Vindkraft och spridning av mikroplaster

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag ser på problemet med att vindkraften kan bidra till spridning av mikroplaster och hur jag avser att agera för att även marken och miljön kring vindkraftverken ska vara giftfria.

Jag och regeringen tar frågan om spridning av mikroplaster på största allvar och anser att det är mycket viktigt att både identifiera och åtgärda källor till utsläpp av mikroplast till miljön, vare sig de är avsiktligt tillsatta eller oavsiktligt bildade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För de avsiktligt tillsatta mikroplasterna sker för närvarande en översyn om reglering inom ramen för Reachregelverket inom EU. Vi väntar oss ett beslut inom kort.

För att även komma åt problematiken med de oavsiktligt bildade mikroplasterna avser Europeiska kommissionen att lansera en färdplan under 2021, vilket innebär att både avsiktligt tillsatta mikroplaster och oavsiktligt bildade mikroplaster kommer att regleras inom EU. Regeringen har verkat och avser att även fortsatt verka för en ambitiös linje inom ramen för EU-arbetet med att reglera mikroplaster.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Dessutom ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

Vindkraft av den storlek som Alexandra Anstrell hänvisar till i sin fråga kan enbart bedrivas med ett miljötillstånd. Det innebär att verksamheten ska prövas enligt miljöbalkens krav.

Utifrån att det redan finns lagstiftning som har till syfte att skydda miljön avser regeringen inte i detta läge att vidta ytterligare åtgärder.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Ja, vi ska prata om vindkraft och spridningen av mikroplaster. För mig är det viktigt att belysa både fördelar och nackdelar med en utbyggd vindkraft. Det handlar i ett större perspektiv om såväl Sveriges framtid och energiförsörjning som om de människor som bor nära vindkraftsparker, eller där de planeras, och om de miljö-, fritids- och kulturvärden som påverkas.

Jag tycker att vindkraften, precis som all annan kraftförsörjning, behöver belysas ur olika synvinklar för att vi till så stor del som möjligt ska kunna säkerställa att vi gör rätt val inför framtiden.

När det kommer till mikroplaster har jag frågat hur ministern ser på problemet med att vindkraften kan bidra till spridning av mikroplaster. Ministern har svarat att han och regeringen tar frågan om spridning av mikroplaster på största allvar, och det uppskattar jag. Frågan är bara: Vad händer sedan? Vad blir det av det hela?

Vidare berättar minister Bolund att för att komma åt problematiken med de oavsiktligt bildade mikroplasterna avser Europeiska kommissionen att lansera en färdplan under 2021, vilken regeringen vill vara med och reglera. Ministern talar också om vikten av att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är liksom ett gap däremellan, fru talman, ett gap mellan EU-regleringen och att den enskilde ska skaffa sig kunskap. Det är ett gap när det gäller att ta ansvar för Sverige. Det saknas här, fru talman.

Jag tänker att det nog kunde vara bra att ha full koll på Sverige i arbetet tillsammans med EU. Det kan också vara bra att lära av alla duktiga, engagerade människor som har skaffat sig den kunskap som de behöver.

Mikroplaster finns i dag i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor. Samtidigt har den storskaliga vindkraften seglat upp som en ny betydande spridare av mikroplaster. De mer precisa och långsiktiga effekterna av mikroplaster kan ha påverkan på människors hälsa. Det är inte kartlagt, men alltmer forskning pekar på risker. Men forskningen ligger efter, och det är hög tid att vi lär oss mer. Det menar både forskare och hälsoorganisationer som WHO. Då tänker jag att det kunde vara bra med en halvhalt.

Hur påverkar vindkraften våra marker egentligen? Och hur avser ministern att agera för att även mark och miljö runt vindkraftverken ska vara giftfria? Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridning av mikroplaster.

Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största delen av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och då lossnar små bitar av plast från ytan och sprids i naturen. Hur mycket plast som sprids vet man inte riktigt. Men om man utgår från att bladen på ett verk kan tappa ungefär 10 procent av totalvikten under en beräknad livslängd på 15 år har man räknat ut att den skulle kunna släppa ifrån sig sex ton mikroplaster. Sex ton är ungefär som tolv hästar, fyra bilar eller liknande. Det är ganska mycket, och då har vi inte heller kommit till detta att återvinna ett sådant blad.

