Fråga om hänvisning av motion till utskott

Annika Hirvonen med flera, Miljöpartiet, har lämnat in en motion med åberopande av 9 kap. 15 § riksdagsordningen. Enligt denna bestämmelse får motioner med anledning av en händelse av större vikt väckas gemensamt av minst tio ledamöter om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under allmänna motionstiden eller någon annan motionstid i 9 kap. riksdagsordningen. Motionen bordlades vid sammanträdet den 1 juni.

Motionen innehåller ett yrkande om att riksdagen ska anta förslag till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som innebär att anmälningar och ansökningar om medborgarskap och överklaganden av sådana beslut bedöms utifrån nu gällande regler.

En förutsättning för att ett motionsyrkande ska få väckas enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen är att det har en tydlig koppling till en händelse av större vikt i paragrafens mening. I motionen anförs att Sverigedemokraternas agerande i samband med omröstningen i kammaren den 29 april om betänkande SfU28 Skärpta krav för svenskt medborgarskap är en händelse av större vikt som kan utgöra grund för en motion enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen.

En grundläggande förutsättning för att en motion ska få väckas är att det har inträffat en händelse av större vikt och att det finns en tydlig koppling mellan händelsen och de politiska förslag som förs fram i motionen. Exempel på händelser i det svenska samhället eller i omvärlden som godtagits såsom händelser av större vikt är Irakkriget 2003, mutaffären inom Systembolaget 2003, stormkatastrofen i Sydsverige 2005 och EG-domstolens dom rörande det svenska apoteksmonopolet 2005. I maj 2022 fick Miljöpartiet väcka en motion om Nato och arbetet mot kärnvapen med anledning av Sveriges kommande medlemskap i Nato.

När det gäller frågan om Sverigedemokraternas agerande i samband med voteringen den 29 april är att anse som en händelse av större vikt kan konstateras att händelsens karaktär klart avviker från de händelser som tidigare har godtagits som grund för händelsemotioner enligt riksdagsordningen. Omröstningar kan få ett oväntat utfall beroende på närvaro och enskilda ledamöters uppfattning i en fråga. Det förekommer även att ledamöter efter en omröstning anmäler att de röstat fel, något som då senare framgår av kammarens protokoll men inte ändrar beslutet som fattats. Om resultatet av en omröstning i kammaren skulle kunna ligga till grund för en händelsemotion skulle detta innebära en tydlig förändring av en restriktiv praxis och därtill en förändring som inte har stöd i riksdagsordningen eller dess förarbeten.

Mot denna bakgrund kan det inte anses att kammarens beslut den 29 april är en sådan händelse av större vikt som kan utgöra grund för en motion.

Talmannens bedömning är därför att motionen inte kan väckas med stöd av 9 kap. 15 § riksdagsordningen. Enligt 11 kap. 7 § riksdagsordningen föreligger därmed hinder mot att hänvisa motionen till utskott.

Talmannen föreslår därför att kammaren lägger motionen till handlingarna.

Jag vill påminna om att ämnet är huruvida motionen uppfyller kraven i 9 kap. 15 § riksdagsordningen och därmed ska hänvisas till utskott, inte den underliggande sakfrågan.

Fru talman! Jag och mina partikollegor i Miljöpartiet har väckt en händelsemotion, en akutmotion som den har kommit att kallas i dagligt tal, som heter Övergångsregler för medborgarskap – en ny omröstning. Detta har skett mot bakgrund av att när riksdagen hade en omröstning om övergångsregler för medborgarskap den 29 april manipulerades resultatet i denna omröstning genom att Charlotte Quensel, ledamot för Sverigedemokraterna, och Michael Rubbestad, som då var ledamot för Sverigedemokraterna, gick in och röstade trots att deras namn var uppskrivna på den lista som partiernas kvittningspersoner upprättar över riksdagsledamöter som ska avstå från att delta i omröstningen.

Kvittningssystemet är en frivillig överenskommelse som tecknas skriftligt mellan samtliga riksdagspartier. Det har utvecklats i riksdagen över hundra års tid, och syftet med kvittningssystemet har varit att motverka att slumpmässiga händelser, som att en riksdagsledamot blir sjuk eller fastnar på ett flygplan som hastigt tvingas vända och därför inte kan komma fram till omröstningen, avgör utfallet när riksdagen fattar beslut om lagstiftning eller statens budget.

Ingen har någonsin medvetet manipulerat en omröstning i riksdagen genom att lova att några ska vara borta i utbyte mot att andra sidan också tar ut riksdagsledamöter och sedan ändå skicka in dem. Det har aldrig hänt.

Misstag har förekommit – jajamän! Det förekommer också att riksdagsledamöter trycker fel i omröstningar, och det förekommer att riksdagsledamöter i ett parti röstar annorlunda än kollegorna i samma parti, för att man helt enkelt har en stark övertygelse som går emot partilinjen.

