Effekter av regeringens skattepolitik

Motion 2017/18:3724

av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av avtrappat jobbskatteavdrag samt begränsad uppräkning av brytpunkt för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av ROT- och RUT-avdragens förändring och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av avskaffandet av skattereduktion för gåvor bör utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera samhällsekonomiska effekter av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekter av den höjda biomomsen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Alliansregeringens ekonomiska politik var framgångsrik och ledde till att 300 000 fler

fick ett jobb att gå till och att skatteintäkterna ökade med mer än 100 miljarder i fasta priser. Alliansregeringens ekonomiska politik förde Sverige genom finanskrisen bättre än de flesta andra länder.

Skattepolitiken är central i den ekonomiska politiken och förändrar människors liv på ett direkt och märkbart sätt. Skattepolitiken kräver därför framförhållning och utförliga konsekvensanalyser innan ändringar genomförs. Detta är viktigt att ha i åtanke innan större förändringar genomförs som påverkar människors hushållsekonomi. I den helomvändning av skattepolitiken som regeringen genomför saknas fullgoda konsekvensanalyser.

Enligt Konjunkturinstitutet riskerar regeringens åtgärder förstärka problemen på svensk arbetsmarknad: kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Vidare bedöms de skatteförslag som regeringen gått fram med inte innebära de budgetförstärkningar som regeringen har räknat med, eftersom de riskerar att minska drivkrafterna för arbete.

Sveriges skattesystem sticker ut på flera sätt och det är viktigt att dessa avvikelser är väl motiverade. OECD pekar särskilt ut Sveriges marginalskatter som tillväxthämmande. Situationen är allvarlig och riskerar att påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen väntar sig. Alliansen vill därför att regeringen noga utvärderar effekterna av sin skattepolitik.

Särskild löneskatt

Alliansregeringen avskaffade den särskilda löneskatten för personer över 65 år samt införde ett förhöjt jobbskatteavdrag för samma grupp. Förändringarna ledde till att det

blev billigare att behålla och nyanställa äldre personer och mer lönsamt för den äldre

själv att arbeta något eller några år ytterligare, samtidigt som sysselsättningsgraden

ökade.

Regeringen återinförde år 2016 den särskilda löneskatten för dem över 65 år.

Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre, samt minskar äldres drivkrafter att arbeta eftersom löneskatten delvis kommer övervältras på lönen och innebära utebliven löneökning alternativt lönesänkning. Löneskatten riskerar att

tidigarelägga många människors utträde från arbetsmarknaden, trots det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.

Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt för äldre.

Marginalskatter

Regeringen har höjt inkomstskatten för närmare en och en halv miljon löntagare. Jobbskatteavdraget har trappats av och breda grupper har fått höjd statlig inkomstskatt genom förändringar i uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Sedan förra årsskiftet har Sverige därför nu världens högsta marginalskatter.

Marginalskatterna har en negativ påverkan på bland annat utbildning, entreprenörskap och antalet arbetade timmar. I konkurrens om kvalificerad arbetskraft

med andra länder riskerar höga marginalskatter att försvåra för framväxten av fler jobb

och företag i Sverige. Med ökade marginalskatter lönar det sig sämre för den enskilda

att investera i högre utbildning och att starta företag i Sverige.

Regeringen räknar med att världens högsta marginalskatt ska ge ett tillskott i

statskassan. Risken är dock att det snarare får motsatt effekt. När incitamenten till att arbeta försvagas tenderar människor att jobba mindre. När det lönar sig sämre att anstränga sig för att skaffa en högre utbildning tenderar färre människor att tycka att det är mödan värt. Detta framhåller också Finanspolitiska rådet i sin rapport för 2016.

Enligt rådets beräkningar leder de höjda skatterna inte till någon förstärkning av de offentliga finanserna överhuvudtaget. På sikt riskerar regeringens beräkningar av inkomstförstärkningar därför att leda till hål i statens budget. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av höjda marginalskatter.

