Ytterligare skattehöjningar på grund av flyktingmottagandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om ytterligare skattehöjningar kommer att krävas i det fall asylmottagandet fortsätter att öka i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos.

Jag vill börja med att konstatera att sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Regeringen har finansierat nya reformer enligt principen krona-för-krona. Det har bidragit till att underskottet i de offentliga finanserna nästan har halverats jämfört med förra året.

Regeringen har överlämnat en ändringsbudget till riksdagen med anledning av flyktingsituationen. I budgeten föreslår regeringen ett tillfälligt stöd om 10 miljarder till kommunerna och det civila samhället. Förslagen i ändringsbudgeten kommer att finansieras med en ökad statlig upplåning.

Den stora mängden asylsökande innebär oförutsedda och på kort sikt så gott som ofrånkomliga utgifter. En ökad statlig upplåning är en vanlig ordning för hantering av oförutsedda kostnader under pågående budgetår.

Det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet för att se över hur olika utgiftsökningar som kan uppstå under kommande år ska finansieras. Beroende på hur de offentliga finanserna och migrationsströmmarna utvecklas kan det innebära besparingsåtgärder i kommande budgetar, olika sätt att dämpa kostnadsökningar samt lånefinansiering. Därutöver är det sedan tidigare väl känt att vi till exempel kan tänka oss att införa en bankskatt.

Fru talman! Vi hade en snarlik debatt för bara några minuter sedan, och det finns ingen anledning att upprepa den.

Finansministern sa att hon har halverat underskottet, men jag vill återigen påpeka och betona att det inte är hon som har halverat underskottet. Det är Alliansens budget som har gällt i princip fram till slutet av sommaren.

Finansministern tar åt sig äran för något hon inte kan ta åt sig äran för. Om hennes budget hade gått igenom hade vi haft ett större underskott.

Enligt Migrationsverkets prognoser kommer flyktingkrisen att kosta mycket pengar. Finansministern har signalerat en sak sedan tidigare, nämligen att hon vill genomföra vissa besparingar. Och nu talar hon om en bankskatt.

Bara för att sätta saker och ting i rätt proportion handlar det enligt Migrationsverket om 100 miljarder på fyra år. Om vi skulle spara in dessa pengar skulle det vara den största besparingen sedan budgetsaneringen på 90-talet. Om vi skulle ta in dessa pengar med en bankskatt skulle nog ett antal banker i Sverige gå omkull, för så mycket pengar inbringar den inte.

Jag ska inte förlänga debatten. Jag ville bara göra dessa påpekanden. Det vore bra om finansministern kunde kommentera ungefär hur stora besparingar och skattehöjningar hon förväntar sig att hon behöver göra och hur mycket en bankskatt kan inbringa.

Fru talman! Fredrik Schulte har helt rätt i att vi just haft en snarlik debatt. Det beror på att Fredrik Schulte ställer väldigt många och snarlika frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har halverat underskottet i de offentliga finanserna. Det är helt korrekt att vår budget inte gick igenom förra hösten. Däremot använde den borgerliga Alliansen i praktiken samma ramar som vi.

Vi lade fram vår budget, och sedan kom budgetmotionen utifrån våra ramar. Den var bra nog. Man gjorde inga stora förändringar och fortsatte inte med den tidigare politiken att ständigt, år efter år, öka budgetunderskotten på det sätt man gjorde när man satt i regeringsställning.

Det var ju så att från det att man tog över makten 2006 till att man förlorade makten 2014 ökade budgetunderskottet för varje år. Det var ett sluttande plan. Det hade inget med konjunkturutvecklingen att göra, utan det handlade bara om att ständigt, år efter år, öka underskotten.

Det vi gör i regeringen nu är att hantera situationen genom att arbeta med alla de åtgärder som krävs. Vi kommer att göra vad som krävs för att hantera den här situationen på ett ansvarsfullt sätt. En del av detta kommer naturligtvis att slå igenom i sämre offentliga finanser. Det är fullt rimligt och riktigt, och det är precis för att kunna möta den här typen av situationer som vi från regeringens sida har tyckt att det har varit så viktigt att halvera underskotten. Hade vi fortsatt den förra regeringens politik med stora underskott hade vi inte haft samma styrka att kunna möta den här situationen. Det är bland annat för att vi har halverat underskotten som vi klarar av att genomföra den särskilda engångssatsningen till kommunerna.

