Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Debatt om förslag 27 februari 2019
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 49 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Vi ska nu debattera försvarsutskottets betänkande rörande Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå.

Det är nu av yttersta vikt att vi stärker försvaret av Sverige, och en viktig del är då att det fungerar på regional nivå. Därför är det en viktig rapport som Riksrevisionen har gjort. De konstaterar att det finns en hel del brister och påpekar bland annat att "vid högre konfliktnivåer begränsas dock de regionala stabernas möjligheter att lösa sina uppgifter av ett antal brister i såväl förutsättningar som arbetsmetoder, som inte fullt ut är ändamålsenliga". Man påpekar också att "Försvarsmaktens styrning av de regionala staberna bedöms av Riksrevisionen som otydlig när det gäller såväl interna styrdokument som harmonisering och framtagande av bästa praxis". Vidare säger man att "staberna har inte övats i sin fullständiga ledningsroll och det är därför svårt att bedöma i vilken utsträckning de kan leda underställda förband och stödja på operativ och taktisk nivå".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Det är jätteviktigt att det här nu tas till vara och rättas till när vi nu bygger upp försvaret, herr talman, för det är viktigt att försvaret kan fungera om det värsta händer. Om vi drabbas av en konflikt eller hamnar i krig måste det fungera på lokal nivå.

I det här sammanhanget har Kristdemokraterna lämnat in en motion där vi vill att de fyra regionala staberna, som är en viktig del i Försvarsmakten, "bör få i uppgift att initiera en ökad övningsverksamhet där kvalificerade militära resurser ställs till andra myndigheters förfogande för att bidra vid naturkatastrofer, stora olyckor eller andra händelser som kan påverka människors säkerhet".

Det vi pekar på i den här motionen är att Försvarsmaktens resurser riskerar att bli outnyttjade i situationer där de skulle kunna göra stor nytta eftersom det inte genomförs några övningar.

Det är en självklarhet att om det ska fungera måste det övas. Därför har det varit så tragiskt historiskt sett att när det har sparats på det svenska försvaret är det just övningar som har fått stryka på foten. Att ha förband, fylla på materiel och hålla övningar ger militär effekt, men det är lika självklart för ett civilt försvar. Det är så viktigt att vi använder de resurser som finns på ett effektivt sätt. En sak vet vi, nämligen att det kommer att hända naturkatastrofer i framtiden och att det kommer att ske stora olyckor. Då är det viktigt att vi kan använda våra resurser på ett effektivt sätt.

Fru talman! Av utskottsmajoritetens svar framgår "att Försvarsmaktens stöd till det civila samhället inte ska vara dimensionerande". Där vill jag påminna om hur tokigt och bristfälligt det blev i somras, tyvärr, vid katastrofen med bränderna. Försvarsmakten hade inte fått uppgiften att hjälpa till när det civila samhällets resurser inte räcker till. Man hjälpte till ändå, men man hade kunnat ge mer hjälp om man hade fått uppdraget.

Olyckor kommer att hända i framtiden. Därför är det så viktigt att bristerna som Riksrevisionen har belyst rättas till och att man, precis som framgår av vår motion, ser till att öva på lokal och regional nivå så att resurserna som finns används på effektivast möjliga sätt.

Med dessa ord yrkar jag bifall till vår reservation.


Anf. 50 Allan Widman (L)

Fru talman! Det var under regeringen Göran Persson som det i ett försvarsbeslut 2004 slogs fast att Försvarsmaktens stöd till det civila samhället inte fick vara dimensionerande. Det kanske inte låter så allvarligt med en sådan formulering, men som den har kommit att tolkas av våra myndigheter har vi landat i en olycklig situation.

Att inte vara dimensionerande har till exempel tolkats av helikopterflottiljen som att man inte kan semesterplanera för att släcka skogsbränder sommartid. Man får inte göra den planeringen eftersom man då förbereder sig, dimensionerar sig, för uppgiften att stödja civilsamhället. Det som sker varje sommar när det börjar brinna i skogen - det gör det varje sommar - är att man ad hoc drar hem folk från semestrarna och sedan ger dem uppdraget att släcka. Flera försvarsberedningar har efterlyst en översyn av den så kallade stödförordningen som reglerar Försvarsmaktens möjligheter att hjälpa det civila samhället, men ännu, fru talman, har inte någon sådan utredning tillsatts av den nuvarande regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Att stödja det civila samhället är förenat med många fördelar. Jag ska uppehålla mig vid de viktigaste. Först och främst är det min uppfattning att genom att Försvarsmakten genomför skarpa insatser i civil krishantering i det civila samhället ökar också förmågan i Försvarsmakten. När helikoptrar måste fungera för att släcka skogsbränder, hämta patienter i skärgården och så vidare fungerar de, och de ger nödvändig övningstid till våra flygförare.

