Fri företagsamhet för ökad tillväxt

Motion 2017/18:3613

av Said Abdu m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modern företagspolitik i en global ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa reglerna mellan företagare och anställda inom socialförsäkringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna ska kartlägga snedvriden konkurrens mellan kommunen och privata företag i syfte att undanröja sådan och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa bolagsformerna när det gäller avsättning till periodiseringsfonder och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att etablera en offentlig upphandlingsplattform och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Liberalerna vill att det ska löna sig att driva företag och ta risker. Växande företag betyder fler jobb högre tillväxt ökade skatteintäkter, vilket finansierar vår gemensamma välfärd. Sverige ska uppmuntra entreprenörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatteregler och väl fungerande finansiella marknader.

Globaliseringen främjar tillväxt, öppenhet och handel med vår omvärld och är grunden för en välmående ekonomi. Svensk export motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Därför ska Sverige fortsätta riva handelshinder samtidigt som vi värnar konsumentskydd och miljö. Vi ska fortsätta och vara pådrivande för ambitiösa handels- och investeringsavtal med alla länder i hela världen. Varje ratificerat frihandelsavtal som sluts gynnar de svenska företagen och är viktiga för svenska handelsförbindelser.

Tillsammans med globaliseringen påverkar också digitaliseringen oss alla. Inte minst landets företag. Utvecklingen utgör en utmaning, men samtidigt en potential att stärka tjänstesektorns och industrins långsiktiga konkurrenskraft på en global marknad. Sverige är ett litet exportberoende land med en tradition av att knyta kontakter med företag och konsumenter i andra länder. Det är en god grund att stå på när en ny modern näringslivspolitik ska utvecklas för att möta globaliseringens och digitaliseringens utmaningar.

Sverige bör i större utsträckning öka andelen etableringar av utländska utvecklingsintensiva och tillverkningsintensiva företag i Sverige. Det skulle skärpa konkurrensen och sker främst genom att göra Sverige attraktivt för en lokalisering med låga skatter för företagen, regelförenklingar och genom att bearbeta utländska företag att välja Sverige inför beslut om etablering och lokalisering.

Digitaliseringen har medfört att affärer och avtal kan ingås med blixtens hastighet med hela den fria världen som marknad. Betydelsen av företagets fysiska placering minskar, så länge internetnärvaron kan garanteras. Med en IT-strategi som inkluderar hela landet gynnas entreprenörskap i hela Sverige.

För att kompetensen i företagen ska kunna upprätthållas är det viktigt att rekryteringen av arbetskraft med relevant kompetens kan ske på ett så snabbt och smidigt sätt som möjligt. För att kunna arbeta i Sverige krävs ett arbetstillstånd som för närvarande administreras av Migrationsverket. Liberalerna har länge krävt att behandlingen av arbetstillstånd inte får ta längre tid än trettio dagar. Med det stora tryck som idag finns på Migrationsverket orsakat av de omfattande flyktingströmmarna de senaste åren tar det idag betydligt längre. 2016 var handläggningstiden för ett arbetstillstånd 139 dagar hos Migrationsverket. För att få ner handläggningstiderna för arbetstillstånd bör handläggningen flyttas till t.ex. Skatteverket. Andra åtgärder för att korta handläggningstiden är att det första arbetstillståndet ges en längre giltighetstid och att förlängningen kan göras på ett smidigare sätt.

För att företag ska kunna starta och växa finns behov av riskkapital. Företagens finansiering ska ske med privat kapital, men statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet. Liberalerna ifrågasätter dock dagens system med statligt riskkapital då det alltför ofta tränger undan det privata riskkapitalet i stället för att vara marknadskompletterande. Det statliga riskkapitalet behöver reformeras och effektiviseras så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital. Vi stöder den så kallade fond-i-fond-lösningen, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Särskilt viktigt är att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede.

Ett nystartat företag har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, men har behov av att kunna attrahera kvalificerad personal på annat sätt. Därför vill vi fortsatt göra det enklare och billigare att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram i form av exempelvis personaloptioner.

Periodiseringsfonder är ett sätt för företagen i en uppbyggnadsfas skjuta upp skattebetalningarna för att kunna bygga upp ett kapital. Idag varierar skatteeffekterna för hur stor avsättning bolagen kan göra mellan bolagsformerna. Skillnaden mellan bolagsformerna bör tas bort så att alla bolag ska kunna göra avsättningar med 30 procent av överskottet varje år under fem år.