Jag kommer, som jag sa i den förra debatten, att lämna nya prognoser någon gång i samband med årsskiftet. Där kommer det att synas hur de offentliga finanserna påverkas under de kommande åren. Vi kommer naturligtvis att vidta de åtgärder som krävs för att klara utgiftstaken och för att föra en ansvarsfull ekonomisk politik.

Fru talman! Om finansministern stör sig på att behöva svara på ungefär samma frågor gång på gång vill jag säga att det beror på att finansministern inte kan ge tydliga och raka besked om vad som gäller i bärande frågor för Sveriges ekonomi och inte minst att hon glider på sanningen och verkligheten på ett rätt anmärkningsvärt sätt. För bara någon minut sedan stod hon här i talarstolen och slog sig för bröstet och sa att hon har halverat underskottet. Sedan står hon och säger att Alliansens budget blev bra därför att vi följde hennes ramar. Finansministern borde rimligen veta att Alliansens budget för 2015 följde precis de riktlinjer som vi lade i vårpropositionen 2014 före valet.

Det är inte konstigt att Magdalena Andersson får många frågor och blir pressad i de här sammanhangen, för hon kan inte ge raka svar, och hon argumenterar på ett sätt som uppenbarligen går stick i stäv med verkligheten.

Ett annat sådant exempel är när hon hela tiden försöker sätta bilden av att det fanns en stor konflikt om offentliga finanser under förra mandatperioden. Vi har låtit riksdagens utredningstjänst titta på hur de offentliga finanserna hade sett ut om Magdalena Anderssons oppositionspolitik hade gällt under förra mandatperioden. Det skiljer 8 miljarder. Det är några procentenheters skillnad mot alliansregeringen.

Vi var alla överens om att man under förra mandatperioden skulle stimulera ekonomin. Alliansen, Socialdemokraterna, de rödgröna totalt sett, Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, ja alla var överens om att man förra mandatperioden skulle stimulera ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att finansministern fortsätter att upprepa detta blir rätt anmärkningsvärt. I förra veckan hade jag en debatt med finansministern lite på samma tema, där jag hade tryckt upp en stor plansch för att illustrera det. Jag får uppenbarligen ta till andra pedagogiska metoder för att framhålla just det faktum att vi alla var väldigt överens om att vi under förra mandatperioden skulle stimulera ekonomin.

Oavsett vad är det positivt att finansministern faktiskt tänker presentera en plan för hur flyktingkrisen kommer att påverka de offentliga finanserna. Vi har som sagt inbjudit finansministern till finansutskottet för att redogöra för detta. Vi fick inga svar där. Jag får inga svar nu. Men det är väl bättre att ett svar kommer sent än att det aldrig kommer.

Oavsett vad är det många som är oroliga för vad det kommer att innebära, eftersom regeringen inte är beredd att ta till de kraftfulla åtgärder som krävs för att få stopp på flyktingkrisen och man nu är mycket otydlig med hur man ska hantera den ekonomiska situationen. Vi hör finansministern prata om bankskatt, som på sin höjd ger några miljarder. Hon pratar om besparingar. I det tonläge och på det sätt hon framhåller de besparingarna är det tydligt att det inte kommer att räcka. Som jag har sagt tidigare handlar det enligt Migrationsverkets prognoser om 100 miljarder på fyra år. Skulle vi genomföra besparingar för det skulle det vara de största besparingar som Sverige har sett på 20 år, och det tror jag inte att Magdalena Andersson är beredd till.

Därför kommer vi till slutklämmen att det antagligen blir höjda skatter, eftersom finansministern inte heller är beredd att avstå från de bidragshöjningar som hon så gärna vill genomföra.

Det är där vi är: höjda skatter, höjda skatter, höjda skatter. Det kommer att slå mot svensk ekonomi.

Fru talman! Det är helt korrekt att jag har varit i finansutskottet och redogjort för de ekonomiska konsekvenserna av Migrationsverkets nya prognos och också redogjort för hur regeringen nu arbetar med att dra ned de kostnaderna. Det är enbart Fredrik Schulte av dem som var på den föredragningen som sedan inte tycks ha tagit till sig det budskapet utan känt ett behov av att fortsätta att ställa frågor kring detta. De andra ledamöterna verkar ha fått svar under den föredragningen.

Om jag får likalydande frågor på grund av att Fredrik Schulte inte får svar kan jag påpeka att jag i det här fallet fick två likalydande frågor utan att jag ens hade svarat på dem. Men det är naturligtvis fritt för riksdagsledamöter att ställa hur många interpellationer man vill, och här kan jag notera att Fredrik Schulte är mycket flitig och gör skäl för sin lön som riksdagsledamot. Jag uppskattar naturligtvis också alltid de här debatterna. Det är ett stort nöje.

