns ju möjligheter att leda om trafik, om man ser områden som känsliga. Man kan arbeta väldigt aktivt i de områden där man har rådighet över farlederna.

Jag undrar också vilket miljöfokus som finns i den havsplan som utvecklas och ska implementeras till 2021.

Jag är som sagt intresserad att få höra av statsrådet vilka åtgärder man jobbar med inom de olika områdena om man ser till sjöfarten. Jag är fullt medveten om att mycket av detta också handlar om internationellt arbete. Det gäller inte minst utsläpp, partiklar och mycket annat, och där har IMO ett viktigt arbete. Ändå finns möjligheter att vidta åtgärder lokalt. Man skulle exempelvis kunna ha en starkare miljöstyrning av farledsavgifterna och använda ekonomiska styrmedel för att premiera dem som vill gå före.

För Östersjön är detta otroligt viktiga frågor. Det gäller även hanteringen av avfall från kryssnings- och passagerarfartygen etcetera. Jag vill gärna höra hur statsrådet och regeringen tänker om detta.


Anf. 41 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag ska försöka att snabbt och enkelt besvara frågorna från både Jens Holm och Nina Lundström.

Jag börjar med jordbrukspolitiken. Arbetet med en ny jordbrukspolitik inom EU efter 2020 pågår. Regeringens syn är att jordbrukspolitiken behöver ha en högre ambitionsnivå och mer fokus på resultat avseende resurseffektivitet och miljömål. Uppföljningen behöver gå från detaljstyrning till att fokusera på om målen för åtgärderna nås eller inte. Detta är vår inriktning i förhandlingarna.

Det finns ett tryck i Sverige på ekologisk odling. Konsumenterna efterfrågar det ekologiska, vilket är oerhört glädjande. Inom livsmedelsstrategin har vi satt ett mål för den offentliga sektorns konsumtion av ekologiskt. Det har även lett till ett tryck på den omställningsersättning som finns för jordbrukare som vill ställa om. Vi har därför behövt höja den, vilket har varit en angenäm uppgift att göra. Vi har höjt den för att möta behovet, och vår ambition är att ingen jordbrukare ska behöva vänta på detta. För dem som vill ställa om ska en tillräcklig ersättning finnas. Det är målet. Hittills har vi gjort en höjning.

Låt mig gå över till sjöfarten. Jag är jätteglad att vi får tala även om den. Den är självklart oerhört viktig. Det är den dels för att den är så strategiskt viktig i den övergripande transportpolitiken och omställningen till en mer effektiv klimatsektor, dels för att den har tydlig lokal och global miljöpåverkan.

Här finns många glädjande utvecklingslinjer. Det beror på flera saker.

Vad gäller påverkan på sjöfarten är det regionala arbetet inom Helcom i flera delar framgångsrikt, vilket gör att utsläppen minskar. Utsläppen minskar både vad gäller avloppen från sjöfarten genom reglering och inte minst genom att svaveldirektivet har haft en fantastisk påverkan. Det gör att den typ av utsläpp som påverkar vår hälsa har minskat väldigt mycket. Den andra delen är att sjöfarten har höjt sin egen ambitionsnivå. Branschen i dag är verkligen villig att ta stort miljöansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tror från regeringens sida att flytande gas kommer att vara ett viktigt bränsle framöver för att lämna fuloljan och gå över till ett hållbart alternativ. Det gäller inte minst flytande biogas. Därför har jag gjort en ny strategisk satsning just på att tillgängliggöra flytande biogas för sjöfarten. Det är en utlysning som görs av Energimyndigheten väldigt snart.

Jag vill också ta upp frågorna om farleder och hur rutter hanteras inom det som kallas för vattenplanering. Vi har på land en fysisk planering med översiktsplaner och detaljplaner. Detta har inte funnits för havet, men det håller vi nu på att utveckla. Det är helt enkelt ett jättebrett arbete där man tittar på alla delar, såsom farleder, rutter, vindkraft, fiske och miljöhänsyn. Här är det väldigt viktigt att vi har en grund med ordentligt med skyddade områden. Det är där man kan göra den typen av avvägningar, med information om var bottnarna och djurlivet är mer sårbara och om man kan påverka exempelvis beslut om rutter. Det är det verktyget som vi framöver kommer att ha för att kunna göra avvägningar inom hållbarhetsagendan. Det kommer att vara ett väldigt viktigt verktyg framöver för att få ut det mesta möjliga ur sjötransporten men minska dess miljöpåverkan.


Anf. 42 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i det som Nina Lundström från Liberalerna sa om sjöfarten. Det är självklart en väldigt viktig påverkansfaktor i Östersjön. Där finns det också väldigt mycket att göra. Jag tror att regleringar som svaveldirektivet, som ministern var inne på, verkligen är vägen framåt. Vi behöver mer sådana saker. Jag tror också att det är bra att gå från tjockolja till gas. Det vore ju fantastiskt om man kunde driva båtarna på biogas. Kanske kan de också elektrifieras i framtiden.