RUT- och ROT-avdragen

RUT- och ROT-avdragen har varit träffsäkra reformer för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden och till att skapa nya jobb. De har också bidragit till att öka förtroendet för skattesystemet genom att göra svarta jobb vita. RUT-reformen, som

infördes av Alliansen, har därutöver gett fler möjlighet att få hjälp i hemmet och underlättat människors livspussel.

Det finns fortsatt stora behov av att underlätta framväxten av jobb i tjänstesektorn utan krav på högre utbildning. Denna typ av tjänster är en viktig väg in till det första

jobbet. För att fler enkla jobb ska växa fram vill Alliansen bredda RUT-avdraget till fler tjänster och tredubbla taket i RUT-avdraget. Samtidigt vill vi se över införandet av ett bredare hem-avdrag för personer över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion. Flera instanser är kritiska till förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Exempelvis Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekter som förändringen av ROT-avdraget leder till och att förändringarna i RUT-avdraget bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet.

Vi vill att regeringen noga utvärderar effekterna av de förändringar som genomförts avseende såväl RUT- som ROT-avdraget och hur de påverkar sysselsättningen.

Skattereduktion för gåvor

1 januari 2012 införde den dåvarande alliansregeringen en avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål. Syftet var att stimulera den ideella sektorn och öka dess möjligheter att långsiktigt och stadigvarande samla in medel till de som behöver det allra mest. Möjligheten att donera pengar och då få göra ett skatteavdrag användes

årligen av närmare 800 000 personer.

Civilsamhället bör utgöra samhällets ryggrad. Systemet med avdragsrätt för gåvor till vissa ideella organisationer innebar att den som gav pengar till exempelvis hjälpverksamhet eller forskning kunde göra ett skatteavdrag för detta. Bakgrunden till avdragsrätten var att pengar som används för att stödja det civila samhället inte ska beskattas lika hårt som övrigt kapital. Redan första året då skattereduktionen för gåvor till den ideella sektorn infördes skedde en markant ökning av den genomsnittliga gåvan. Vi beklagar att regeringen har rivit upp reduktionen, eftersom den riskerar att försvaga det civila samhället. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av att skattereduktionen avskaffats.

Kemikalieskatt

Den 1 april 2017 trädde reglerna om kemikalieskatten i kraft. Syftet med skatten är framförallt att begränsa användandet av flamskyddsmedel i vitvaror. Det är angeläget att minska och rentav förbjuda vissa kemikalier. Samtidigt ställer det stora krav på utformning för att miljöskatter ska träffa rätt. Vad gäller den införda kemikalieskatten finns det en osäkerhet kring miljöeffekterna av skattens införande då skatten endast belastar varor som köps i Sverige. Vidare har berörda remissinstanser så som Elektronikbranschen, Teknikföretagen och Skatteverket uttryckt oro för möjligheten att kringgå skatten. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige uppger att reglerna riskerar att vara oproportionerligt komplexa och innebära en rättsosäkerhet. Denna osäkerhet riskerar att kraftigt öka de administrativa kostnaderna för företag. För att skatten ska få önskade effekter är det avgörande att skatten inte styr om till köp av vitvaror från utlandet. Regeringen bör därför efter en tid utvärdera effekterna av kemikalieskatten för återförsäljare, miljön och konsumenter.

Biomomsen

År 2017 höjdes momsen för biografer från 6 procent till 25 procent. Skattehöjningen innebär en kraftig kostnadsökning för en redan ansträngd bransch. Flera biografer på landsbygden riskerar att läggas ner, vilket riskerar att minska tillgängligheten till kultur på landsbygden ytterligare. Regeringen bör efter en tid utvärdera effekterna av skattehöjningen på branschen, tillgängligheten till biografer och prisutvecklingen.

Per Åsling (C)

Maria Malmer Stenergard (M)

Mathias Sundin (L)

Larry Söder (KD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (6)