Gör vi rätt val för framtiden? Framtiden är ju faktiskt inte så långt borta när det gäller hållbarheten på ett vindkraftverk.

Fru talman! Mikroplaster är ett otroligt viktigt område, och plastnedskräpning, inte minst i våra hav, är ett väldigt stort miljöproblem.

Jag måste ge Alexandra Anstrell en liten eloge för en otippad vinkel i hennes kamp mot vindkraften. Vi har ju debatterat den många gånger, och det verkar som att uppslagen är breda och att det finns många olika sätt att ifrågasätta och angripa vindkraftsutvecklingen i Sverige. Där tycker jag kanske inte att vi ska gå på vindkraften, utan att vi kan titta bredare på hela problematiken.

Om Alexandra Anstrell verkligen är engagerad i sitt arbete mot mikroplaster, är det då inte bättre att titta på vad våra experter bedömer är de stora källorna till mikroplaster i miljön i stället för att med ryggmärgsreflex vid varje tillfälle gå på vindkraften? Det är så vi från regeringens sida arbetar. Vi låser oss inte vid våra enskilda vinklar eller vid enskilda källor, utan vi tittar brett på miljöproblematiken.

Naturvårdsverket har tittat på vilka som är de stora källorna till mikroplaster. Man säger att industriell produktion och hantering av plast är en sådan källa. Slitage av däck från vägbanor är också en stor källa till mikroplast liksom konstgräsplaner. Textiltvätt är också en källa till mikroplaster, eftersom textilier i dag ofta görs av plast. Båtbottenfärg har man lyft upp som en sådan källa och inte minst nedskräpning, det vill säga det plastskräp som vi som medborgare tyvärr alltför ofta släpper på gator och torg och även i naturen. År 2019 gjorde man en uppdatering och konstaterade att spillmaterial från byggen också kan vara en källa till mikroplast. Ridanläggningar med underlag av plast eller gummi kan också vara en sådan källa. Även konstgräs i annat än planer, till exempel i trafikmiljöer och parkmiljöer, kan vara en källa till mikroplaster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingenstans på den här listan hittar jag just vindkraft som en viktig källa till mikroplaster, och det är väl också något som är värt att ta till sig för Alexandra Anstrell. Därmed inte sagt att vi inte ska engagera oss i alla källor. Vårt mål måste ändå vara att minska den väldigt stora belastningen av plast och plastnedskräpning som miljön utsätts för.

I våra hav har vi en stor utmaning med 150 miljoner ton plast som flyter omkring och även bryts ned till mikroplaster. Vi vet också att mikroplaster kommer in i den mat vi äter och i det vatten vi dricker och därmed påverkar oss.

Vi vet att användningen av plast leder till risk för slitage av plast, till exempel i vindkraftverk. Men plast används på många andra ställen där man kan tänka sig att slitaget är större.

Vi transporterar också plast för produktion. I februari förra året hamnade 13 ton plastpellets på stränderna på västkusten när fartyget Trans Carrier förlorade sin last utanför Danmark. Detta är ett exempel på att plastanvändning i sig också är något som driver platsnedskräpning och uppkomst av mikroplaster.

Vi jobbar intensivt med att minska nedskräpning och förekomst av mikroplaster. Vi gör det på bredden, och låter våra experter avgöra vad de stora källorna är.

Det pågår också ett intensivt arbete för att utveckla vindkraften. Till exempel prövar man nu kolfiber för vindkraft och även andra materialkombinationer. Teknikutveckling pågår alltså. Det bedrivs också forskning på vindkraft. Här styr inte regeringen vad det ska forskas på, utan vindkraftsaktörer och myndigheter får här peka ut vilka områden som är mest väsentliga. Skulle de tycka att mikroplastspridning är ett sådant område är det inget som hindrar att man också forskar på det.

Fru talman! Det är inte bara mikroplaster som är ett problem för vindkraften i vårt kalla klimat. Det rapporteras också om att is på rotorbladen kan vara ett stort problem. I dag finns det inga tillförlitliga avisningssystem som tar bort is när vindkraftverken är i drift, utan avisning sker medan vindkraftverken står stilla.