Jag hade en konkret fråga till ministern om vårt ordförandeskap i samarbetsorganet Baltfish. Det får ministern gärna berätta om, men det är väl från den 1 juli som vi är ordförande i detta Östersjösamarbete för fiskepolitiken. Då borde vi ha alla möjligheter att verka för ett mer hållbart fiske i Östersjön. Det vore också intressant att veta mer konkret vilka förhandlingar som vi har med andra länder om att till exempel förbjuda bottentrålning eller på annat sätt se till att fisket blir hållbarare.

Det är bra med målsättningar för ekologisk konsumtion i offentlig sektor liksom för ekologisk produktion. Jag tycker att regeringen skulle kunna höja målsättningen för ekologisk produktion i linje med det som jag sa, att ungefär hälften borde kunna vara ekologiskt om tio tolv år. Det är en fullt rimlig målsättning.

Detta är några exempel på saker som behöver göras för att vi ska rädda Östersjön. Det är en väldigt brådskande fråga. Mer politiskt agerande behövs.


Anf. 43 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag välkomnar det gemensamma engagemang för Östersjön som finns. Det är ju ett av världens mest trafikerade hav som vi har här i vår närhet.

Det som jag ändå skulle vilja göra ett medskick kring - jag känner att jag inte fick svar från statsrådet på frågan - är hur man kan använda ekonomiska styrmedel för att uppnå det som vi alla tycker är framtidens lösningar. Det kan gälla nya drivmedel. Det kan också gälla elektrifiering, som Jens Holm nämnde. Hur ser vi till att rikta våra styrmedel så att de premierar dem som går före?

Jag noterar bland annat det här med farledsavgifterna. En uppgift jag nyligen har fått är att det bara är ungefär 7 procent av själva avgiften som har den typen av miljöpremie. Jag tycker att synsättet på ekonomiska styrmedel bör vara att de verkligen ska ta sikte på att de som går före med kloka val och smarta lösningar också får en ekonomisk premie för det. Jag skulle gärna vilja höra hur statsrådet ser på möjligheten att utveckla de här avgifterna. Sedan vet jag mycket väl att farledsavgifterna bara är en liten del av det som belastar sjöfarten ekonomiskt sett. Det är samma sak med hamnavgifter. Där finns det många aktörer. Men det handlar om att försöka se över hur vi kan se till att premiera att man agerar rätt.

Sedan finns det väldigt mycket mer att göra. Den lagstiftning vi har och de regelverk vi har gör att det fortfarande är så att inte alla tömmer sina tankar i hamnarna, vilket man absolut borde göra. Det gäller toalettavfall och mycket annat. Jag tror att utvecklingen kommer att gå dithän att vi blir av med den typen av miljöproblem. Men vi har fortfarande luftfrågorna och frågan om incitamenten för att göra de rätta sakerna. Jag vore väldigt tacksam för att få svar även på det.


Anf. 44 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Det händer oerhört mycket spännande inom sjöfartens område. Det är svårt att hinna med allt på ett kort anförande. Elektrifiering är definitivt en sak som händer nu. Färjorna mellan Helsingborg och Helsingör är ett exempel på det. Från regeringens sida har vi bestämt att regeringen även på detta område ska gå före och vara ett föredöme. Vi har gett uppdrag och medel till de myndigheter som styr över den sjöfart som sker i statlig regi för att tillse en elektrifiering av de delarna. Det handlar om vägfärjor, men det handlar också om Kustbevakningens fartyg, där myndigheten på eget bevåg har börjat titta på både elektrifiering och användning av nya bränslen som metanol och etanol.

Vad gäller farledsavgifterna har vi gett i uppdrag till ansvarig myndighet att följa vilken miljöstyrning dessa avgifter har. Om en sådan uppföljning visar att de inte har tillräcklig miljöstyrning ska man givetvis föreslå förändringar, för det är självklart att de ska ha det. Vi ska använda alla redskap vi har tillgängliga.

Förutom att vi deltar i Helcom är vi i Sverige oerhört aktiva i ett flertal regionala organ som berör Östersjön. Det var så svaveldirektivet kom fram. Vi är fortfarande aktiva. Vår generella ståndpunkt är att regional reglering av luftvårdsfrågor är vägen framåt. Exempelvis finns det ett väldigt aktivt arbete med frågorna om sot och partiklar. Man tittar på möjligheten att reglera även det genom regional lagstiftning i stil med svaveldirektivet. Jag ser framför mig att det kan bli mer av den typen av reglering i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:496 Åtgärder för Östersjön

av Jens Holm (V)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?