Vinterväghållningen

Fru talman! har ställt fyra frågor till mig vilka berör vinterväghållningen på de statliga vägarna.

Jag och Lars Beckman sågs här i riksdagen för ganska precis ett år sedan för att även då diskutera vinterväghållningen på de statliga vägarna. Jag vill även denna gång inleda med att konstatera att det är av stor betydelse att vinterväghållningen av våra vägar håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomligheten som trafiksäkerheten. Regeringen har därför säkerställt att Trafikverket har de förutsättningar som krävs för att kunna genomföra detta uppdrag. Ramarna för infrastrukturen i den nationella planen har ökat med drygt 100 miljarder kronor i jämförelse med den föregående planen. Det möjliggör kraftiga satsningar på såväl utveckling som underhåll av infrastrukturen.

I maj 2018 uppdrog regeringen till Trafikverket att utvärdera den genomförda vinterväghållningen under vintern 2017/18. Syftet var att analysera hur verksamheten har fungerat och vad som behöver utvecklas och förbättras. Trafikverket konstaterar i sin rapport att den förra vintern periodvis var mycket besvärlig med stora snömängder och pendlande temperaturer. I rapporten föreslår Trafikverket ett antal förbättringar som de nu arbetar vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket har också fortsatt sin utveckling av moderna metoder och arbetssätt för uppföljning av entreprenörernas arbete. Till exempel används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet kan följas upp på en detaljerad nivå. Trafikverket genomför också kontroller av det utförda arbetet ute på vägarna. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.

Det är inte enbart vinterväghållningen som avgör framkomligheten på de statliga vägarna vintertid. Det är även viktigt att såväl fordon som förare är förberedda och vidtar de åtgärder som väglaget kräver. Att använda vinterdäck med rätt mönsterdjup är en lika viktig åtgärd som att planera sin färd efter väderleksförhållanden och att följa trafikreglerna. Kommuner har sedan oktober 2009 möjlighet att införa dubbdäcksförbud, och regeringen har inte för avsikt att förändra den lagstiftningen.

Regeringen har nyligen förbättrat förutsättningarna för att öka säkerheten på vägarna. Den 30 augusti 2018 beslutade regeringen om skärpta regler för tung lastbil, tung buss och personbil klass II med en totalvikt över 3,5 ton. Reglerna innebär att dessa fordon ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning på samtliga hjul, inte enbart på drivaxlarna som tidigare. Kravet, som träder i kraft den 1 juni 2019, gäller mellan den 1 december och den 31 mars när vinterväglag råder.

En god arbetsmiljö ska vara vägledande för all verksamhet som Trafikverket och entreprenörerna bedriver i samverkan. Arbetet får aldrig ske på bekostnad av en god arbetsmiljö. Regeringen följer därför Trafikverkets arbete med att säkerställa att arbetsrättsliga krav och en god arbetsmiljö efterlevs i upphandlad verksamhet.

Jag vill avslutningsvis återigen förtydliga för Lars Beckman att vinterväghållningen alltid genomförs så länge som det finns behov. Även om de totala kostnaderna blir höga avbryts inte verksamheten. Att de statliga vägarna har god framkomlighet under vintern är en viktig fråga för regeringen. Jag avser att fortsätta följa frågan i dialog med Trafikverket och försäkra mig om att det pågående förbättringsarbetet fortskrider.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill börja med att gratulera till det fortsatta uppdraget som minister, tack vare regeringsunderlaget L, C, MP och naturligtvis ditt eget parti.

Fru talman! År 2018 blev ett mörkt år i trafiken med fler döda än tidigare år. Ökningen är störst bland de skyddade trafikanterna, särskilt bland dem som åker personbil och lastbil. Sveriges riksdag har antagit en nollvision om antalet döda i trafiken. Det är djupt bekymmersamt att vi nu ser att antalet döda i trafiken återigen ökar.

