Alliansens näringslivsmotion

Motion 2017/18:3420 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en garanti så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur man ämnar arbeta för att värna och utveckla valfrihet och mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för förkortade handläggningstider för gruvverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att säkra kompetensbehov inom gruvnäringen och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på att alla myndigheter sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förtydligande i lagstiftningen avseende streamning och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera för att sälja statliga bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller är strategiskt eller säkerhetspolitiskt viktiga och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäkterna från försäljningen av statliga bolag ska användas för att amortera av på statsskulden och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka äganderätten i syfte att öka konkurrenskraften inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kompensationsmodeller för brukandebegränsningar av mark som inskränker på äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna betydelsen av den svenska skogsnäringen och att inte försvåra dess näringsförutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Under alliansregeringen togs flera viktiga steg för att göra Sverige till ett bättre land för företag och företagsamma personer. Bland annat blev det både billigare och enklare att driva företag. Reformerna har också gett resultat. Under alliansregeringens åtta år såg vi en fördubbling av andelen svenska entreprenörer. Dock bröts den positiva utvecklingen under 2014 på grund av den rödgröna regeringens politik. De negativa besked och beslut regeringen kommit med som inneburit kraftigt höjda skatter på jobb och företagande samtidigt som det lönar sig mindre att arbeta slår direkt mot vår gemensamma välfärd. Det är nu angeläget att utvecklingen vänds så att fler väljer entreprenörskap.

Vår slutsats är att Sverige behöver göra fler reformer som gör det enklare för företag att växa och anställa. Därför är det mycket oroande att Sverige har en regering som för landet i fel riktning. Regeringen har genom besked och beslut skapat en osäkerhet och ett missnöje bland entreprenörer. Det handlar bland annat om dyrare transporter och mycket kraftiga skattehöjningar på arbete och företag. För att se fler jobb och växande företag i Sverige behövs en bred jobb- och företagaragenda. Det handlar om satsningar på att utveckla skolan och investera i forskning. Det handlar om tillgång till bra transporter av både människor och gods. Sverige behöver rimliga skattevillkor som uppmuntrar till flit och entreprenörskap. Vi behöver mer, inte mindre, handel och frihandel. Sverige har en regering som leder in vårt land på fel väg och som fortsätter svika sina löften. Regeringen har fattat en serie av beslut som försämrat villkoren för företag och jobb.

Reformer för fler företag och fler i arbete

Vad Sverige behöver är fler jobb- och företagsreformer. Det behövs reformer som adresserar relevanta utmaningar. Inriktningen ska vara att underlätta för fler företag att växa. För att nå dit är det rimligt att riksdagen beslutar om ett jobb- och företagspaket riktat till de små och växande företagen.

Inträdesjobb för att få fler i arbete

För att skapa fler vägar till jobb och lägre trösklar för utsatta grupper såsom nyanlända och unga med bristande utbildning har Alliansen presenterat förslaget om inträdesjobb. Inträdesjobb är en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Det handlar om att stärka integrationen och att fler ska kunna lämna utanförskap för jobb. Genom inträdesjobb skulle Sverige ta ett steg mot att få bort jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda samt se till att fler unga kan få sitt första jobb. Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Arbetsrättsligt motsvarar inträdesjobbet en provanställning i två år som därefter övergår i tillsvidareanställning. Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag

Många företagare arbetar långa dagar med en låg lön, inte minst i början av sitt entreprenörskap. Ett nystartat företag har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta mindre företags rekrytering av kompetenta personer vill vi att det blir enklare och billigare att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram. Det handlar såväl om företagens kostnader som skattevillkoren för enskilda personer. Reglerna bör bli enklare och mer konkurrenskraftiga, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Syftet är att företag ska kunna attrahera och behålla nyckelpersoner.

Införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna

Regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, är något som orsakar extra arbete för företagare och som hindrar tillväxt. ”En dörr in” är en plattform där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats, och att uppgifterna därefter slussas till aktuell myndighet. ”En dörr in” skulle påtagligt minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet: att skapa värde och jobb. Detta bör vidareutvecklas.

Sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor

Alliansen driver regeringen framför sig. Riksdagen har fattat beslut om ett tillkännagivande om att underlätta för att fler ska starta företag. Vi vill sänka kravet på aktiekapital från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Det handlar om att fler människor ska ges möjlighet att förverkliga sina idéer och skapa jobb både åt sig själv och åt andra. Kravet på aktiekapital sänktes av Alliansen från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Det är rimligt att nu gå vidare och snarast göra ytterligare en sänkning.

Reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital

Kapital är helt avgörande för att kunna starta, driva och utveckla ett företag. Huvudspåret är att företags finansiering ska ske med privat kapital. Statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet. Vi anser att det görs bra med en så kallad fond-i-fond-lösning, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Särskilt viktigt är att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede.

Tredubbla RUT-avdraget för att skapa fler jobb och företag inom RUT-sektorn

Ju fler som kan köpa RUT-tjänster desto fler jobb skapas och förutsättningarna för att starta fler företag ökar. Erfarenhet visar att många som arbetar inom RUT-sektorn skulle ha svårt att få jobb annars. I dag går det att få avdrag för max 25 000 kronor per person och år för olika tjänster som utförs i hemmet. Taket bör vara tre gånger så högt – 75 000 kronor. Fler tjänster bör även omfattas än i dag. Till exempel att hämta och lämna tvätt som tvättas utanför hemmet, transporter till återvinningsstationen och tillsyn av hemmet när de boende reser bort. Vi vill också se ett bredare HEM-avdrag för personer över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet skulle kunna berättiga till skattereduktion.

Dessa reformer innebär sammantaget viktiga steg för fler växande företag och fler jobb i Sverige.

Välfärdsföretag

Allianspartierna menar att offentlig sektor är och ska vara en del av utvecklingen av ett modernt samhälle. Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare och vi menar att mångfald bidrar till ökad kvalitet och förbättrat resursutnyttjande. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt, och duktiga entreprenörer såväl inom välfärden som inom tjänstesektorn utgör tillsammans med de offentliga verksamheterna viktiga inslag för människors välbefinnande. Svensk skola, vård och omsorg måste kunna fortsätta erbjuda en palett av lösningar anpassade till att arbetslivet och vardagen förändrats och att vi lever allt längre.

I det moderna svenska samhället ser vi att det är både rimligt och nödvändigt att invånare erbjuds möjlighet till tjänster, tekniska lösningar, service och kundnöjdhet på områden där vi som medborgare behöver stöd och hjälp för trygghet, livskvalitet och inkludering i samhället av entreprenörer. Vi välkomnar att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med hbtq-kompetens. För oss är det viktigt att fortsätta utveckla valfriheten på områden där den idag är starkt begränsad för den som behöver omsorg. Men självklart också på andra områden.

Personer som har gedigen bakgrund på området och som kan erbjuda kvalitativa verksamheter utifrån sin profession och sin utbildning utgör en fantastisk kunskapsbank. Vi måste våga ta tillvara de möjligheter som ligger i innovativa lösningar på välfärdsuppgifter, i nya produkter och tjänster särskilt anpassade för till exempel de äldre. Samtidigt kommer allt fler också ställa högre krav än tidigare vad gäller flexibilitet i att kunna göra egna val när det kommer till skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Inte minst personer med egen erfarenhet av den snårskog och den, emellanåt välmenta, men traditionsbundna verksamhet som varit framåtsyftande i en annan tid men nu ställer krav på helt nya arbetssätt och lösningar i vår tid.

För Alliansen är det viktigt att all verksamhet – oaktat om den är kommunal, regional, statlig eller privat – ska drivas med kloka och tydliga kriterier för vad som ska gälla samt kontinuerlig uppföljning, inte genom att hindra och förbjuda verksamheter som jobbar klokt med skattemedel. Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på hur man ämnar arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.