Jag menar, till skillnad från talmannen, att det inte går att likställa att någon röstar fel av misstag eller att en riksdagsledamot har en annan åsikt än sitt parti i en omröstning med den sortens medveten manipulation av en riksdagsomröstning. Det är ostridigt att Sverigedemokraterna har fattat beslut i sin ledning om att agera på det sättet för att de på förhand visste att det fanns en riksdagsmajoritet som krävde övergångsregler för medborgarskap.

Hade det här varit en omröstning i en fråga av marginell vikt hade vi inte stått här i dag, men frågan om övergångsregler för medborgarskap påverkar rättigheterna för över 100 000 människor i Sverige. Det finns i dag drygt 104 000 människor som väntar på beslut om medborgarskap. Bland dem finns de som ansökte för många år sedan, och de har planerat sina liv utifrån det regelverk som gällde när de ansökte om medborgarskap.

Några har genomfört långa studier i Sverige för att kunna arbeta i yrken som bara är öppna för svenska medborgare. Några är gifta med svenskar och har haft planer på att familjen kanske ska kunna åka utomlands för att man ska plugga eller arbeta något år. Men nu måste det ställas in.

För samtliga dessa personer kommer avsaknaden av övergångsregler att innebära att grundläggande rättigheter, som att rösta i riksdagsval, fördröjs inte bara lite grann utan väldigt mycket. Senast i dag hörde vi att det i värsta fall tar tio år innan man kan ordna så att alla som skulle behöva skriva de medborgarskapsprov som införs kommer att få tillfälle att göra det. Vi pratar alltså om en enorm fördröjning av väntetiden.

Fru talman! Jag menar att det här måste ses som en händelse av just större vikt. Den berör i varje fall närmare 1 procent av Sveriges befolkning och deras grundläggande rättigheter i en demokrati. Den berör också förtroendet för demokratin i riksdagen. Detta har varit otroligt omskakande. Människor inser nu att det i praktiken har varit möjligt att fuska sig till att rösta igenom en lagstiftning som det inte fanns majoritet för i kammaren. Det är av större vikt.

Vi i Miljöpartiet har först försökt lyfta upp frågan på andra sätt. Vi tog direkt upp frågan med kollegorna i gruppledarkretsen för att kunna komma överens om att omröstningen skulle tas om, som ett led i att förnya förtroendet för kvittningssystemet. Vi ville helt enkelt komma överens om att vi ska ha ett kvittningssystem – slumpen ska inte avgöra omröstningar – och att om någon fuskar tas den omröstningen om.

Vi lade även fram ett förslag till utskottsinitiativ, som är ett annat sätt att lyfta upp en fråga till ny omröstning. Det röstade Tidöpartierna nej till.

Det enda sätt som nu återstår för att frågan ska kunna prövas igen av kammarens alla ledamöter är alltså att väcka just en sådan här händelse- eller akutmotion. Kopplingen mellan manipulationen av röstningen och förslaget i händelsemotionen är såklart tydlig.

De händelser som tidigare har motiverat att sådana här motioner fått väckas har handlat om helt andra saker, till exempel krig i omvärlden eller att Sverige gått med i Nato. Men jag menar att bara faktumet att ingen någonsin har agerat på det här sättet i riksdagens kammare tidigare och att inget liknande någonsin har lett till en händelsemotion inte kan innebära att man anser att kriteriet inte skulle vara uppfyllt. Det är nämligen en händelse av större vikt.

Jag menar också att det med tanke på att det under över hundra års tid aldrig har fuskats på det här sättet inte gick att förvänta sig eller förutse att det skulle ske.

Fru talman! Jag yrkar därför att den här frågan ska hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning. Vi i Miljöpartiet tycker att det borde vara en självklarhet att omröstningar ska tas om när ett riksdagsparti medvetet manipulerar resultatet av de beslut som fattas av oss folkvalda i riksdagen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Berginger (MP).

Fru talman! Till att börja med vill jag vara tydlig med vad det är riksdagen kommer att behandla i och med att Miljöpartiet begär att kammaren ska pröva det här ärendet. Det är alltså inte sakfrågan i sig utan huruvida man stöder talmannens bedömning av om den här motionen ska få väckas utifrån perspektivet att den ligger inom ramen för en särskild händelse.

Det är obestridligt att Sverigedemokraterna fuskade i samband med den votering som är grunden för Miljöpartiets motion. Två ledamöter, varav den ene var Sverigedemokraternas vice gruppledare Michael Rubbestad som i veckan avgick efter misstankar om barnpornografibrott, röstade trots att de inte förväntades göra det.

Varken Sverigedemokraterna eller övriga regeringspartier har velat göra om omröstningen. Ulf Kristersson är ytterst ansvarig här. Moralen hos Ulf Kristersson, hela regeringen och Sverigedemokraterna måste definieras utifrån personer som Rubbestad.

Det som riksdagen kommer att behandla är alltså inte själva sakfrågan, som handlar om övergångsregler för de nya medborgarskapsreglerna, utan huruvida talmannens bedömning är rätt i fråga om att det inte ska betraktas som en särskild händelse att riksdagen har röstat i ett ärende. Omröstningen i dag gäller om kammaren ska ha för avsikt att överlåta åt konstitutionsutskottet att pröva talmannens bedömning.