Jag noterade att statsrådet i sitt svar sa att regeringen tycker att det är viktigt med ett bra vägunderhåll och att Sverige ska vara framkomligt. Jag tror dock att många som har kört bil de senaste veckorna ställer sig något fundersamma till statsrådets svar. Inte ambitionen, för den är det säkert inget fel på, men utfallet och verkligheten gör att det är blixthalka runt om i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Senast i dag kl. 12.26 i förste vice talmannens valkrets och mitt eget hemlän rapporterade Gefle Dagblad om att två förts till sjukhus efter dubbla lastbilsolyckor på E4:an vid Axmartavlan och att trafiken leds om. Om det var så halt på E4:an förbi Gävle i dag som det var häromdagen då jag körde - jag kör ändå med dubbdäck och har en bra bil med säkerhetsutrustning - var det blixthalka. Det var såphalt på E4:an. Då måste verkligheten alltid slå retoriken.

Sveriges Åkeriföretag har larmat om flera stora brister i halkbekämpningen i Sverige under flera år. Tidningen Trailer har i ett uppmärksammat reportage granskat vinterväghållningen och konstaterat det vi andra redan vet, nämligen att det är stora brister runt om i Sverige. Då pratade de med Trafikverkets pressjour. Det svar de fick var att det är av ekonomiska skäl och miljöskäl som man inte kan göra en mer kraftfull insats i rådande vädersituation.

Trafikverkets pressjour svarar alltså en nyhetsredaktion att det är av ekonomiska skäl och miljöskäl som man inte kan göra en mer kraftfull insats. Detta står i skarp kontrast till statsrådets svar. Antingen har statsrådet rätt och måste då ändra instruktionerna till sin myndighet, eller så har myndigheten rätt, och då måste statsrådet naturligtvis korrigera sitt svar.

Fru talman! Jag har ställt fyra skarpa frågor till statsrådet. Jag vill veta vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta för att förbättra vinterväghållningen i Sverige. Vilka insatser tänker alltså regeringen göra?

Sedan är detta med vinterväghållningen en jätteviktig fråga för Sveriges yrkeschaufförer. Det var därför jag i interpellationen frågade vilket samarbete som finns mellan Arbetsmiljöverket och Trafikverket. Det är ju inte meningen att yrkeschaufförer ska dö utefter vägarna på grund av att vägarna är för hala.

Avslutningsvis frågade jag, och jag fick inget svar: Anser statsrådet att dubbdäcksförbud i vissa kommuner kan påverka den nationella trafiksäkerheten? Jag frågade alltså inte om regeringen skulle ändra lagen, utan jag frågade om ansvarigt statsråd anser att dubbdäcksförbud kan påverka den nationella trafiksäkerheten.

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för gratulationen! Jag ska ärligt säga att efter fyra månaders övergångsregerande, då man inte fick gripa in i den nationella politiken men förvisso ägna sig åt EU-förhandlingen, som jag strax ska återkomma till, var det nästan så att jag saknade interpellationsdebatterna, inte minst med Lars Beckman. Nu är vi här i alla fall och har möjlighet att fördjupa oss i både vinterväghållning och många andra trafikfrågor.

Jag är naturligtvis väldigt glad över att vi har lyckats nå blocköverskridande överenskommelser på 73 punkter och att det finns brett samförstånd i svensk politik om många stora och viktiga frågor. Men jag inbjuder naturligtvis också Moderaterna att vara med och ta del i den samförståndsanda som ändå kan finnas i svensk politik. Inte minst vore det bra i så viktiga frågor som infrastruktur eller transportpolitik.

Det är naturligtvis otroligt viktigt att vi ska ha en välfungerande vinterväghållning. Där delar jag Lars Beckmans uppfattning. Jag har varit tydlig: Jag var inte nöjd med hur den fungerade föregående år. Det var ett av skälen till att Trafikverket fick i uppdrag att utvärdera vinterväghållningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är nöjd med att man har gps-markeringar och att man ser till att vi får betalt och utfört de tjänster som staten investerar i. Det är bra. Jag är nöjd med att Trafikverket nu har en bättre och nära samverkan med Riksförbundet Enskilda Vägar för att se till att den oro som har funnits i delar av landet för att man inte har haft bra avtal för att säkerställa bra vinterväghållning kan stillas.

Men jag är framför allt väldigt nöjd med de initiativ som har tagits och som nu kommer att träda i kraft, till exempel att vi från och med den 1 juni får krav på vinterdäck på tunga fordon. Jag vill minnas att jag ställde en fråga om detta i en interpellationsdebatt för ett år sedan, och då svävade Lars Beckman på målet och var tveksam till om detta var rätt väg att gå.