Visste ni att vindkraftverk inte kan generera el till sin egen avisning? Man måste alltså tillföra el någon annanstans ifrån för att avisa vindkraftverk.

Vattnet som bildas under avisning rinner rakt ned i marken. Vad som händer vid tvätt av rotorbladen kan vi bara förfasa oss över. Det sprids runt omkring och rinner som sagt rakt ned i backen. Är det så vi vill ha det?

På vintern slängs iskokor iväg från rotorbladen och kan i olyckliga fall slå ihjäl en människa eller skada ett djur. Därför är 300 meter runt varje vindkraftverk livsfarligt område. Det är svårt att lära renar och fåglar att läsa att det är farligt område där de inte ska gå eller flyga. Vi kommer att prata mer om djurlivet i vår nästa debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men 300 meter kan vi alltså använda som måttstock för i vilken omfattning mikroplasterna sprids runt när is och oväder skaver på rotorbladen. En sådan där riktigt mörk, isande natt när det blåser så att man tror att husen ska blåsa bort tror jag nog att vädret också skaver lite på rotorbladen.

Fru talman! Jag vill verkligen inte måla upp en dystopisk framtidsbild av vindkraftverken. Jag vill som sagt bara belysa både för- och nackdelar med en utbyggd vindkraft. Om man ser problemen kan man också göra något åt dem. Men om man inte inser att det finns problem kommer det aldrig att ske några förbättringar.

Vad säger miljö- och klimatministern egentligen om att ett vindkraftverk under sin livslängd kan tappa ungefär 10 procent av sin totalvikt, vilket innebär sex ton lossnad plast?

Ska vi inte ta ansvar för detta bara för att det inte finns med på Bolunds lista? Ska vi ta större ansvar för konstgräsplaner än för den kraftiga utbyggnaden av vindkraft? Vilka råd finns till kommuner och medborgare? Är det här något man vill ha inpå knuten? Vilka olika alternativ finns? Hur gör vi rätt val för framtiden?

Fru talman! Var är försiktighetsprincipen i det här? Verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder eller begränsningar i sin verksamhet eller vidta andra försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller andra olägenheter för miljö eller hälsa uppstår.

Försiktighetsprincipen innebär att försiktighetsmått ska vidtas redan om det kan antas att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada och olägenheter för människors hälsa och miljö. Det räcker således att det finns en risk för skada eller olägenhet. Vid sådan risk ska skada och olägenhet för människors hälsa och miljön förebyggas, hindras eller motverkas genom skyddsåtgärder, begränsningar och övriga behövliga anpassningar.

Fru talman! Jag frågar igen: Var är försiktighetsprincipen i det här? Jag undrar vad ministern har att säga om försiktighetsprincipen gällande utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Jag undrar vidare hur ministern avser att agera för att ta ansvar för försiktighetsprincipen här.

Fru talman! Hela min politiska karriär har handlat om miljö- och klimatfrågor. Jag har inte minst ett stort engagemang för havsmiljö och är utbildad biolog med inriktning på de akvatiska och marina systemen.

Marin nedskräpning och andra negativa miljöeffekter av plast och mikroplast hör till vår tids stora miljöutmaningar, och det är därför vi tar den frågan på det allvar den förtjänar. Det gör vi och våra experter genom att titta brett på frågan var de stora källorna till mikroplaster finns och sedan göra insatser där för att minska belastningen.

Som naturvetare och tidigare miljöforskare tycker jag att detta är ett ganska sunt sätt att angripa en problematik. Vi i Regeringskansliet ska inte sitta och gissa vilka källor som är stora eller små utan överlåta det till dem som har förmågan att göra denna bedömning. De får ta fram underlag till oss så att vi som ska fatta politiska beslut kan avgöra vilka åtgärder som krävs för att minska problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får lite grann en känsla av att Alexandra Anstrells engagemang inte ligger i motståndet mot mikroplast utan snarare i motståndet mot vindkraft, för det finns ingen ände på skäl i Alexandra Anstrells retorik för att stoppa vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Är det inte mikroplast så är det iskokor eller annat.