Det är inte sakfrågan om övergångsregler som vi kommer att pröva i dag. Men hade så varit fallet hade det varit enkelt för oss i Vänsterpartiet. Vår inställning är glasklar: Det rimliga vore att Ulf Kristersson tar ansvar för vad hans samarbetspartner, Sverigedemokraterna, har gjort och ser till att beslutet tas om. Men Ulf Kristersson gömmer sig i skuggorna. Han vill inte ta ansvar, och riksdagen står utan kvittningssystem.

Sverigedemokraternas och regeringens omoraliska agerande, personifierat av Michael Rubbestad, är förkastligt. Beslutet som fattades då är illegitimt. Brottet har begåtts mot svenska folket och en hundraårig tradition av att hedra kvittningsöverenskommelsen mellan partierna.

När hela Tidölaget genomsyras av en moral som personifieras av människor som Michael Rubbestad har man därmed satt alla regler ur spel. Därför kommer Vänsterpartiet efter valet, i regeringsställning, att införa övergångsreglerna retroaktivt, för att återupprätta ordningen. Alla som drabbas av den orättvisa som träder i kraft om bara ett par dagar kommer att få upprättelse.

Till alla drabbade vill jag säga klart och tydligt: Vi i Vänsterpartiet står på er sida. Den här orättvisan ska inte bli långlivad. Folk som har skickat in sin ansökan i tid ska självklart inte drabbas av Ulf Kristerssons och Michael Rubbestads fuskande. Man fuskar helt enkelt inte bort människor.

Med det sagt delar Vänsterpartiet talmannens bedömning att motionen inte ligger inom ramen för en särskild händelse. Det är en fråga som handlar om moraliskt förfall, inte ett formellt fel. Vänsterpartiet tror också att konstitutionsutskottet kommer att göra samma bedömning, och vi förstår att de andra partierna förmodligen också kommer att landa där.

Miljöpartiet tycks dock ha en annan åsikt. Och vi i Vänsterpartiet är beredda att vända på varje sten för att rätt ska bli rätt. När hela Tidölaget genomsyras av en moral personifierad av människor som Michael Rubbestad har de satt alla regler ur spel. Av det skälet kommer Vänsterpartiet att rösta för att låta konstitutionsutskottet pröva huruvida talmannens bedömning är korrekt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Håkan Svenneling (V).

Fru talman! I slutet av april skickade Sverigedemokraterna in två utkvittade ledamöter i en votering om skärpta medborgarkrav. Därmed vann Tidöpartierna omröstningen med en rösts övervikt och stoppade övergångsregler för svenskt medborgarskap.

Sverigedemokraterna bröt också kvittningsöverenskommelsen som byggde på förtroende mellan riksdagens partier. Det visar att det inte finns respekt för de demokratiska ordningar och överenskommelser som har satts upp för att behålla maktbalansen i riksdagen.

Vi centerpartister har inte ändrat uppfattning i själva sakfrågan. Vi vill fortsatt ha övergångsregler för svenskt medborgarskap. Som andre vice talmannen inledde med att säga gäller dagens prövning inte sakfrågan. Det är i själva verket en prövning av om motionen ska få väckas med hänvisning till 9 kap. 15 § i riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt.

Under 70-talet när grundlagspropositionen lades fram underströks att bestämmelsen är av undantagskaraktär och därför bör tillämpas restriktivt. Syftet med införandet av möjligheten att väcka händelsemotioner har inte varit att korrigera oväntade beslut i kammaren.

Fru talman! Centerpartiet delar talmannens och riksdagsförvaltningens bedömning att motionen som lämnats in inte uppfyller kraven i riksdagsordningen eller dess förarbeten. Om händelsemotionen skulle tillåtas skulle det också innebära en tydlig förändring av praxis i riksdagens arbete.

Fru talman! Därför är vi av den uppfattningen att motionen bör läggas till handlingarna utan hänvisning.

Fru talman! Svenska folket minns hur Sverigedemokraterna för några veckor sedan fuskade i en omröstning i kammaren för att stoppa övergångsregler för svenskt medborgarskap trots att det fanns en majoritet för förslaget. Sverigedemokraterna är opålitliga, och det är Ulf Kristerssons ansvar att få ordning på den röra som hans regeringsunderlag har ställt till med.

Socialdemokraterna har inte ändrat uppfattning i sakfrågan. Vi vill fortsatt ha övergångsregler för svenskt medborgarskap, men det är inte vad det här ärendet handlar om. Det handlar om huruvida en motion med anledning av en händelse av större vikt ska få väckas enligt 9 kap. 15 § riksdagsordningen.

Efter grundlig genomgång av riksdagsförvaltningen är talmannens bedömning att motionen inte bedöms uppfylla kravet i riksdagsordningen, och det är även vår bedömning. Om motionen skulle tillåtas skulle det innebära en tydlig förändring av restriktiv praxis som inte har stöd i riksdagsordningen och dess förarbeten.

Vi kommer därför att rösta ja för att bifalla talmannens förslag.

I detta anförande instämde Peter Hedberg (S).

Överläggningen var härmed avslutad.