Jag vill därför passa på att ställa den frågan tillbaka. Jag tycker själv att detta är viktigt. Ska det vara tryggt på våra vägar, och ska man som trafikant och medtrafikant känna sig säker när det kommer en 64-tonnare körande och det kanske inte är separerade körfält, är det väldigt bra att veta om det är ett fordon som har rätt utrustade däck.

Inte minst i Gävletrakten men också på många andra ställen har vi sett hur vägarna blockeras av yrkesfordon med dåligt utrustade däck, ofta kanske från åkerier eller företag i Östeuropa som inte har sett eller kunnat ha kompetens att bedöma de svenska vägförhållandena. Därför är denna lagstiftning viktig.

På samma sätt är det med det initiativ som jag tar till att undersöka om vi kan reglera användningen av EU-trailrar, som inte minst i Lars Beckmans egen valkrets har kunnat förorsaka en del trafikolyckor. På det sättet går vi nu vidare successivt för att stärka trafiksäkerheten. Vi ska också skruva på verktygen när det gäller att få en bra och fungerande vinterväghållning och se till att de åkerier som svarar för vinterväghållningen följs upp av en tredje part. Det är det inte Trafikverket självt som gör, utan det är en upphandlad tredje part som går in och säkerställer att man får den tjänst man faktiskt har betalat för.

Det är naturligtvis helt avgörande att vi har resurser. 100 miljarder mer än vad som fanns i den nationella planen under den tid vi hade borgerlig regering spelar en stor roll. 164 miljarder bara på vägunderhåll förbättrar förutsättningarna.

Men naturligtvis kommer det också i framtiden vid kraftiga snöstormar eller allvarligt väder att vara situationer där man får stanna, ta det lugnt och inte ta sig ut i trafiken utan att försäkra sig om att man är rätt utrustad.

Vad Trafikverkets pressjour säger kan naturligtvis jag som statsråd inte gå in och korrigera. Men jag kan definitivt säga att det inte kan vara några ekonomiska skäl eller miljöskäl som kan vara grund för bristande vinterväghållning. Det är inte acceptabelt. Det får inte vara ekonomiska hinder. Det är tydligt i den styrning som finns av Trafikverket.

Fru talman! Statsrådets inställning - jag är helt övertygad om att statsrådet verkligen menar vad han säger här i talarstolen - står då i skarp kontrast till verkligheten. Verkligheten kan vi se, oavsett var vi bor i Sverige. Just nu är det trafikkaos. Det är blixthalka. Polisen säger uppgivet i artiklar och inslag: Det var såphalka här. Det är inte konstigt att bussen gled av vägen. Som tur var hände det ingen olycka i morse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett citat ur en artikel i Smålandsposten: Trafikverket återkom senare med beskedet att det finns ekonomiska och miljömässiga skäl till att en kraftfullare insats inte gjorts.

Det fanns ekonomiska och miljömässiga skäl till att en kraftfull insats inte hade gjorts.

Fru talman! Sverige har fyra årstider. Vi har sommar. Vi har höst. Vi har vinter. Och vi har vår. Jag tror att väldigt många som bor i Sverige förväntar sig att de ska kunna ta sig fram även på vintern, oavsett om de åker med tåg eller flyg eller om de åker på vägarna.

Jag noterar att det förmodligen finns en viss vilja hos både myndigheter och andra att försöka skuldbelägga till exempel Sveriges Åkeriföretag. Det är klart att det är viktigt med däck - absolut. I Norge, där man har den lagstiftning som Sverige nu är på väg att införa, konstaterar man att detta inte har löst problemen i Norge. Man går nu vidare och diskuterar andra åtgärder i Norge. Det tittade jag faktiskt på i går. Jag läste flera intressanta artiklar.

Jag noterar också att statsrådet undviker frågan, men jag ställer den gärna igen: Anser statsrådet att dubbdäcksförbud kan göra att trafiksäkerheten blir sämre i Sverige? Jag tänker på när det är blixthalka och på när det är som det var mellan Söderhamn och Gävle häromdagen. E4:an var som en isbana. Skulle statsrådet då rekommendera någon att ge sig ut och köra utan dubbdäck?

Detta är naturligtvis på riktigt. När utvecklingen bryts och antalet dödsfall ökar i Sverige krävs det naturligtvis konkreta och handfasta åtgärder som gör att vi kan få ned antalet dödsfall i Sverige.