För att underlätta för fler företag att kunna starta har vi föreslagit en halvering av aktiekapitalet och att fler företag ska kunna undantas från revisionsplikten, men lika viktigt är det att hitta nya bolagsformer. I Sverige finns möjligheten att starta och driva ett antal bolagsformer som saknar aktiebolagets kapitalkrav, t. ex. enskild firma och handelsbolag. Dessa bolagsformer är dock dåligt anpassade för dagens snabbväxande företagskonstellationer, där företagsoptioner fungerar som det främsta incitamentet för att locka investerare och anställda. Vi skulle därför vilja se en enklare bolagsform för småföretag t. ex. enligt den modell som finns i Tyskland, ett så kallat UG (Unternehmergesellschaft).

Liberalerna har i rapporten Rättvriden konkurrens granskat den osunda konkurrensen från offentliga aktörer som enskilda näringsidkare utsätts för. För att stävja den här typen av verksamhet måste kommunen bli medveten om sin näringsstörande verksamhet. Offentliga aktörer, i synnerhet kommuner, bör få i uppdrag att kontinuerligt kartlägga sin näringsverksamhet med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. I de fall då offentliga aktörer återkommande bedriver osund konkurrens gentemot privata näringsidkare bör sanktionsmöjligheter införas. Konkurrensverket bör få ett tillsynsansvar, med uppgift att påföra offentliga aktörer konkurrensböter vid osund konkurrens samt driva frågan om skadestånd för de företag som drabbas av den osunda konkurrensen. I synnerligen allvarliga fall av osund konkurrens ska Konkurrensverket kunna förbjuda en kommun att bedriva näringsverksamhet.

För att underlätta all offentlig upphandling i Sverige bör en statligt finansierad upphandlingsplattform etableras där all information finns tillgänglig för alla som vill lämna in anbud. En sådan modell är vanlig i de flesta länder inom EU och finns väl utvecklad i t. ex. Danmark.

Genom att liberalisera en tidigare låst offentlig sektor har välfärdens anställda fått möjligheten att förverkliga nyskapande verksamhetsidéer i egna företag. I stället för att utföra verksamheten i egen regi köper kommuner och landsting i allt större utsträckning verksamhet av privata utförare. Välfärdsreformerna som har genomförts har gett många kvinnor chansen att starta och driva företag inom sektorer som vård, skola och omsorg. Nu hotas den positiva utvecklingen av i praktiken ett näringsförbud, inte minst för kvinnor, när nu regeringen har aviserat att man avser att lägga fram en begränsning av vinster i välfärden. Blotta hotet om en sådan lagstiftning har slagit hårt mot nyföretagande inom välfärdssektorn. Liberalerna anser att regeringens förslag inte ska genomföras.

Alliansregeringen tog initiativ till att förenkla skattereglerna för småföretagare, de s.k. 3:13-reglerna, bl. a. i syfte att underlätta för generationsskiften. Den nuvarande regeringen förändrade förslaget så att det istället syftade till att höja skatten för småföretagare. Även om regeringen har aviserat att de drar tillbaka förslaget bör regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att skattereglerna för småföretag förenklas och generationsskiften underlättas.

Välfärdsystemen kan inte basera sig på att man delar in medborgarna i ett A- och ett B-lag, där löntagare erbjuds ett bättre skydd än den som väljer att driva företag. Dagens arbetsmarknad kräver tydliga och generella regler som värnar samtliga medborgare. Systemen för sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring, föräldrapenning och friskvård måste därför likställas mellan företagare och anställda.

För att allmänhet och anställda ska bli medveten om företagens bidrag till välfärden bör de upplysas om den skatt och de sociala avgifter som arbetsgivaren betalar för den anställde varje månad. Detta kan t. ex. ske på arbetstagarens lönebesked inkomstdeklaration.

Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande hindrar företagen att växa. Likaså regeringens övertro att företagande i första hand blomstrar genom politiskt tillsatta innovationsråd och nyindustrialiseringsstrategier. Vad svenska företag behöver är mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga för att kunna bedriva sin verksamhet i Sverige. Företagen behöver stabila långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv. Det handlar om villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling.

Said Abdu (L)

Christer Nylander (L)

Tina Acketoft (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Mats Persson (L)

Maria Weimer (L)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (5)