Låt mig poängtera att listan jag läste upp inte är min utan Naturvårdsverkets lista över de stora källorna till mikroplaster, och vindkraft finns inte med på listan. I min kamp mot mikroplaster och plastnedskräpning och de stora problem det innebär kommer jag nog därför att fortsätta att engagera mig i det som enligt våra experter är de stora källorna. Jag tror att det är det klokaste sättet att så fort som möjligt sätta punkt för denna problematik.

Vi tar frågan på stort allvar, och jag är glad över att vi har tryckt på och fått till ett samarbete också på europeisk nivå. Den europeiska kemikaliebyrån har bedömt att mikroplaster är mycket svårnedbrytbara och kan lagras i levande varelser, vilket är en varningssignal för oss alla. Man konstaterar också att det är svårt att uppskatta effekten på sikt och att det därför bör regleras. Detta arbete är nu på gång, och regeringen välkomnar verkligen en reglering på EU-nivå för både avsiktligt tillförda och oavsiktligt bildade mikroplaster.

Problemet är ju gränsöverskridande. Det är lätt att konstatera att plast som slängs i Sverige kan hamna någon helt annanstans på jorden och bidra till mikroplastnedskräpning där.

Jag hoppas och tror att både jag och Alexandra Anstrell kan överlåta till experterna i Sverige och inom EU att titta på vilka de mest effektiva vägarna är för att minska belastningen av både avsiktligt tillförda och oavsiktligt bildade mikroplaster. När de har gjort sin analys får vi tillbaka frågan och kan fatta de politiska beslut som krävs för att minska belastningen.

Alexandra Anstrell hoppar väldigt snabbt till slutsatser innan vi har det underlag som krävs för att kunna avgöra om även vindkraften är en källa som bidrar stort till denna problematik på global nivå.

Fru talman! Jag tackar ministern, även om jag upplevde att jag inte fick så många svar. Att ta en fråga på allvar och göra något åt den är ganska stor skillnad, oavsett cv.

Hur mikroplaster påverkar människor och djur har vi inte tillräckliga kunskaper om ännu. Vi behöver mer forskning. Men om det är tydligt att vindkraftverkens rotorblad beräknas släppa ifrån sig sex ton mikroplaster på 15 år behöver vi ta det på allvar. Vi behöver ta ansvar för det. Det går inte att bara köra på, och så blir det fort och fel.

Ministern sa i en debatt om slutförvar av kärnavfall tidigare här i dag att man behöver kunna göra omprövningar. Han efterfrågade Moderaternas vilja till omprövningar. Jag efterfrågar Miljöpartiets omprövningar.

Kan vi inte titta på alla de effekter detta ger? Hur ska vi kunna skydda oss mot ökade mikroplaster? Ska vi bara gå efter en viss lista och inte titta på alla delar som kan skada vår natur? Är ingreppen försvarbara för framtiden, med de effekter som de ger? Detta undrar jag om ministern kan svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tänker miljö- och klimatminister Per Bolund ta ansvar för att motverka skada eller att andra olägenheter för miljö eller hälsa uppstår, i det här fallet mikroplaster? Kan ministern tänka sig att ompröva även detta?

Fru talman! Vindkraft ska prövas, och den prövas, i alla fall större exploateringar där man bygger vindkraft, vilket prövas av våra myndigheter. Då ska alla miljöfaktorer vägas in i prövningen, och detta görs i dag.

Som Alexandra Anstrell väl också känner till blir inte alla vindkraftsprojekt av, utan en hel del får nej därför att man tycker att andra miljöintressen väger tyngre. Det är precis så det ska vara, tycker jag, och det är också den princip som vi arbetar efter.

Däremot tycker jag inte att vi ska dra väldigt stora slutsatser av ganska spekulativa analyser där man mer eller mindre gissar hur mycket slitage det blir och drar slutsatser utifrån det. Jag tycker att det är bättre att vi låter våra experter göra bedömningen av vilka de stora källorna till plastnedskräpning och mikroplaster är och kommer med förslag på vad vi ska göra åt dem.

Om man skulle komma fram till att vindkraft är en väldigt stor källa till mikroplaster kommer vi självfallet att väga in det också, men det är inget som jag har hört från våra myndigheter. Jag har tydligt läst upp vilka de stora källorna är, enligt våra bästa experter, och jag tycker att det är dessa röster vi ska lyssna på. Det är också vad regeringen gör.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.