Jag är bekymrad över de yrkeschaufförer som faktiskt riskerar sina liv på grund av att vinterväghållningen inte fungerar. Det är inte rimligt att de som är chaufförer i Sverige och de som har som yrke att köra gods, eller vad det är för någonting, riskerar sina liv på grund av att staten inte uppfyller sitt viktiga samhällskontrakt: att se till att vägen, E4:an, faktiskt fungerar och är framkomlig. På det sättet krävs det ju resurser.

Här finns det uppenbarligen en diskrepans mellan svaret från statsrådet - att man har gett de resurser som krävs - och Trafikverkets uppfattning, i alla fall vad de säger till medierna, nämligen att det är ekonomiska orsaker och miljöskäl som ligger bakom den bristfälliga vinterväghållningen.

Givet den diskrepansen vore det intressant att höra: Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att se till att vinterväghållningen faktiskt fungerar bättre och för att Trafikverket ska få de resurser som man själv flaggar för att man behöver till just vinterväghållning?

Fru talman! Låt mig först ta frågan om kommunerna. Det är sant att kommunerna har möjlighet att införa dubbdäcksförbud. Det har man till exempel på Hornsgatan här i Stockholm. Jag har svårt att tänka mig att man i Gävle skulle vilja införa dubbdäcksförbud på långa sträckor. Men det ska i så fall vara någonting som man avgör kommunalt. Det är upp till kommunen att avgöra om man vill göra detta. I Stockholm har man valt att göra det på till exempel Hornsgatan, av miljöskäl.

Låt mig sedan en gång till säga: Nej, det kan inte finnas ekonomiska skäl och miljöskäl vad än en pressjour säger. Vi är tydliga med att det inte ska vara ekonomiska begränsningar för de resurser som behöver tas i anspråk för den vinterväghållning vi har. Så har det varit under en väldigt lång tid. Det är ingen ny reglering som jag har hittat på, utan det är faktiskt ett regelverk som vi har haft länge eftersom vinterväglaget och väderförhållandena varierar mellan åren. Det får inte vara någonting som påverkar de insatser som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom jag var missnöjd med kvaliteten på vinterväghållningen förra året fick Trafikverket uppdraget att utvärdera detta tillsammans med åkeriföretagen. Låt mig vara tydlig. Jag har en väldigt bra samverkan med Sveriges Åkeriföretag. Det är en bransch som är satt under hård ekonomisk press från illojal konkurrens, inte minst av utländsk lastbilstrafik som inte alltid har samma ambitioner - det kan handla om vinterdäck, om att följa kör- och vilotidsregler eller om att på annat sätt säkerställa goda arbetsförhållanden för dem som kör.

Yrkestrafikanterna och yrkeschaufförerna i Sverige utför ett fantastiskt arbete. Det är ett av skälen till att jag i december lyckades förhandla fram en position och ett beslut i rådet om ett nytt mobilitetspaket. Det innebär stärkta förutsättningar för åkerinäringen och för reglerna kring cabotagetransporter. Och det innebär en möjlighet för inte minst Sverige som nation att ha en förbättrad reglering av både cabotagetransporter och transporter inom ramen för kombidirektivet.

Här har vi, till skillnad från den regering som Lars Beckman tidigare har stått bakom, fört en ganska tuff kamp inom EU tillsammans med många andra länder för att också på internationell nivå få bättre regleringar så att inte svensk transportnäring drabbas av illojal konkurrens eller osjysta konkurrensregler. Det är till fromma för trafiksäkerheten men också för utvecklingen av svensk transportnäring.

Jag tror däremot att Lars Beckman själv är svaret skyldig när det gäller frågan om vinterdäck, som vi ändå måste konstatera har effekt. Jag tror i alla fall att det spelar roll om ett fordon på 64 ton har vinterdäck eller om det inte har det. Jag vet inte om Lars Beckman delar den uppfattningen, men för mig är det viktigt med en sådan reglering, precis som för bussar eller för andra tyngre fordon. Jag är förvånad över att vi inte tidigare har haft en sådan reglering.

Jag är också nöjd med att vi har mer resurser till förfogande för vinterväghållning och för vägunderhåll än vad man hade under den tid då vi hade en alliansregering, som hade 100 miljarder mindre till förfogande för att göra denna typ av insatser.