Jag har många gånger svarat Fredrik Schulte på just frågan om hur jag ser på skillnaderna beträffande den ekonomiska politiken under förra mandatperioden. Där har Fredrik Schulte uppenbarligen fortfarande inte uppfattat mitt svar, så jag vet inte om det är någon större idé för mig att upprepa det ytterligare en gång, för jag har nog sagt det väldigt många gånger. Det beror på att vi föreslog helt andra åtgärder än vad den förra regeringen föreslog. Den föreslog ju permanenta skattesänkningar, som fortsätter att belasta de offentliga finanserna även när konjunkturen har förbättrats, medan den socialdemokratiska oppositionen föreslog arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är tillfälliga. Det är stor skillnad, och därför hade de offentliga finanserna naturligtvis sett bättre ut om Socialdemokraterna hade haft möjlighet att få igenom sina förslag under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer säkert att få upprepa det svaret många gånger till under den här mandatperioden, och det ser jag särskilt fram emot.

Fru talman! Det är skönt att Magdalena Andersson verkligen tror på sin politik och att den skulle få så positiva effekter. Frågar man svenska folket är det bara 5 procent som tror på finansministerns jobbpolitik. Det är färre än de som tror på spöken och att utomjordingar går runt omkring oss. Frågar man Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv ser man att alla är mycket samstämmiga i att regeringens politik skapar färre jobb. Förra mandatperioden sa samma oberoende bedömare att den dåvarande alliansregeringens politik skulle ge fler jobb.

Det är skönt att vi har en finansminister som åtminstone har självförtroende i det hon gör. Men alla andra bedömare är rörande överens om att de effekter som Magdalena Andersson hoppas på inte finns.

Skattesänkningar må vara mer permanenta åtgärder. Men det är bidragshöjningar också. En av de stora satsningar som Magdalena Andersson gör under sin tid som finansminister är att höja bidragen, höja a-kassan. Men under hennes tid i oppositionen var det en ännu större andel av hennes satsningar. Det hade lett till att vi hade fått se en återgång till den politik som vi hade under Göran Perssons tid, när vi betalade 30, 40 eller 50 miljarder mer i sjukskrivning, mer i olika typer av utanförskapskostnader därför att människor fastnar i bidragsberoende, fastnar i utanförskap.

Den typen av argumentation håller inte. Faktum kvarstår, att vi hade nästan exakt samma nivåer på hur mycket vi ville stimulera ekonomin. Om Magdalena Andersson tror att bidrag stimulerar ekonomin är det illa för Sveriges finanser.

Fru talman! Nu är det inte bara Magdalena Andersson som tror att till exempel höjda barnbidrag, förstärkt sjukförsäkring eller förstärkt a-kassa stimulerar ekonomin på ett bättre sätt än skattesänkningar. Jag tror att det är en tämligen enig ekonomkår som menar att det i en lågkonjunktur naturligtvis är bättre att stimulera hushåll som har en stor konsumtionsbenägenhet, det vill säga exempelvis barnfamiljer, pensionärer, sjuka och arbetslösa. Det är ett betydligt mer effektivt sätt att spendera de offentliga resurserna än genom att, som den förra borgerliga regeringen gjorde, till exempel ta bort förmögenhetsskatten som inte är något särskilt effektivt sätt att stimulera ekonomin i dåliga tider.

Att höja till exempel bidragen är någonting som på längre sikt kostar mindre än att sänka skatterna. Det beror på det sätt som budgeten är uppbyggd, där vi inte har indexering av bidrag. Utan att man fattar nya beslut minskar därmed den belastningen på de offentliga finanserna i takt med att ekonomin växer. Det gäller däremot inte för skattesänkningar. Även på det sättet försämrar den borgerliga regeringens politik mer långsiktigt statsfinanserna än den socialdemokratiska oppositionens politik hade gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter att vi fick ta över regeringsmakten har vi tagit tag i detta. Vi har fått en ny inriktning på den ekonomiska politiken. Vi för nu en ansvarsfull ekonomisk politik, där vi ser till att finansiera våra reformer och ta hand om våra statsfinanser, i stället för att göra som man gjorde under den borgerliga regeringen, då underskotten ökade år efter år på grund av stora ofinansierade skattesänkningar. Det kommer vi naturligtvis att göra även i denna flyktingsituation.

Överläggningen var härmed avslutad.