Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Motion 2017/18:3871

av Jakob Forssmed m.fl. (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Här skriver du motionstexten.

Tabell 1. Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som avvikelse gentemot regeringen (tusental kronor).

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (KD)

1:1

Kommunalekonomisk utjämning

99 808 388

25 467 000

1:2

Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

4 070 047

1:3

Bidrag till kommunalekonomiska organisationer

6 950

1:4

Stöd med anledning av flyktingsituationen

7 000 000

1:5

Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet

500 000

Summa

111 385 385

25 467 000

Specificering av anslagsförändringar

1:1

Lägre ökning av statsbidrag

3 000 000

1:1

Nej till kostnadsfri mammografi

207 000

1:1

Nej till gratis tandvård för unga

417 000

1:1

Nej till kostnadsfri sjukvård för 85+

200 000

1:1

Jobbstimulans försörjningsstöd

+200 000

1:1

Fler i försörjningsstöd pga neddragning arbetsmarknad

+87 000

1:1

Kompensation dagbarnvårdare

+20 000

1:1

1:1

Simundervisning på idrottstimmen

+50 000

1:1

Bättre primärvård

1:1

Fler vårdplatser

1:1

Reglering för avskaffad pensionärsskatt

22 000 000

25 467 000

Utgiftsförändringar

467 000

Tabell 2. Kristdemokraternas förslag till anslag för 2018–2020 uttryckt som avvikelse gentemot regeringen (miljoner kronor).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

2018

2019

2020

1:1

Kommunalekonomisk utjämning

–25 467

–28 326

–30 326

Summa

–25 467

–28 326

–30 326

Specificering av anslagsförändringar

1:1

Lägre ökning av statsbidrag

–3 000

–5 000

–7 000

1:1

Nej till kostnadsfri mammografi

–207

–207

–207

1:1

Nej till gratis tandvård för unga

–417

–576

–576

1:1

Nej till kostnadsfri sjukvård för 85+

–200

–200

–200

1:1

Jobbstimulans försörjningsstöd

+200

+200

+200

1:1

Fler i försörjningsstöd pga neddragning arbetsmarknad

+87

+87

+87

1:1

Kompensation dagbarnvårdare

+20

+20

+20

1:1

1:1

Simundervisning på idrottstimmen

+50

+50

+50

1:1

Bättre primärvård

1:1

Fler vårdplatser

1:1

Avskaffad pensionärsskatt

–22 000

–22 700

–22 700

–25 467

–28 326

–30 326

Utgiftförändringar

–467

–626

–626

Kommunsektorns utveckling

Kommuner och landsting ansvarar för stora delar av det som är välfärdens viktiga verksamheter. Sjukvård, skola och social omsorg utgör merparten av kommunsektorns uppdrag. Därmed är också kommunsektorns ekonomiska utveckling av största vikt för att säkerställa en fungerande välfärd.

Det som är mest betydelsefullt för att kommuner och landsting ska kunna uppehålla och utveckla välfärden är skatteunderlagets utveckling. Hur antalet arbetade timmar utvecklas är därför av avgörande vikt för att välfärdsuppdraget i kommuner och landsting ska kunna säkerställas. Trots gynnsam konjunktur som inneburit att skatteunderlaget utvecklats positivt finns det därför anledning till oro, då regeringens politik inte främjar fler människor i arbete.

Under Kristdemokraternas och Alliansens tid i regeringsmakten 2006–2014 stärktes välfärden, vilket inte minst syns i hur skattekraften, det vill säga skatteunderlaget per invånare, utvecklades under denna tid. Under de åtta åren växte skattekraften från 162 600 kr till 185 800 kronor, i 2014 års fasta priser, motsvarande 12 procent, vilket är detsamma som en långsiktig förstärkning av kommunernas skatteintäkter och möjligheter att utveckla välfärden. Under samma period ökade de kommunala skatteintäkterna med nästan 19 procent och den kommunala skatteintäkten per capita ökade med 13 procent. Den ekonomiska politik och välfärdspolitik som fördes med Kristdemokraterna och Alliansen i regeringsställning resulterade i att resurserna till skola, sjukvård och omsorg ökade med mer än 100 miljarder i fasta priser. Resurserna ökade per invånare, per elev och per slutenvårdspatient. Också antalet läkare, barnmorskor och sjuksköterskor per invånare ökade. Resurserna till skolan ökade per elev, i alla skolformer och i fasta priser.