Jag tror att vi framöver fortsatt kommer att behöva ha en hög ambitionsnivå när det gäller trafiksäkerheten, oavsett om vi talar om EU-trailrar, arbetsförhållanden, regleringar eller ambitionsnivåer när det gäller vinterväghållningen. Det arbetet kommer jag att fortsätta, och jag välkomnar Lars Beckman in i den debatten.

Fru talman! Tack och lov får vi bestämma om vinterväghållningen i Sverige själva. Det är alltså upp till regeringen att sätta kraven. Det är upp till regeringen att se till att myndigheterna följer de krav man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan konstatera att Trafikverket i artikel efter artikel runt om i Sverige, från Norrbotten i norr till Skåne i söder, säger: Vi har inte råd att hålla E4:an halkfri.

Det är ett direkt och klart besked från ansvarig myndighet: Vi har inte råd att hålla E4:an halkfri.

Det är naturligtvis bedrövligt att man i ett vinterland som Sverige inte ska ha en trafiksäker E4:a.

Fru talman! Jag körde själv mellan Söderhamn och Gävle häromdagen, och det var blixthalka på E4:an. Då blir man förvånad när man tar del av svaret från statsrådet. Han säger: Vi har gett Trafikverket de resurser de behöver.

Uppenbarligen finns det en stor skillnad mellan statsrådets uppfattning om hur det borde vara och verkligheten för Sveriges bilister och yrkeschaufförer. Ibland önskar jag att Arbetsmiljöverket skulle stänga trafiken. När det är så farligt att yrkeschaufförer riskerar sina liv på grund av blixthalka på E4:an kanske Arbetsmiljöverket faktiskt skulle stänga vägen och säga: Nu får Trafikverket göra sitt jobb, så att lastbilarna kommer fram.

Sedan gäller det däcken. Det är klart att det spelar roll. Det är därför jag är en stor anhängare av dubbdäck. Jag tycker att det är beklagligt att statsrådet inte svarar på frågan: Tror statsrådet att det påverkar den nationella trafiksäkerheten att stockholmare åker på dubbfria däck till exempel mellan Stockholm och Sälen på grund av dubbdäcksförbud i Stockholm?

Fru talman! Låt mig först konstatera att det är glädjande att höra en moderat riksdagsledamot vurma för Arbetsmiljöverket. Det är annars en verksamhet som Moderaterna systematiskt och konsekvent velat skära ned på. Man har velat skära ned på resurserna och lägga ned stora delar av verksamheten och därmed förutsättningarna att arbeta förebyggande för en god arbetsmiljö.

Om Lars Beckman tillsammans med mig och många andra vill stå på barrikaderna för ett mer resursstarkt arbetsmiljöverk som säkrar miljön för yrkeschaufförer och många andra på svensk arbetsmarknad välkomnar jag alltså den positionsförändringen. Lycka till med att också få Moderata samlingspartiet att byta uppfattning!

När det gäller vinterväghållningen är det naturligtvis så att det besked jag ger är det som gäller. Det kan inte vara så att brist på ekonomiska resurser gör att man avstår från insatser, enligt de regler som finns. Under lång tid har det för vinterväghållningen gällt en ordning med en klassificering enligt vilken man upphandlar åkerier eftersom Trafikverket inte har egna resurser. Eftersom vi sedan lång tid har en annan reglering i Sverige har jag svårt att se ekonomiska skäl och miljöskäl som argument.

Låt mig avslutningsvis konstatera att jag tycker att det är bra med ett starkt engagemang kring att vi ska ha en god och säker trafikmiljö. Vi förbättrar vinterväghållningen i Sverige. Vi lägger mer resurser, och vi har tuffare krav på dem som har att sköta den. Vi ställer tuffare krav också på yrkestrafiken och på åkerierna, inte minst på utländska åkerier som nu när de kommer till svenska vägar får ta ett större ansvar än tidigare.

Till syvende och sist vet vi dock allihop att det också spelar roll hur både Lars Beckman och jag själv kör och vilket beteende vi har i trafiken, att vi har gott omdöme, händerna på ratten och att vi inte svarar i mobiltelefon och annat. Jag hoppas att vi gemensamt kan säkerställa att fler uppmärksammar vikten av ett bra uppträdande i trafiken. Då får vi färre skadade och döda i trafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.