Mineraler, gruvnäring och tillväxt

Sverige är i dag ett välmående land och vårt välstånd är bland annat byggt på de resurser som finns i skogen, i marken och i våra älvar och som förädlas i industrin.

Bara inom EU står Sverige för 90 procent av järnmalmen, och vi har även blymalm, zink, silver och koppar.

Ett långsiktigt nyttjande av markens råvaror kräver att vi vårdar och skyddar vår miljö. Sverige har en av världens hårdaste miljölagstiftningar. En lagstiftning som syftar till att resultatet av gruvdriften blir en tillgång och inte förstör förutsättningarna för oss som bor här, för naturen och för andra näringar. En välskött gruvindustri främjar välstånd och tillväxt, motsatsen leder till något helt annat.

För att säkerställa att svensk mineral- och gruvnäring fortsatt kan befinna sig i toppklass behöver handläggningstiderna förkortas och kompetensförsörjningen säkras. Vi vill därför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på åtgärder för förkortade handläggningstider samt förslag på åtgärder för att säkra kompetensbehov inom gruvnäringen.

Regelförenkla för företagen

En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att skapa fler jobb. Under alliansregeringen sänktes bolagsskatten och socialavgifterna och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regelbördan minskade med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor.

Vi vill att det ska gå snabbt och smidigt att starta ett företag i Sverige och därför vill vi sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration och även för handläggningstider. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa. Därför vill vi att alla myndigheter sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider.

Rättegångsreglerna i allmän domstol ska vara ändamålsenliga. De ska möjliggöra att mål och ärenden kan avgöras rättssäkert med hög kvalitet och inom rimlig tid. Regelverket ska vara flexibelt så att handläggningen kan anpassas till behoven i det enskilda fallet. Under de senaste åren har förändringar vidtagits som förbättrat situationen; till exempel trädde reformen En modernare rättegång i kraft år 2008. Alliansen anser att det är viktigt att ett fortsatt arbete görs för att ytterligare korta tvistetiderna för att skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning.

Statliga bolag

Allianspartierna anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag. Staten är dock en stor företagsägare, och kommer att så vara under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen ska ha fokus på att skapa långsiktiga värden och vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. I de fall där bolagen har ett samhällsuppdrag ska detta utföras väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Där bolag verkar på en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmässiga krav, ska effektiv konkurrens säkerställas. Statens roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt.

De statliga bolagen ska präglas av öppenhet och föredömlighet samt vara föregångare avseende hållbarhetsfrågor som till exempel jämställdhet, miljö och socialt ansvarstagande. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt att dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet. Regeringens styrning av de statliga bolagen ska ske inom de ramar som riksdagen fastställt. Vi förutsätter att regeringen förankrar förändringar i exempelvis ägardirektiv och bolagsordning i riksdagen för att säkra långsiktighet och insyn.

Under alliansregeringen utarbetades och grundlades ett gediget hållbarhetsarbete i de statliga bolagen. 2007 satte staten krav på de statligt ägda bolagen att de årligen skulle hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI, Global Reporting Initiative, en internationell standard för hållbarhetsrapportering. I statens ägarpolicy står det att de statligt ägda bolagen ska vara föredömen inom området hållbart företagande. Ägarpolicyn fastställer vilka internationella riktlinjer som alla statligt ägda företag ska efterleva. Riktlinjerna utökades med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Såväl i FN:s vägledande principer som i OECD:s riktlinjer ställs skärpta krav på bolagen att genomföra en riskbaserad due diligence (insamling och analys av information om ett företag inför förvärv eller annan strategisk förändring).

Alliansregeringen tog ett viktigt steg framåt i hållbarhetsarbetet. Alla de 55 bolagen fick uppdraget att under 2013 fastställa få och övergripande hållbarhetsmål och strategier för att nå dit. Målet är att skapa värde i de statliga bolagen samtidigt som riskerna ska minskas i verksamheterna. 2014 startade arbetet från ägaren med att följa upp bolagens respektive hållbarhetsmål.