Att det är sysselsättningen som är avgörande för kommunsektorns resurser till välfärden är något som även finansminister Magdalena Andersson medger. Trots detta är regeringens lösning för kommunerna inte att genomföra jobbskapande reformer, utan snarare att tillskjuta generella bidrag som inte kommer att lösa de långsiktiga välfärdsutmaningarna. För kommunsektorn är det avgörande att statliga styrsystem främjar en god hushållning av gemensamma resurser. Effektivitet och ändamålsenlighet är därför viktiga parametrar när reformer och riktlinjer beslutas. Prestationsbaserade ersättningar som överlåter åt landsting och kommuner att själva välja lämpliga metoder är exempel på god statlig styrning. Därför bör generellt sett regeringens gratisreformer avvisas. Regeringen har i två omgångar gjort generella höjningar av statsbidragen till kommunerna. I budgetmotion 2017 satsade regeringen 10 miljarder per år i generella statsbidrag. I årets budget lägger regeringen till 5 miljarder för 2019 och 10 miljarder för 2020. Kristdemokraterna avvisar delar av dessa generella höjningar, då vi anser att pengarna behöver bättre styrning till angelägna områden. Kristdemokraterna avvisar därför 3 miljarder för 2018 av tidigare intecknade höjningar, 5 miljarder för 2019 och 7 miljarder 2020, vilket redovisas under anslagsposten 1:1.

Istället gör Kristdemokraterna många andra satsningar på välfärden, genom strukturellt riktiga reformer. Därmed ser vi till att välfärdens resurser bibehålls och förstärks samtidigt som vi sänker skattetrycket. De nya och stora utmaningar som finns för kommunerna kräver att skatteunderlaget fortsätter öka kommande år. Därför är en effektiv jobbpolitik av avgörande betydelse för att kommuner och landsting ska kunna tillhandahålla välfärd med kvalitet. Kristdemokraternas jobbförslag kommer att leda till fler arbetade timmar och en fortsatt god utveckling av skatteunderlaget vilket främjar välfärden.

Kristdemokraterna föreslår att skatten på pension och arbete ska vara lika. Det regleras så att kommun och landsting ej drabbas av skattebortfall.

Övriga anslagsförändringar

Kristdemokraterna avvisar flera av regeringens reformer som påverkar den kommunalekonomiska utjämningen. Mot bakgrund av att regeringen bedriver en politik som slår mot jobb och företagande ser vi med oro på att man samtidigt utökar det offentliga åtagandet genom flera satsningar på att kostnadsbefria utvalda delar av välfärden. Risken med regeringens politik är att färre jobb skapas, sysselsättningen minskar och möjligheten att möta det ökade offentliga åtagandet försämras. Den nedåtgående spiral som detta riskerar att skapa med ytterligare skattehöjningar och försämrade jobbmöjligheter vore skadlig för Sverige.

Kristdemokraterna fortsätter avvisa förslagen om kostnadsfri tandvård för unga, kostnadsfri sjukvård för personer över 85 år och kostnadsfri mammografi.

För att förbättra möjligheterna till simundervisning på idrottstimmarna avsätter vi 50 miljoner kronor. Det är viktigt att sådan simundervisning inte slår ut befintlig ideellt anordnad simskola, utan att istället finnas som ett komplement. Därför säger vi nej till regeringens satsning på simundervisning. Kristdemokraterna inför också en jobbstimulans i försörjningsstödet, vilket innebär en satsning på 200 miljoner kronor årligen. Satsningar syftar till att stävja problematiken som uppstår när försörjningsstödet räknas av eller helt försvinner vid övergången från bidrag till arbete, vid relativt låga löner. Det gör att det inte lönar sig att ta ett arbete.

Vi ger en kompensation till kommunerna för att täcka kostnader för dagbarnvårdare som med vårt förslag inte längre kommer att kunna göra avdrag för övriga kostnader i tjänst. Därigenom ökar anslag 1:1 med 20 miljoner kronor. 

Jakob Forssmed (KD)

Aron Modig (KD)

Penilla Gunther (KD)

Larry Söder (KD)

Désirée Pethrus (KD)

Caroline Szyber (KD)

Robert Halef (KD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)