Barns rätt till utbildning

Motion 2015/16:522 av Christer Nylander (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barns rätt till skolgång bör prioriteras i utrikes- och biståndspolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I den pågående internationella flyktingkrisen finns anledning att uppmärksamma barns rätt till utbildning. Utbildning är en rättighet och en förutsättning för demokrati, jämställdhet, välstånd, trygghet och fred. Redan 1948 antog FN en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som befäster att utbildning är en mänsklig rättighet. Barnkonventionen från 1989 slår vidare fast att alla barn har rätt till utbildning av god kvalitet.

Tyvärr är verkligheten något helt annat. Mer än 57 miljoner barn i skolåldern går inte i skolan, hälften återfinns i länder som drabbats av krig och katastrof, och mer än hälften av dem är flickor. Unescos statistik pekar på att 250 miljoner barn, av vilka 130 miljoner faktiskt har gått fyra år i skolan, inte kan läsa, skriva och räkna. En global utbildningskris pågår samtidigt som många länder utvecklas snabbt. Ett dystert kännetecken för den globala utbildningskrisen är den ökande ojämlikheten i både tillgång och kvalitet på utbildning, mellan men också inom länder. Det är fattiga och särskilt utsatta flickor och pojkar som drabbas värst.

Frågan aktualiseras ytterligare av den flyktingkris vi ser idag. Totalt befinner sig 30 miljoner flickor och pojkar på flykt – merparten utan utbildning, ibland under kortare men oftast under längre perioder. 

För barn i krig, naturkatastrofer och på flykt kan skolan ge trygghet, rutin, uppmuntran, lärande och utveckling, och allmänt bidra till barns välmående när de befinner sig i svåra förhållanden.

I utvecklingsmålen som ska styra utvecklingsagendan fram till 2030 är utbildning ett av de 17 prioriterad målen – i korthet handlar målet om att uppnå en inkluderande och jämlik utbildning och livslångt lärande för alla. I svensk utrikespolitik och i det internationella utvecklingssamarbetet saknas en tydlig prioritering av barns rätt till utbildning, och strategier och riktlinjer att alla barn ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Exempelvis saknas en tydlig prioritering av utbildning i krig och katastrofer inom det humanitära biståndet trots att det som barn och föräldrar framförallt efterfrågar är att barn snabbt kan återuppta sin skolgång. I svensk bistånds- och utrikespolitik bör barns rätt till utbildning ha hög prioritet. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Christer Nylander (FP)