Alliansregeringen arbetade målmedvetet med styrelserekrytering utifrån dynamik och mångfald. Utifrån kompetens, erfarenhet, bakgrund och ålder sattes mål om en jämn könsfördelning (minst 40 procent av vardera könet). Andelen kvinnliga styrelse-ledamöter i de statliga bolagen ökade i de statligt helägda bolagen till 49 procent. En lyckad åtgärd. Allianspartierna vill se en fortsatt utveckling av förvaltningen av de statligt ägda bolagen så som skett under den borgerliga regeringen.

Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Detta ska ses som ett led i vikten av att överväga bolagens olika uppdrag och riktlinjer. Exempelvis gäller detta bolag som SBAB, Telia Sonera, SAS och Orio. Eventuella försäljningsintäkter ska användas för att minska statsskulden. Det är dock inte aktuellt med försäljning av LKAB, Apoteket eller Vattenfalls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet för alkohol ska värnas och Systembolaget behållas i statlig ägo. Försäljning av statlig egendom ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) ske affärsmässigt.

Immaterialrätt

Immaterialrätten är viktig för landets växande och välfärdsskapande företag. Ett patent eller en varumärkesregistrering ger rättslig trygghet åt upphovsmannen som investerat tid och skaparkraft i sin idé. Upphovsrätten är grundläggande för det kreativa skapandet. Den måste respekteras också på internet. En väl fungerande immaterialrätt är en nödvändig faktor för att stimulera forskning och uppmuntra till innovationsverksamhet, produktutveckling och kulturellt skapande. 

Vi vet att piratkopiering och olovlig spridning av upphovsrättsskyddade verk påverkar upphovsmän och de kreativa näringarna negativt. Till exempel visar Mediavisions senaste rapport att piratkopieringen av film och tv i Sverige har ökat med drygt 30 procent sedan förra mätningen för ett år sedan. Under 2015 piratkopierades cirka 290 miljoner filmer och tv-avsnitt jämfört med 220 miljoner 2014. Förutom att utvecklingen går åt fel håll innebär mängden piratkopior stora förluster för upphovsmännen, företagen och staten.

En viktig åtgärd för att stärka äganderätten till skyddade verk och öka möjligheterna för upphovsmän att tillgodogöra sig värdet av sitt skapande är att regeringen utreder upphovsrättslagstiftningen i syfte att skapa en teknikneutral lagstiftning som förtydligar vad som gäller vid bl.a. streaming. Det kan bidra till att stoppa illegal spridning av upphovsrättsskyddat material. Under alliansregeringen fick Patentverket och Vinnova i uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom ett förbättrat offentligt stöd för hanteringen av immateriella tillgångar. Detta arbete bör löpa vidare genom det fortsatta uppdraget till Patentverket och Vinnova.

Stärkt äganderätt för gröna näringar

För att kunna utveckla de gröna näringarna måste äganderätten tas i beaktande och respekteras vid myndighetsbeslut. Under de senaste åren har dock myndigheter beslutat om tvingande avsättningar och inskränkningar, som lett till ekonomiska konsekvenser när markägaren inte längre kan använda sin mark. Trots att äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag, i Europakonventionen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Äganderätten utgör även en grund för både demokrati och marknadsekonomi. Därför är det viktigt att utreda olika typer av kompensationsmodeller som skulle kunna användas för att begränsa ekonomiska förluster för markägaren. Skogsnäringen står för 9–12 procent av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde enligt Skogsindustrierna. Det gör skogsindustrin till en viktig spelare för svensk ekonomi. Skogen har också en central roll i utvecklingen mot ett hållbart och biobaserat samhälle. Det är därför av stor vikt att skogsindustrin får rätt förutsättningar för att kunna utvecklas på lång sikt och att man inte försvårar spelreglerna för näringen.

Lars Hjälmered (M)
Helena Lindahl (C)	Said Abdu (L)
Penilla Gunther (KD)