Det är också självklart att Sveriges skattebetalare ställer krav på staten att använda sina samlade resurser på ett rationellt sätt. Det sker inte i dag. Det finns myndigheter som arbetar i olika stuprör utan någon vidare samordning. Efter debatten om skogsbränderna i somras frågade man till exempel Sjöfartsverket om det var möjligt för dem att också medverka vid släckning av skogsbränder. Svaret blev att verket måste få extra pengar, helikoptrarna måste anpassas och så vidare. Fru talman! Detta borde ha varit gjort för länge sedan.

Sist men inte minst är det viktigt att de militära resurserna används. Om så sker, och svenska folket ser detta, bidrar det till att förankra det militära försvaret hos folket och ökar stödet för de ansträngningar som nu görs på försvarsområdet. Precis som Mikael Oscarsson var inne på: Om insatserna till stöd för civilsamhället ska fungera måste de också övas innan krisen uppstår.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 51 Paula Holmqvist (S)

Fru talman! Precis som har sagts tidigare behandlar vi nu försvarsutskottets betänkande FöU10 Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå.

Fru talman! Riksrevisionen har i rapporten granskat om Försvarsmaktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen genomfördes under hösten 2017 och våren 2018. I granskningen har Riksrevisionen inhämtat information från Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och 17 länsstyrelser.

Riksrevisionens sammanvägda bedömning är att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls, det vill säga att de regionala stabernas arbete bidrar till Försvarsmaktens förmåga att lösa nationella uppgifter genom att utöva territoriell ledning, leda hemvärnsförbanden och ge stöd till samhället.

Fru talman! Riksrevisionen anser att regeringens styrning av Försvarsmakten när det gäller de regionala staberna är tillräckligt tydlig, har relevans för uppgiften och sker med rimlig frekvens. Detsamma gäller för Försvarsmaktens återrapportering, såväl internt som till regeringen.

Riksrevisionen bedömer vidare att de regionala staberna tillsammans med bland annat länsstyrelser är centrala aktörer i utvecklingen av totalförsvaret på regional nivå. Vid högre konfliktnivåer begränsas dock de regionala stabernas möjligheter att lösa sina uppgifter av ett antal brister i såväl förutsättningar som arbetsmetoder, som inte är fullt ut ändamålsenliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Försvarsmaktens styrning av de regionala staberna bedöms av Riksrevisionen som otydlig när det gäller såväl interna styrdokument som harmonisering och framtagande av bästa praxis. Stabernas bemanningsbehov motsvaras inte helt av den bemanning som planeras. Staberna har inte övats i sin fullständiga ledningsroll, och det är därför svårt att bedöma i vilken utsträckning de kan leda underställda förband och stödja på operativ och taktisk nivå.

Den regionala staben i Militärregion mitt möter enligt Riksrevisionen särskilda geografiska och uppgiftsmässiga utmaningar som innebär att de inte på samma sätt som övriga regionala staber kan lösa sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Fru talman! Riksrevisionen lämnar i rapporten rekommendationer till Försvarsmakten, nämligen att

tydliggöra styrdokument så att de regionala stabernas uppgifter framgår tydligt och samlat, i syfte att skapa tydlighet för staberna och underlätta krigsförbandsvärderingen och rapporteringen till regeringen

harmonisera de regionala stabernas arbete i större utsträckning och se till att effektiva arbetssätt delas och införs av alla regionala staber i de fall det är lämpligt

se till att de regionala staberna övas i sin fullständiga roll att leda underställda förband och stödja på operativ och taktisk nivå

överväga åtgärder som kan öka möjligheterna för den regionala staben i Militärregion mitt att lösa sina tilldelade uppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt

beakta bemanningsbehovet vid de regionala staberna med avseende på bakgrund och erfarenhet.

Fru talman! Utöver dessa rekommendationer har Riksrevisionen presenterat ytterligare tre rekommendationer i en hemlig promemoria som har delgetts Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Socialdemokraterna och utskottet välkomnar också Riksrevisionens rekommendationer och avser att följa upp arbetet med att omhänderta rekommendationerna.

Fru talman! Jag vill därmed yrka bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande FöUl0.


Anf. 52 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Riksrevisionens rapport heter Nationellt försvar på regional nivå. Det hörs på namnet hur viktigt det är med samverkan, synkronisering och ledning för att det ska fungera att försvara Sverige.

Riksrevisionens sammanvägda bedömning är godkänt betyg - att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls, det vill säga att de regionala stabernas arbete bidrar till Försvarsmaktens förmåga att lösa nationella uppgifter genom att utöva territoriell ledning, leda hemvärnsförbanden och ge stöd till samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Riksrevisionen anser att regeringens styrning av Försvarsmakten avseende de regionala staberna är tydlig, har relevans för uppgiften och sker med rimlig frekvens. Detsamma gäller Försvarsmaktens återrapportering, såväl internt som till regeringen.

