Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Motion 2017/18:3864

av Hans Wallmark m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges försvarsutgifter ska öka och närma sig 2 procent av BNP och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra anslagsändamålen för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överföra resurser till anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sammanfattning

Moderaterna anser att det fortsatt försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde gör

att vårt försvar måste stärkas. Försvarsuppgörelsen 2017 och de resursförstärkningar som uppgörelsen innebär är ett första viktigt steg mot en stärkt svensk försvarsförmåga.

Utöver det som innefattas av försvarsuppgörelsen föreslår Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter bör närma sig två procent av BNP inom en tioårsperiod för att Sverige ska kunna ha en relevant försvarsförmåga efter 2020. Dessutom vill Moderaterna ändra

anslagsändamålen för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor.

Anslagsanvisning

Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2018 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusentals kronor).

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

34 940 784

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

1 147 159

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

10 816 324

1:4

Forskning och teknikutveckling

641 905

1:5

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

10 792

1:6

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

169 036

1:7

Officersutbildning m.m.

218 329

1:8

Försvarets radioanstalt

1 106 408

1:9

Totalförsvarets forskningsinstitut

180 479

1:10

Nämnder m.m.

6 301

1:11

Internationella materielsamarbeten, industrifrågor m.m.

91 559

1:12

Försvarsunderrättelsedomstolen

9 246

2:1

Kustbevakningen

1 142 760

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

74 850

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

2:4

Krisberedskap

1 286 310

2:5

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

305 171

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1 169 221

+3 000

2:7

Statens haverikommission

46 150

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

393 078

3 000

4:1

Elsäkerhetsverket

58 578

Nya anslag

1:13

Myndigheten för psykologiskt försvar

Summa

53 835 520

Politikens inriktning

Ett starkt försvar och en robust krisberedskap

Sveriges närområde har de senaste åren blivit allt mer osäkert. Försvarsmakten gör bedömningen i delredovisningen (september 2017) av perspektivstudien att den negativa utvecklingen fortsätter. Hoten blir svårare att identifiera, mer komplicerade att hantera samt att hotbilden blir mer mångfacetterad.

Den pågående ryska aggressionen mot Ukraina utgör en definitiv vattendelare och utmanar hela den europeiska säkerhetsordningen. Den illegala annekteringen av Krim visar att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts och att Ryssland inte respekterar självständiga staters gränser. Det ryska agerandet i Ukraina är också en tydlig markering mot Nato och EU om att undvika utvidgning i det Ryssland ser som sin intressesfär – en sådan ordning får inte etableras i vårt Europa.

Den nya administrationen i Washington och effekterna av Brexit skapar osäkerhet när det gäller utvecklingen av den transatlantiska länken och säkerheten i Europa. I Mellanöstern och Nordafrika ökar radikaliseringen och följs av terror i och utanför regionen. De sönderfallande staterna destabiliserar hela regionen och utgör baser för terror som även riktas mot Europa. Läget på den koreanska halvön oroar allt mer.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget gör att Sveriges försvarsförmåga måste stärkas. Moderaterna har därför tagit ansvar och tillsammans med Centerpartiet samt Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingått en försvarsuppgörelse i augusti 2017 som innebär att försvarsanslaget höjs med 2,7 miljarder kronor. Av förstärkningen 2018-2020 beräknas totalt cirka 1,3 miljarder kronor för åtgärder inom det civila försvaret och cirka 6,8 miljarder till det militära försvaret. Sedan 2015 har Moderaterna tre gånger drivit regeringen att motvilligt skjuta till pengar till försvaret.

De extra resurserna möjliggör helt nödvändiga åtgärder för att stärka Sveriges försvar här och nu. På sikt behövs det dock ytterligare resurser för att kunna garantera Sveriges försvarsförmåga efter 2020. Moderaterna föreslår därför att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. Utgångspunkten är att hela Sverige ska kunna försvaras och att alla stridskrafter ska stärkas.

Moderaterna föreslår att försvaret, utöver de i försvarsuppgörelsen överenskomna ökningarna, tillförs ytterligare 9,6 miljarder kronor perioden 2019-2020. Detta som ett första steg i Moderaternas förslag om att Sverige ska närma sig två procent av BNP i försvarsutgifter. Förslag till prioriterade åtgärder återfinns i Moderaternas kommittémotion Ett starkt svenskt försvar.

Anslag 1:13 Myndigheten för psykologiskt försvar

Moderaterna ser behovet av att stärka det psykologiska försvaret genom att skapa en egen myndighet.. Från och med 2019 skapas därför ett eget anslag (1:13) för upprättandet av en myndighet för psykologiskt försvar. Moderaterna föreslår att FOI ska få uppdraget att utreda det psykologiska försvaret.

Anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Moderaterna ser behovet av att bredda anslagsändamålen för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor till att även inkludera åtgärder för att hantera vattenbrist och torka. Detta med anledning av att flera områden i princip hela Sverige de senaste åren drabbats hårt av detta, vilka har inneburit stora påfrestningar. Genom att utöka anslagsändamålen kan anslaget användas bredare än vad som är fallet idag och även finansiera, likaledes klimatrelaterade, åtgärder för att hantera torka och vattenbrist.

Anslag 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Moderaterna tillför 3 miljoner till anslaget 2:6 för att stärka arbetet med civilt försvar. Anslagsförstärkningen tas från anslaget 3:1 och regeringens förslag till stöd till ideella miljöorganisationer att följa processen med slutförvaring.

Hans Wallmark (M)

Lena Asplund (M)

Jan R Andersson (M)

Lotta Olsson (M)

Dag Klackenberg (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (4)