Men, fru talman, det finns ändå ett antal rekommendationer riktade till Försvarsmakten som är nog så viktiga:

att man ska tydliggöra styrdokument så att de regionala stabernas uppgifter framgår tydligt och samlat i syfte att skapa tydlighet för staberna och underlätta krigsförbandsvärderingen och rapporteringen till regeringen

att man ska harmonisera de regionala stabernas arbete i större utsträckning och se till att effektiva arbetssätt delas och implementeras av alla regionala staber i de fall det är lämpligt

att man ska se till att de regionala staberna övas i sin fullständiga roll att leda underställda förband och stödja på både operativ och taktisk nivå

att man ska överväga åtgärder som kan öka möjligheterna för den regionala staben i Militärregion mitt att lösa sina tilldelade uppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt

att man ska beakta bemanningsbehovet vid de regionala staberna med avseende på bakgrund och erfarenhet.

Jag tänker så här, fru talman: ledning, effektiva arbetssätt, tydlighet, övning - här har Försvarsmakten en del att jobba med för att på ett bättre sätt kunna försvara Sverige. Alla granskningar och rapporter tycker jag är bra, för man kan se på sin verksamhet och se vad man kan göra för att förbättra sig. Jag tror att det kommer att gå bra. Men det krävs också att vi ger Försvarsmakten förutsättningar att göra sitt jobb.

Detta och det försämrade säkerhetsläget för Sverige gör det tydligt att vårt försvar måste stärkas. Då känns det bra för mig som moderat att Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019, som nu är hela riksdagens budget, har ökat anslagen till Försvarsmakten. Nu finns det utrymme för att uppnå ambitionen i försvarsbeslutet från 2015. Nu finns det möjlighet att färdigställa den beslutade krigsorganisationen. Nu kan planering för ökad förmåga påbörjas.

På sikt vill Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig 2 procent av bnp, och vår ambition är att genomföra detta under en tioårsperiod. Vi har även tillfört extra medel till flera av de övriga försvarsmyndigheterna samt resurser för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Den grundläggande inriktningen när det gäller förbandsanslaget och de delar som ingår i det är att utveckla och säkerställa krigsdugligheten hos samtliga krigsförband. Det är särskilt prioriterat att höja krigsdugligheten hos de förband som i dag har lägst krigsduglighet.

Vi vill att förmågan att snabbt mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap ska förstärkas. Det ges det nu möjlighet till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Centralt för att kunna uppnå de uppsatta målen är en fortsatt hög ambition när det gäller övningsverksamhet och utbildning. Också det ges det nu möjlighet till.

Slutligen är det viktigt att personalförsörjningen fungerar. Avgörande faktorer för det är bland annat en fungerande officersförsörjning för att kunna grundutbilda tillräckligt med soldater och sjömän samt förbättrade förmåner för den anställda personalen.

Med detta, fru talman, tror vi också att det är möjligt att följa Riksrevisionens rekommendationer för en ännu bättre möjlighet att försvara Sverige. Det arbetet ska vi självklart följa härifrån.


Anf. 53 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer har lästs upp här. Jag ska ta upp några saker.

Det ska inte vara dimensionerande, nej. Jag tror att de flesta av oss delar den uppfattningen. Men det kostar pengar. Det måste läggas in i budgeten för att förstärka Försvarsmakten med den del som den inte behöver direkt till krigsorganisationen. Ska man ha slodor till helikoptrar för brandbekämpning, ja, vem ska köpa in dem? Det kostar också. De pengarna måste följa med de förändrade uppdragen till Försvarsmakten.

Man talar också om att öva. Med vad då? Staberna ska öva med sina underställda förband. Vilka underställda förband? Ska de öva med en och en halv brigad utspridd över riket och några stödförband? När man övade staberna på ett korrekt sätt som man gjorde förr hade de regionala staberna minst tre brigader plus fem sex sju åtta underställda förband, tillförda förband, att öva med. Det är inte samma sak som att de inte kan öva i dag, men man måste förstå att det är ett problem när man säger att här har Försvarsmakten ett arbete att göra.

Vi ska också se till den civila delen kopplad till exempelvis Ulf Siverstedt, som är militärregionchef i Norrland. Han har utvecklat ett mycket gott samarbete med det civila, som också redovisas. Så visst pågår det en del positiva och mycket positiva saker i det stycket, i samarbete med de civila myndigheterna.

Ändå tycker jag att det är en viktig rapport som har belysts här, och jag tycker att det kan vara värt att försvarsutskottet framgent blir uppdaterat lite då och då om hur arbetet går med uppföljningen av denna verksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut

Nationellt försvar på regional nivå har granskats (FöU10)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.